Huvudmeny
Flicka på bibliotek

2018-06-08 14:21

Lärosäten eniga: kritisk biblioteksforskning behövs


Sveriges folkbibliotek får ta allt större ansvar för viktiga samhällsutmaningar – samtidigt är forskning och utbildning inom biblioteksområdet underfinansierade och riskerar på sikt tappa kvalitet. Det konstaterar forskare vid fem svenska lärosäten i en gemensam rapport, framtagen som en del i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

I bibliotekspolitiska diskussioner brukar det sägas att biblioteken är det demokratiska samhällets sista öppna utpost. En plats dit alla är välkomna, oavsett skäl och utan att det kostar något för den enskilda individen. I en ny forskningsrapport har forskare kartlagt de behov landets biblioteksverksamheter har av utbildning, kompetensutveckling och forskning, samt sett över vad lärosätena gemensamt kan erbjuda för att möta upp dessa behov.

– Bibliotekarier får i dag tampas med utmaningar som ofta är helt nya för dem. Det kan handla om stora och komplexa frågor, som segregation, glappen mellan landsbygd och stad eller hur vi lotsar nyanlända in i det svenska samhället. Det är många behov som biblioteken försöker tillgodose när ingen annan gör det – och också många behov som de ska tillgodose, berättar Jenny Lindberg, forskare vid Bibliotekshögskolan.

Rapporten ”Profession, utbildning, forskning. Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession” har tagits fram av forskare från samtliga svenska lärosäten med forsknings- och utbildningsmiljöer inom biblioteks- och informationsvetenskap, nämligen:
- Högskolan i Borås (Bibliotekshögskolan)
- Umeå universitet
- Uppsala universitet
- Linnéuniversitetet
- Lunds universitet
Hela rapporten hittar du här (extern sida, pdf)

Konkurrenter med gemensamma intressen

Rapporten har tagits fram av forskare från samtliga svenska lärosäten som bedriver forskning och utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Jenny Lindberg och kollegan Jan Nolin, professor, var två av de som deltog i arbetet.

– Visst är det så att vi konkurrerar om både forskningsmedel och studenter, men här har vi lagt allt sådant åt sidan för att se över våra gemensamma intressen på nationell nivå. Jag upplever att samarbetet varit både fruktbart och kreativt, fortsätter Jenny Lindberg.

Kritisk forskning med utifrånperspektiv

En slutsats de drog i sin rapport var att biblioteksforskning sällan eller aldrig får medel till mer omfattande projekt, utan i stort sett alltid finansieras av de professionella aktörerna själva. Många av de som forskar inom fältet i dag dras allt mer emot mer generell informationsvetenskaplig forskning, då det där brukar vara lättare att få loss pengar till större projekt, berättar Jan Nolin.

– De mer omfattande projekten ger oss bättre förutsättningar för att göra ett bra jobb. Det i sin tur påverkar så klart vår arbetsmiljö och på sikt är risken med det här upplägget att den forskning som rör faktisk biblioteksverksamhet tappar allt mer kompetens och marginaliseras. Då är det intressant att jämföra med andra samhällsbärande yrkesgrupper, som exempelvis lärare, sjuksköterskor och läkare, som har skyddade areor inom medeltilldelningssystemen, säger han.

Jenny Lindberg fyller i:

– Det är mycket som händer i biblioteksverksamheterna i dag, och det som sker behöver beforskas för att man i framtiden ska kunna utvecklas på ett kunskapsbaserat sätt, snarare än baserat på gissningar och aningar. Att verksamheterna själva väljer att finansiera forskning är jättebra, men vi behöver också få loss medel till mer kritisk och fri biblioteksforskning som analyserar våra biblioteksinstitutioner utifrån. Det som sker på biblioteken är inte bara en inre angelägenhet.

Samarbete nyckeln till lösningen

I den rapport som tagits fram kommer forskarna med ett antal åtgärdsförslag för att stärka upp området med forskning och utbildning inom biblioteksfältet. Lösningarna skulle innebära att de fem lärosätena fortsätter sitt samarbete även framöver.

– På nationell nivå har vi mycket att komma med, och om vi slår ihop våra påsar och bygger upp en struktur för samverkan över lärosätesgränserna är de långsiktiga riskerna mindre. I arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi finns medel avsatta för särskilda satsningar, men än så länge finns det inga beslut om vad dessa pengar ska gå till. Vårt förslag är att en del av dessa öronmärks för att bygga upp en nationell struktur för utbildning och forskning inom fältet, säger Jan Nolin.

Forskarnas förslag till satsningar är:

  • En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.
  • Nationell forskarskola för biblioteksforskning.
  • Inrättande av externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.
  • Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.
  • Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling.

Läs mer

Till Kungliga bibliotekets sida om arbetet med nationell biblioteksstrategi (extern sida)

Till Jenny Lindbergs forskarprofil

Till Jan Nolins forskarprofil

Text: Helen Rosenberg

Bild: Mostphotos