Huvudmeny
Till sen anmälan

Kulturpolitik II: Teorier i kulturpolitisk forskning

7,5 högskolepoäng, deltid 50% – distans

Hur styrs kulturen? Och av vem? Har kultur blivit verktyg för att öka sysselsättningen?, få ekonomin att växa?, förbättra folkhälsan?, bygga mera attraktiva städer? Vad spelar kulturpolitik för roll för kulturförmedlande verksamheter?

Kulturpolitik II Teorier i kulturpolitisk forskning är en av två fristående kurser vid Högskolan i Borås som analyserar, belyser och problematiserar dessa frågor.

Kursen vidgar vyerna bortom den svenska kulturpolitiken; till andra länder, till EU och andra internationella organ. I kursen diskuteras även olika teoretiska perspektiv på kulturpolitik.

Den fristående kursen samläses med studenter ur Masterprogrammet i Biblioteks- och informationsvetenskap. Den ges på halvfart distans, men innehåller en träff på Högskolan i Borås under vårterminen 2017.

Lärarna i kursen är verksamma vid Centrum för kulturpolitisk forskning, landets ledande miljö för studier av kulturpolitik.

Innehåll

Kursen behandlar kulturpolitikens historia, teori och praktik på lokal, regional och nationell nivå i utvalda länder. Teoretiska perspektiv på kultur, kulturledarskap och kulturpolitik står i centrum för kursen och kombineras med studiet av kulturpolitisk praktik för att skärpa studentens analytiska förmåga. Kulturens och kulturpolitikens villkor i ett globalt ekonomiskt och politiskt sammanhang fokuseras. Eftersom kulturpolitikstudier är ett multidisciplinärt fält kommer kursen att innehålla teorier, begrepp och metoder från både samhällsvetenskapen och humaniora. Studentens förmåga att självständigt analysera och värdera kulturpolitik, kulturledarskap och kulturens plats och roll i samhället är ett genomgående tema i kursen.

Förkunskapskrav

Kandidatexamen

Språk

Undervisningen bedrivs på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Undervisningsform

Undervisningen i kursen består av

  • seminarier
  • föreläsningar
  • skriftliga uppgifter


Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska, norska och danska kan förekomma.

Övrigt

Kursen ges som en fristående kurs.

Anmälningsinformation

Anmälningskod: HB-39171
Urval: Högskolepoäng
Antal platser: 20
Startar: 2017-03-23
Slutar: 2017-06-04
Studieort: Borås
Undervisningsspråk: Undervisningen bedrivs på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Studietid: Blandade tider

Kursplan

Kursplan i pdf
För mer information, se kurssida i kurstorget

Ladokkod: C3FKP2 (1,1)
Gäller från: VT 2017
Fastställd av: Utskottet för utbildningar inom bibliotek, information och IT, 2016-11-08
Ersätter kursplan fastställd:  2016-05-31

Utbildningsnivå: Avancerad nivå
Huvudområde (successiv fördjupning): Biblioteks- och informationsvetenskap (A1N)
Utbildningsområde: 
Ämnesgrupp: BV1

Krav på särskilda förkunskaper

Kandidatexamen

Mål

Efter avklarad kurs ska studenten kunna, med avseende på

Kunskap och förståelse
1.1 beskriva och analysera hur olika teoretiska ramar och perspektiv kan bidra till kunskap om kulturpolitik på olika nivåer i offentlig och icke-offentlig verksamhet
1.2 förklara kulturens och kulturpolitikens villkor i ett globalt ekonomiskt och politiskt sammanhang
1.3 beskriva kulturpolitikens historia, teori och praktik i en internationell kontext med huvudfokus på utvalda europeiska och nordiska länder

Färdighet och förmåga
2.1 tillämpa teorier i analys av relationer mellan politik, offentliga åtgärder, kultur och professioner inom kulturfältet i en internationell kontext med huvudfokus på utvalda europeiska och nordiska länder
2.2 jämföra och analysera relevanta texter inom kulturpolitikområdet
2.3 granska och analysera kulturens och kulturpolitikens villkor i ett globalt ekonomiskt och politiskt sammanhang

Värderingsförmåga och förhållningssätt
3.1 beskriva, analysera och värdera aktuell kulturpolitikforskning
3.2 beskriva och analysera hur kulturpolitiska teorier relaterar till samtida debatter om kulturledarskap och kulturpolitik
3.3 reflektera över vilken betydelse egen förförståelse och epistemologisk position kan ha i relation till centrala kulturpolitiska debatter

Innehåll

Kursen behandlar kulturpolitikens historia, teori och praktik på lokal, regional och nationell nivå i utvalda länder. Teoretiska perspektiv på kultur, kulturledarskap och kulturpolitik står i centrum för kursen och kombineras med studiet av kulturpolitisk praktik för att skärpa studentens analytiska förmåga. Kulturens och kulturpolitikens villkor i ett globalt ekonomiskt och politiskt sammanhang fokuseras. Eftersom kulturpolitikstudier är ett multidisciplinärt fält kommer kursen att innehålla teorier, begrepp och metoder från både samhällsvetenskapen och humaniora. Studentens förmåga att självständigt analysera och värdera kulturpolitik, kulturledarskap och kulturens plats och roll i samhället är ett genomgående tema i kursen.

Undervisningsformer

Undervisningen i kursen består av

  • seminarier
  • föreläsningar
  • skriftliga uppgifter


Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska, norska och danska kan förekomma.

