Huvudmeny

Uppslagsverk 

Uppslagsverk innehåller faktatexter i varierande längd, vanligen sorterade alfabetiskt. De kan täcka ett specifikt ämnesområde eller vara av mer allmän karaktär. 
Hur du skall referera till dem skiljer sig åt mellan tryckta och elektroniska verk och mellan osignerade och signerade artiklar, det vill säga om det finns en tydligt angiven författare eller ej.

Tryckta uppslagsverk
När du hänvisar till kortare artiklar i ett tryckt uppslagsverk där författare saknas (osignerade artiklar) anger du artikelns titel i den löpande texten och hänvisar sedan till uppslagsverket i sin helhet. Endast tydligt angivna redaktörer tas med i referensen. 

I din text:
En bibliografi definieras i Nationalencyklopedin (1989-1996) som... 

Referens till källförteckningen:
Nationalencyklopedin (1989-1996). Höganäs: Bra Böcker.

Längre artiklar i uppslagsverk har ofta namngiven författare (signerade artiklar). Dessa skall ha författarens efternamn som huvuduppslag. I referensen skriver man ordet I för att markera i vilket verk artikeln är hämtad. Finns redaktör tydligt omnämnd anges denna. Ta med siduppgift sist i referensen.

I din text: 
(Luther 2010)

Referens till källförteckningen:
Luther, M. (2010). Retro styles. I Steele, V. (red.). The Berg companion to fashion. Oxford: Berg, ss. 599-600

Elektroniska uppslagsverk
När du hänvisar till en text i ett elektroniskt uppslagsverk som saknar namngiven författare (osignerade artiklar) anges uppslagsverkets titel följt av årtal för senaste uppdatering av den text du läst, artikelns titel samt URL för fria webbresurser eller källa ”Tillgänglig:…” för uppslagsverk som kräver abonnemang. Elektroniska uppslagsverk kan uppdateras fortlöpande, ange därför också när du läste artikeln i hakparentes sist i referensen. 
För artiklar med tydligt namngiven författare (signerade artiklar) anger du dennes namn följt av årtal för senaste uppdatering av texten, titel på artikeln, uppslagsverkets titel samt URL/källa och datum när du läste texten. Är uppgift om ort och förlag tydligt angivna tas denna information med i referensen.

Fritt tillgängliga elektroniska uppslagsverk utan tydligt angiven artikelförfattare
I din text: 
På 1177 beskrivs tinnitus som ett ”avtryck i ”hörselminnet”” (1177 Vårdguiden 2015).

Läkemedlet Levaxin som används vid nedsatt köldskörtelfunktion kan ge biverkningar som hjärtklappning, snabb hjärtrytm, oregelbundna hjärtslag och avmagring  (FASS 2013).

Referens till källförteckningen:
1177 Vårdguiden (2015). Tinnitus. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tinnitus [2015-06-02]

FASS (2013). Levaxin. http://www.fass.se/LIF/product?14&userType=2&nplId=20000407000102&docType=3 [2015-05-25] 

Artikel i betalversioner av elektroniska uppslagsverk med angiven författare
I din text: 
Ungefär 15% av Sveriges befolkning lider av tinnitus (Biörklund u.å.)

.…detta brukar kallas socialt kapital (Edwards 2007). 

Referens till källförteckningen:
Biörklund, A. (u.å.). Tinnitus. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2015-06-02]


Edwards, R. (2007). Social Capital. I Ritzer, G. (red.) Blackwell Encyclopedia of Sociology. Malden, MA: Blackwell Publishing. Tillgänglig: Blackwell Reference Online. [2015-06-15]