Huvudmeny

Hej forskare

”Vi vill göra biogas av överblivna kycklingfjädrar”

 

Elisabeth Feuk-LagerstedtElisabeth Feuk-Lagerstedt hade inte tänkt bli lärare, men att hon ville arbeta i laboratoriemiljö stod klart ganska tidigt. Nu undervisar hon bland annat blivande ingenjörer i de ämnen som ligger till grund för biotekniken. Vid sidan av det försöker hon förmå bakterier att bryta ner överblivna kycklingfjädrar så att vi ska kunna göra något användbart av dem.

Varför blev du forskare?

– Man kan säga att jag har glidit in i det successivt och det ena har lett till det andra. Jag har gått en ganska lång väg som började med att jag kompletterade mina gymnasiebetyg med kvällskurser. Sedan har jag arbetat med undervisning och nappat på erbjudanden om att läsa vidare och börja forska. Men forskningen har alltid skett vid sidan av mitt vanliga jobb, så jag tog tio år på mig att doktorera.

  • Är lektor i biomedicin
  • Doktorerade 2006 i mikrobiologi
  • Började undervisa på Vårdhögskolan i Borås 1988, då den var landstingsägd, och har varit kvar sedan dess (år 1999 blev Vårdhögskolan i Borås till en institution vid Högskolan i Borås). Undervisar sedan år 2000 i bioteknik på grund- och avancerad nivå.
  • Tycker om att göra långresor och var senast på Galápagosöarna. Väljer hellre att spara ihop till en långresa då och då än att lägga pengarna på annan konsumtion.
  • Har återupptagit fågelskådning som hobby, något som hade legat i träda i många år.

Har du någon förebild i forskarvärlden?

– Nej, det har jag inte. Men jag får massor med input från människor i min omgivning som har mycket idéer inom resursåtervinning. Vi har en kreativ och öppen stämning i forskargruppen på jobbet, och vi spånar idéer både i arbetssammanhang och på kafferaster. Som liten var jag mycket fascinerad av Marie Curie. Kanske att mitt tidigt väckta intresse för naturvetenskap kom från att ha läst om henne.

Du forskar inom bioteknik – kan du förklara vad det handlar om?

– Ja, vi vill hitta vägar att ta hand om olika typer av avfall, till exempel kycklingfjädrar. Det finns massor av kycklingfjädrar som spill från kycklingfarmer världen över. Vi vill använda en mikroorganism som producerar ett enzym som bryter ner den typen av protein som kycklingfjädrar består av. Om kycklingfjädrarna kan brytas ner till mindre enheter skulle vi till exempel kunna göra biogas av dem.

Hur långt har ni kommit?

– Jag samarbetar med en forskare från Algeriet, Soltana Fellahi, och vi har nu isolerat en bakterie som producerar rätt typ av keratinas, som enzymet heter, och som kan bryta ner kycklingfjädrar snabbt. Nu ska vi kartlägga bakteriens DNA, för att hitta den gen som styr enzymproduktionen. Detta kan förhoppningsvis leda till en storskalig produktion av enzymet. Vi har fått anslag från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad för den här forskningen.

Vad är det bästa du har gjort i ditt arbete?

– Det är att inspirera studenterna så att de blir intresserade av bland annat mikrobiologi. Att förklara cellens liv och hur vi genom bioteknik kan använda oss av detta. När jag var ung ville jag absolut inte bli lärare, men efter att ha fått handleda studenter i mitt jobb som biomedicinsk analytiker tänkte jag om. Nu är jag mycket intresserad av undervisning!

Min arbetstid på en skala:
50 % undervisning
20 % forskning
30 % övrigt (utbildningsledare, bihandledare till en doktorand, labansvar, utbildningsutskott med mera)

 Vilka fördomar stöter du på om forskare?

– Jag har aldrig märkt någon fördom alls mot forskare, i alla fall inte på min nivå inom den professionsanknutna forskningen.

Vad gör du på fritiden?

– Då är jag ute mycket. Jag gillar natur, fågelskådning och att resa. Så det blir långa promenader, utflykter till någon ö i Göteborgs skärgård och många resor. Senast var jag på Galápagosöarna, och nu planerar jag för nästa långresa.

Text och bild: Lena M Fredriksson