Undervisningen bedrivs på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Examinationsformer och betygsskala

Kursen examineras genom följande examinationsmoment:

- Inlämningsuppgift: skriftlig inlämningsuppgift
Lärandemål 1.1, 1.2, 1.3, 2.1, 2.2, 2.3, 3.1, 3.2, 3.3
Högskolepoäng: 5 hp
Betygsskala Underkänt, Godkänt eller Väl Godkänt

- Seminarium: slutseminarium
Lärandemål 2.2, 3.1, 3.2, 3.3
Högskolepoäng: 2,5 hp
Betygsskala: Underkänt eller Godkänt

För betyget Godkänt på hel kurs krävs minst godkänt betyg på samtliga moment. För betyget Väl godkänt krävs dessutom Väl godkänt på inlämningsuppgiften.

Seminariet kan ersättas med annan i kursplanen angiven examinationsform om studenten underkänts på seminarium eller inte varit närvarande vid seminarium under kursens gång.

Då kursplanen ändras kommer student som önskar slutföra rester från ett kurstillfälle att examineras utifrån kursens nya innehåll och upplägg. Då kursen har upphört kan student som önskar slutföra rester följa hela eller delar av annan likvärdig kurs.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Kurslitteraturen är i huvudsak på engelska men litteratur på svenska, norska och/eller danska kan förekomma.

Bianchini, F. (2007). A crisis in urban creativity and local distinctiveness? Reflections on some of the cultural consequences for European cities, and on the potential of urban cultural policies. Nordisk kulturpolitisk tidskrift, 2, 18-35. (17 s.).

Blomgren, R. (2012). Autonomy or democratic cultural policy: that is the question. International Journal of Cultural Policy, 18(5), 519-529. [Tillgänglig elektroniskt] (10 s.).

De Beukelaer, C. & Pyykkonen, M. (Red.). (2015). Globalization, culture and development: The UNESCO convention on cultural diversity. Basingstoke: Palgrave Macmillan. S. 43-74, 102-116, 147-162 och 182-227. [Tillgänglig elektroniskt] (105.s).

Engberg, J. (2004). Hvad er kulturpolitik? Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, 1, 24-42. (18s.)

Fornäs, J. (2012). Kultur. (1. uppl.) Malmö: Liber. (112 s.)

Hillman-Chartrand, H. & McCaughey, C. (1989). The arm's length principle and the arts. M.C. Cummings Jr & J. M.Davidson Schuster (Red.), Who's to pay for the arts? The international search for models of support. New York: American Council for the Arts. (Ca 29 s.) [Tillgänglig elektroniskt]

Johannisson, J. (2009). A sense of place? Tracing a spatial approach to cultural policy. I M. Pyykkönnen, N. Simanainen & S.Sokka, (Red.), What about cultural policy: Interdisciplinary perspectives on culture and politics (s. 173-192). Helsinki/ Jyväskylä: Minerva. (19s.) [Tillgänglig elektroniskt]

Kaare Nielsen, H. (1999). Critical public agent or hired hand? Perspectives for research on cultural policy. International Journal of Cultural Policy, 5( 2), 183-198. (15 s.)

Mangset, P. (2009). The Arms length principle and the Art Funding System: A Comparative Approach. M. Pyykkönen, N. Simanainen & S. Sokka (Red.). What about cultural policy: Interdisciplinary perspectives on culture and politics. Helsinki/ Jyväskylä: Minerva. 273-298. (25s.)

McGuigan, J. (2016). Neoliberal culture. Palgrave Macmillan. (249 s.) [Tillgänglig elektroniskt]

Røyseng, S. (2008). Arts management and the autonomy of art. International Journal of Cultural Policy, 14(1), 37-48. (11 s.). [Tillgänglig elektroniskt]

Suchman, M.C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches. The Academy of Management Review, 20(3), 571-610. (40 s.)

The Fika Project (2016). Perspectives on Cultural Leadership : The Fika project. Göteborg: Nätverkstan. (275 s.) [Tillgänglig elektroniskt]

Vestheim, G. & Kangas, A. (2010). Institutionalism, cultural institutions and cultural policy in the Nordic countries. Nordisk kulturpolitisk tidsskrift, 13(2), 267-284. (18 s.)

Volkerling, M. (1996). Deconstructing the difference-engine: A theory of cultural policy. European Journal of Cultural Policy, 2(2), 189-212. [Tillgänglig elektroniskt] (23 s.)

Tillkommer egensökt litteratur om 100-150 sidor.

Studentinflytande och utvärdering

Kursen utvärderas i enlighet med gällande riktlinjer för kursvärderingar vid Högskolan i Borås, där studenternas synpunkter ska inhämtas. Kursutvärderingsrapporten publiceras och återkopplas till deltagande och blivande studenter i enlighet med ovan nämnda riktlinjer, och ligger till grund för framtida utveckling av kurser och utbildningsprogram. Kursansvarig lärare ansvarar för att utvärdering enligt ovan genomförs.

Övrigt

Kursen ges som en fristående kurs.

Kontakt

För utbildningsfrågor:
Kursansvarig Linnéa Lindsköld
Kursansvarig Anders Frenander
Kontakta Studievägledningen
För frågor om antagning: Kontakta Antagningen
För övriga frågor: Kontakta StudentCentrum