Huvudmeny
Illustration, lärare visar elever rätt och fel

Elever vill ha förebilder

Alla i det här landet har gått i skola. Alla vet hur en bra lärare är. Alla har åsikter. Och ofta ses skolan i svart eller vitt, enligt Kennert Orlenius, professor och forskare i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. Han vill belysa läraryrkets komplexitet i sin forskning och betonar hur viktigt det är att redan under lärarutbildningen utmana studenterna att hantera dessa oförutsedda komplexiteter.

I samhällsdebatten är det fokus på att läraren har goda kunskaper i sitt ämne och kan planera lektioner. Att läraren har metoder och tekniker för att förmedla kunskapen till eleverna. Lärarens normativa uppdrag att fostra hamnar dock ofta i skymundan.

Kennert Orlenius– Varje dag är det pedagogiska arbetet fyllt med underliggande normer och värderingar som läraren överför till eleverna. Det är sällan man uppfattar dessa vardagliga situationer utifrån etiska termer, säger Kennert Orlenius.

Dagligen inträffar det konflikter i skolan, ibland allvarliga och ibland mer allmänna. Och när de inträffar agerar läraren ofta instinktivt och intuitivt. Men som lärare bör man kunna motivera och kommunicera sitt handlande.

– Den stora utmaningen är att lära blivande lärare att hantera det oförutsedda. De behöver intellektuella redskap så att de kan identifiera och resonera kring situationerna. De bör ställa sig frågorna: ”varför gör jag på det ena eller andra sättet” och ”vad finns det för alternativ?”, säger han.

Eleverna vill att läraren lägger sig i

Den svenska skolan präglas av en god relation mellan elever och lärare. Mätningar visar att antalet elever som uppgav att de tyckte det är lätt att vända sig till sina lärare steg från 50 procent till 80 procent från mitten på 1900-talet till år 2005.

– I media pekas ofta på oordning i klasserna, inte att skolan är fylld av vardagliga hjältar som har så oerhört stor betydelse för våra ungdomar. För många barn och unga är skolan och lärarna räddningen, hävdar han.

Kennert Orlenius har genomfört studier som visar att eleverna faktiskt tycker att det är viktigt att läraren är en moralisk förebild. Han har studerat 325 elever från årskurserna 6, 9 och årskurs 3 i gymnasiet. Bland annat tycker majoriteten av dem att läraren ska agera om eleverna använder sig av svärord eller könsord. De flesta tycker dessutom att skolan ska påverka elever att bry sig om orättvisor i samhället.

Hög moral hos barn och unga

Han berättar att studierna också visar att eleverna dessutom redan har stor känsla för etik. Cirka 80 procent av eleverna instämmer helt eller delvis i påståendet att det är ”viktigare att vara en god människa än en rik person”, och på frågan om en klasskamrat fotograferar någon i duschen svarar 85 procent att de skulle säga ifrån.

– Det finns en moralisk medvetenhet hos majoriteten av barn och unga. Det är ofta i de äldre generationerna det brister. Titta bara på all korruption som uppdagas gång på gång bland högt uppsatta chefer och den mobbing som pågår på arbetsplatser på arbetsplatser.

Han förklarar att varje blivande lärare bör få möjlighet att utveckla sin yrkesetiska medvetenhet och förstå hur viktiga de är för eleverna.

– Och de måste vara medvetna om hur deras handlande påverkar. Men det är få lärosäten som har med det i sin lärarutbildning. Högskolan i Borås är ett undantag i det fallet, säger Kennert Orlenius.

Text: Anna Kjellsson
Illustration: Emma Hanquist
Foto: Ulf Nilsson