Huvudmeny
Abstrakt kluster

Bibliometri

Bibliometri är en samling kvantitativa metoder som används för att analysera publikationer, vanligast idag är att analysera forskningspublikationer.  Exempel på områden man kan studera med hjälp av bibliometri är:

  1. Ämnesstruktur och samarbetsmönster
  2. Vetenskapligt genomslag (impact)
  3. Vetenskaplig produktion och produktivitet

Att publicera sig i respekterade tidskrifter är fördelaktigt i ditt arbete. Akademiskt är det viktigt då tidskrifterna med högt anseende har bredare läsekrets, vilket betyder att forskningen sprids mer och dina inlägg i det vetenskapliga samtalet når en större målgrupp. Det kan också betyda att du kan påverka åt vilket håll samtalet utvecklas.

Du skapar också ett rykte omkring dig genom att publicera dig inom de respekterade tidskrifterna. Ju mer du publicerar dig i de centrala tidskrifterna desto mer igenkänd blir du. När du söker forskningsfinansiering eller vill bli befordrat, kan din publikationslista komma att bedömas. Då är det viktigt att få med publikationer i de centrala tidskrifterna.

De respekterade vetenskapliga tidskrifterna finns både tryckt och online. Idag går utvecklingen mot mer onlinepublicering även om det sker sakta i den akademiska världen. Bl.a. arbetar open access rörelsen för att göra publikationer fritt tillgängliga online. Anledningen till att utvecklingen sker långsamt är att det finns uppfattningar om att den tryckta tidskriften är en mer legitim kanal att publicera sig än online.

I samband med tidskrifter pratas det om impact factor eller journal impact factor. Det är en siffra som försöker beskriva vilken påverkansgrad tidskriften har eller hur brett artiklarna publicerade i tidskriften når.  Olika databaser kan beräkna impact på olika sätt men oftast handlar det om att det räknas citeringar till tidskriftens artiklar under några år. Det finns en del kritik mot att använda impact factor för att beskriva påverkan, bl.a. för att inom vissa  vetenskapsområden kan flera år, eller t.o.m. flera decennier gamla texter, fortfarande vara viktiga att hänvisa till, medan en artikel från ett år tillbaka är för gammal och ska inte hänvisas till inom andra vetenskapsområden.

Bibliometri och medelsfördelning

Under senare år har intresset för bibliometri ökat markant, detta till stor del beroende på forskningspolitiska ambitioner att skapa medelsfördelningsmekanismer som främjar starka forskningsmiljöer.

Sveriges regering presenterade under 2008 ett förslag på hur en ny resurstilldelningsmodell skall se ut (Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50). Propositionen antogs i slutet av januari 2009 och i samband med detta fick Vetenskapsrådet uppdraget att ta fram underlag för beräkning av vetenskaplig publicering och citering samt föreslå en metod för hur de två delarna kan sammanvägas i en bibliometriindikator. Detta har nu Vetenskapsrådet gjort, och ett förslag på en bibliometrisk indikator presenteras i rapporten Bibliometrisk indikator som underlag för medelsfördelning.

Tillämpning av bibliometriska metoder

Bibliometriska metoder kan vara till stor hjälp under forskningsarbetets gång, eller då det är dags för publicering av forskningsresultaten. Med hjälp av bibliometrin kan man exempelvis:

  1. Få stöd vid valet av tidskrift för publicering av ett manuskript inom ämne X.
  2. Ta reda på vilka tidskrifter/forskare som är mest produktiva inom ämne Z.
  3. Beskriva hur ämne Y är uppbyggt, samt vilka andra ämnesområden det gränsar till.
  4. Beskriva hur forskare samarbetar inom och över ämnesgränserna.
  5. Lokalisera ett ämnesområdes mest citerade tidskrifter/författare/publikationer.

När man tolkar resultaten som fås vid en bibliometrisk undersökning är det viktigt att detta görs i samarbete med personer som är insatta i det studerade ämnesområdet.

Bibliometri vid högskolan

Idag finns ingen organiserad grupp eller enhet som arbetar aktivt med dessa frågor. Dock har Forum Forskning för avsikt att skapa en sådan arbetsgrupp.

Vill du veta mer – kontakta Katharina Nordling.