Huvudmeny

Stadsdel som levande labb

Energieffektiva hus, arbetstillfällen, mötesplatser och integration – hur kan man skapa det i en problemtyngd stadsdel? Det ska Högskolan i Borås bidra till att ta reda på. Inom ramen för ett regionalt partnerskap blir stadsdelen Norrby i Borås ett levande laboratorium för forskning och innovationsutveckling.

Illustration över hur stadsdelen kan komma att se ut

Norrby är i dag en stadsdel präglad av arbetslöshet, segregation och social utsatthet. Mellan Norrby och stadskärnan finns ett i princip outnyttjat och geografiskt attraktivt område, som tidigare var bebyggt med fabriker. Där, i Nedre Norrby, planerar Borås Stad att bygga nytt och samtidigt skapa integration med den befintliga stadsdelen.
– Staden bygger. Vi som högskola har ett vetenskapligt uppdrag, som också omfattar utbildning och innovationsspridning, säger Martin Hellström, prorektor för Högskolan i Borås.
Förutom högskolan och Borås Stad är även SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Borås Energi och Miljö med i det partnerskap som med olika kompetenser och infallsvinklar ska bidra till utvecklingen i Norrby. De fyra parterna har sedan tidigare väletablerade samarbeten. I somras beviljade VINNOVA medel för att skapa en innovationsplattform, ett formaliserat samarbete för forskning och innovation kring Norrby.
En viktig del i projektet är att samla kunskap och öka förståelsen för de människor som lever och verkar i Norrby och att utveckla lösningar tillsammans med dem.  Att involvera medborgare och förena kompetenser från akademin, politiken och näringslivet är grunden för Living labs och Cultural Planning, två samhällsutvecklande metoder som genomsyrar projektet.

Praktiskt sett är projektet uppdelat på sex olika arbetspaket, som svarar mot de utmaningar man identifierat. Ett paket ansvarar till exempel för materialfrågor, vatten och avlopp, ett annat för att utveckla affärs- och ägandemodeller, ett tredje för en mer energieffektiv livsstil och ett fjärde för inkluderande medborgarskap. Det finns även arbetspaket för att sprida resultaten från projektet och för metodutveckling, där Living labs och Cultural Planning ingår. I varje arbetspaket ingår personer från de olika samarbetsparterna. Tre paket leds av forskare från högskolan.

Alla dimensioner av hållbar utveckling med

Något som är särskilt intressant med Norrbyprojektet jämfört med många liknande projekt är att Borås är en medelstor svensk stad. Andra liknande utvecklingsprojekt återfinns ofta i storstäder.
– De utmaningar vi hittar i Borås har motsvarighet i en rad europeiska städer av samma storlek. Det innebär att den kunskap och de lösningar vi hittar kan vara av stort intresse både nationellt och internationellt, säger Martin Hellström.
På samma sätt som de olika parterna arbetar tvärsektoriellt, har även högskolan en tvärvetenskaplig ansats i projektet. Tidigare forskning inom hållbar stadsutveckling har tenderat att lösa ett problem åt gången – miljöproblem, social fragmentering eller bristande ekonomiska resurser. I det här projektet ska alla dimensioner av hållbar utveckling finnas med och inte ses som olika enheter utan som en integrerad helhet.
– Norrby ger oss ett konkret utvecklingsprojekt, en arena där vi kan pröva våra olika kompetenser, säger Jenny Johannisson, forskare vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan och samordnare för hela högskolans insatser i plattformen.
Hon ser en utmaning i att låta de olika forskningsområdena bevara det unika inom respektive fält, samtidigt som den mångdisciplinära dimensionen ska ge ett mervärde.

Medlen från VINNOVA ska användas till att under en tvåårsperiod bygga upp plattformen och utföra arbetspaketen.
– Det är ett uttalat mål att innovationsplattformen ska växa och att vi ska söka medel för större projekt utifrån de idéer som kommer upp, säger Jenny Johannisson.
Till Högskolan i Borås åtaganden hör en ny magisterbildning i hållbar stadsutveckling och fler tvärvetenskapliga samarbeten. Där fungerar plattformen i Norrby som en bra grund att bygga vidare på. 

 

Vad kan högskolans forskning bidra med? Några röster:

Bild på Kennert OrleniusKennert Orlenius, professor i pedagogik, leder arbetspaketet om inkluderande medborgarskap

”Tendensen till ökade klyftor mellan människor är ett jätteproblem i samhället. I det här projektet jobbar vi tillsammans för att ur olika perspektiv motverka segregation och verka för integration. Det omfattar allt från byggmaterial till entreprenörskap, mötesplatser och utbildning. Vid vår institution forskar vi bland annat om inkluderande medborgarskap. En del i det är barn, unga och utbildning. En annan del är Cultural Planning och en tredje del äldres livsvillkor. I det här projektet tar vi ett helhetsperspektiv. Jag kan till exempel bidra med mina tankar och kunskaper om inkludering. Tanken är att ett plus ett ska bli tre.”

Bild på Jenny JohannissonJenny Johannisson, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, samordnare för Högskolan i Borås insatser i projektet

”I den här första delen av projektet bygger våra insatser på den forskning vi har gjort tidigare inom till exempel Cultural Planning. Det är en metod och ett perspektiv där man ser ett behov av att integrera kultur i hela samhällsutvecklingen. Bibliotekshögskolans forskning är högst relevant i det vi ska göra i Norrby. För att öka medborgarnas möjligheter att påverka behöver de ha redskap för att vara delaktiga. Där är information viktigt, man måste veta hur man får rätt information för att kunna påverka. På sikt kan vår forskning inom detta område och om Cultural Planning få stor relevans för hållbar stadsutveckling, både i Norrby och överlag. Biblioteken är vår mest välbesökta kulturinstitution.”

Bild på Agnes NagyAgnes Nagy, lektor i byggteknik, leder arbetspaketet om den biobaserade staden

”Det är rätt naturligt att Institutionen Ingenjörshögskolan är med när det handlar om att bygga eller renovera på ett resurseffektivt sätt. Vi bidrar med forskning och idéer inom till exempel konstruktionsteknik, energisystem och komfortabel innemiljö. En idé är att bygga så mycket som möjligt i trämaterial, det har inte samma påverkan på miljön som andra byggmaterial.  Genom det här projektet kommer vi inom högskolan närmare varandras ämnesområden. I byggutbildningen kommer vi till exempel att föra in den sociala dimensionen på ett tydligare sätt när det gäller hållbarhet.”


Bild på Rolf SolliRolf Solli, professor i företagsekonomi, leder arbetspaketet om värdeskapande och stadens nätverk

”Vi jobbar med tre delar i arbetspaketet, där vi från högskolan har tidigare forskning att bidra med. Den första är nätverken som skapas när man konstruerar en sådan här stadsdel. Det andra är hur man kan skapa boendeformer som finansieras på olika sätt, till exempel både bostadsrätter och hyresrätter, så att alla sorters privatekonomi får plats. Den tredje delen är arbetsplatsutveckling, hur man skapar förutsättningar för affärer och företagande som behöver finnas i ett bostadsområde. Att jobba tvärvetenskapligt är en förutsättning för det här projektet. Det blir trivialt att dela upp en stadsdel utifrån enstaka ämnen. På sikt kommer det här att ge oss ny kunskap.”

 

Läs mer

Den här artikeln har publicerats i högskolans forskningsmagasin 1866. Läs mer om magasinet här.

Text: Helena Lindh
Illustration: Borås stad/Samhällsbyggnad