Huvudmeny
Illustration över mediedrev

Trygga chefer klarar drevet

Brist på barnmorskor, patienter i korridorerna och ambulansen som inte kommer. Mörka rubriker om brister i vården är ingen ovanlighet, och ofta är det en chef som får stå till svars.

Lotta Dellve– Ett drev startar vanligtvis med att det har skett ett politiskt beslut om omorganisering, det kan vara att slå samman enheter. Konsekvenserna blir att starka professionsgrupper inom organisationen går till media, säger Lotta Dellve, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.

Blossiga i ansiktet, hjärtklappning och svårt att prata om det som hänt - även flera år efter drevet. Det är några exempel på vad som mötte Lotta Dellve och hennes forskargrupp när de intervjuade 45 chefer i vårdorganisationen från hela landet om deras upplevelser av att bli granskade av media.
– Det är en känsla av att bli kränkt och kränktheten består i personfrågan, att inte kunna försvara sig varken inom verksamheten eller mot media, konstaterar Lotta Dellve, som har lett projektet.

5 tips för att minska osäkerhet och personfokus:
1. Mediauppmärksamhet är en angelägenhet för ledningsgruppen. Alternera vem som pratar med media för att undvika personifiering av frågor.
2. Utarbeta mediestrategi som understödjer en saklig beskrivning av verksamheten i medier: Utgå från öppenhet och förståelse av medieprocesser.
3. Ha redan information om verksamhetens uppdrag, mål och resultat tillgängligt på till exempel hemsidan.
4. Utnyttja kompetens hos verksamhetens informationsansvariga inför, under och efter möte med media.
5. Möt media: Var tillgänglig, svara snabbt men ge dig också tid att undersöka sakfrågor.

Syftet var att få en djupare kunskap om hur chefer påverkas av att bli personligt fokuserade i media, hur man kan förebygga negativa situationer och vilket stöd som krävs.
Forskarna skickade även ut en enkät till samtliga förvaltningschefer i landet inom vård eller omsorg.
– 80 procent av cheferna möter kritiskt granskande media i alla fall en gång om året. Och hälften av dem får stressymptom, säger hon.

Forskarna såg att det är viktigt med en mediestrategi, det ger en känsla av trygghet. Cheferna hanterade nämligen media på olika sätt. Vissa kunde ha ett kort i fickan med exempelvis vilken typ av frågor man kan svara på. Medan andra inte ens hade tänkt på att ha en strategi.
– En del hade mer reaktiva strategier som inte var så bra och som också kunde utvecklas efter obehagliga möten med media. Exempelvis valde de att inte svara när de kände igen numret som ringde och de visste vilken journalist det var, menar Lotta Dellve.

Forskningsprojektet:
Projektet är finansierat av AFA försäkring, forskargruppen består av leg. psykolog och doktorand Maria Wramsten Wilmar, leg. psykolog Christian Jacobsson, båda vid Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet, Gunnar Ahlborg jr, leg. överläkare och docent i arbetsmedicin samt chef for Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen och professor Lotta Dellve vid Högskolan i Borås och KTH (projektledare).

Forskningsprojektet resulterade i rapporten "Ledarskap i vården: att möta media och undvika personfokuserade drev". Boken kan användas som en handbok för chefer inom vården, det finns bland annat exempel på hur en mediestrategi kan se ut. Men en mediestrategi är inte den enda lösningen. Organisationerna behöver även ledningsgrupper där man stöttar varandra och tänker i vi-form. Det behövs dessutom en utveckling av samarbetet med kommunikationsavdelningen. 

– Med trygga organisationer, fungerande ledningsgrupper och öppen kommunikation så behöver det inte bli så personfokuserat, säger Lotta Dellve.

Text: Anna Kjellsson
Illustration: Annika Carlsson
Porträtt: Ulf Nilsson 

Läs mer

Artikeln är hämtad ur 1866, högskolans forskningsmagasin.