Huvudmeny
Katriina Byström

Framtidens arbetsplatser – utan kollegor?

Möt Katriina Byström, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, som studerar digitala arbetsplatser. Hon ser nyfiket fram emot hur nästa generations arbetsliv kommer att se ut – kanske har man ingen kollega i rummet bredvid men däremot intressantare arbetsmiljö.

Många av oss arbetar på bussen till jobbet eller på hotellrummet innan konferensen drar igång. Vi blir mer och mer mobila och den traditionella arbetsplatsen med pärmar, anslagstavla, och fotografier på familjen blir mindre viktig.

– Jobbet är ju här, säger Katriina Byström och pekar på sin silvergrå laptop.

Som initiativtagare i nätverket European Network for Workplace Information (ENWI) intresserar hon sig tillsammans med 20-tal forskarkollegor i Europa för digitala arbetsplatsers möjligheter och utmaningar.

Kolleger i den digitala sfären och People less Offices

På 50-talet myntade den amerikanska framtidsforskaren Alvin Toffler begreppet Paper less Offices. Då fanns inte ens datorn, men han visade sig ha rätt på sikt. Nu lanserar Katriina Byström sitt egna uttryck, People less Offices, det vill säga kontor utan fysiska kollegor – de finns istället i den digitala sfären.  

– Jag önskar att jag kommer vara aktiv forskare när mina barn är 50 år. Den generationen är uppvuxen med internet och sociala medier, så vem vet hur deras arbetssituation kommer att se ut? Det tar säkert lång tid innan vi får People less Offices, men att arbetssätt förändras över tid vet vi.

Under industrialiseringen tyckte folk att det var märkligt att använda telefonen som arbetsverktyg. Idag har vi tillgång till informationssystem på datorn eller i mobilen, så kallade montjänster, som erbjuder en mängd möjligheter när det kommer till lagring och spridning av information. Som resultat kan vi använda information på precis samma sätt utanför kontoret som i kontoret.

Digital klyfta mellan generationer kan bli problematiskt

– Ofta möts jag med skepsis mot det mer distanserade arbetssättet, man undrar vart tar gemenskapen vägen? Så ser inte jag det. Kanske får vi i framtiden mer intressanta uppgifter, mer fritid och större gemenskap med familj och vänner, snarare än med kollegor. Eller så jobbar vi med våra vänner – det vet vi inte! Att vår materiella och sociala arbetsmiljö förändras både i det yttre och innehållsmässigt är ett faktum, och kanske varken positivt eller negativt i sig.

Men hon ser förstås också utmaningar. Olika generationer relaterar till digitala arbetsplatser på olika sätt, vilket kan ställa till det. Ett utanförskap kan uppstå som möjligtvis är svårare att upptäcka och överbrygga än i fysiska sammanhang.

– Och vad händer med expertis och hur vet man vem man ska vända sig till när kollegial tillvaro får mindre utrymme? Det finns risk att kunskap fragmenteras och att beslutsfattande baseras på godtycklighet i en digital värld där alla kan hitta sin egen sanning, säger Katrina Byström.

Större vilja att lära komplicerade arbetsuppgifter

Under 25 år har Katriina Byström forskat på hur yrkesgrupper, såsom kommunala tjänstemän, journalister och ingenjörer, tar till sig information för sina olika arbetsuppgifter. Utifrån de studierna kan hon dra en generell slutsats om människors bruk av information och informationssystem i arbetslivet:

Katriina Byström:
Ålder:
 49
Bor: I Bredared
Jobbar: Vid Högskolan i Borås och vid Högskolan i Oslo och Akershus
Familj: Ja, både i Sverige och i Finland
Fritid: Rider året runt, åker båt på somrarna och skidor på vintrarna – och umgås med familj, vänner OCH kollegor 
Disputerad vid: Tammerfors Universitet, Finland
Gillar: Variation i livet, men alltid släktens sommarställe i Finland   
Har: Gott om envishet, allra oftast som en styrka, men ibland går det väl för långt
Är bra på: Att tänka positivt och leta konstruktiva lösningar
Vill göra: Oh, så mycket! 
Vill inte göra: Köa, finns det något tråkigare?
Vågar: Stå på sig

– Om informationssökning krånglar och kräver uppmärksamhet från själva uppgiften blir vi snabbt frustrerade i allehanda administrativa och enklare uppgifter inom vår egen profession. Men i mer komplicerade professionsrelaterade arbetsuppgifter är vi beredda att lägga mer möda i informationssökning, tolererar i större grad motstridig information och är intresserade av att lära oss.

De erfarenheterna har hon nytta av när hon nu forskar om digitala arbetsplatser. Tillsammans med en kollega har hon nyligen startat ett pilotprojekt för att studera personer från Australien och Tyskland som till stor del arbetar på distans.

– För min del är det extra intressant att undersöka vilken typ av information som upplevs användbar och hur den inhämtas för att lösa komplexa arbetsuppgifter. Likaså blir det intressant att se hur fysiska arbetsplatsers inbyggda mekanismer för rutinmässigt bruk av information i enkla arbetsuppgifter, överförs till eller kanske ersätts i en digital miljö.

Forskare – världens bästa jobb

Att Katriina Byström har hamnat rätt går inte att ta miste på. Hon sträcker sig så långt som att säga att hennes yrke är det bästa som finns.

– Att forska handlar om nyfikenhet och lärande och att få testa mina tankar mot andras. Jag kommer i kontakt med många intressanta och kompetenta studenter, praktiker och forskare på världsnivå. Jag får helt enkelt vara i en väldigt positiv omgivning och ständigt utveckla mig själv tillsammans med andra. Vad kan slå det? 

Text: Rebecca Lindholm 
Bild: Klas Svensson