Huvudmeny

Norrby

Forskare djupdyker i stadsdelens liv och verksamhet


Stadsdelen Norrby ligger ett stenkast från centrum i Borås och dess invånare har sin bakgrund i många av världens länder. Studier inom forskningsprojektet Innovationsplattform Norrby har tittat närmare på hur Norrbyborna har det – och hur de vill ha det.

Fasaderna på Norrby är prickiga av parabolantenner. På lekplatserna är det fullt ös, på gårdarna lugnare, men ändå livligt: grupper av människor står och sitter i samspråk. Utanför Mötesplats Norrbys lokaler spirar det i odlingslådor och inne i detta kombinerade medborgarkontor, café och bibliotek är olika aktiviteter igång: någon syr på en av de symaskiner som lånas ut här, en grupp har möte och diskuterar engagerat och enstaka personer sitter fördjupade i tidningar och böcker. Detta är en perfekt plats för en intervju med forskarna Erik Ljungar och Jenny Johannisson.

Intervjuat utlandsfödda pensionärer

Låt oss börja med Erik Ljungar, som är universitetslektor i sociologi vid Högskolan i Borås. Han har gjort två studier som har med stadsdelen Norrby att göra. Att det blev just Norrby beror på att stadsdelen ingår i forskningsprojektet Innovationsplattform Norrby.

Fakta Norrby:
Invånarantal
: 3 735, varav cirka var tredje är under 18 år och drygt var tionde är 66 år och äldre.
Utrikesfödda eller utländska medborgare: 2 378 personer
De länder som flest personer kommer ifrån är: Sverige, Somalia, Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien, , Afghanistan, Libanon, Irak och Finland.
Antal hushåll: 1 373
Antal invånare per hushåll: 2,7
Andel öppet arbetssökande: 9,5%

Vid den kartläggning som gjordes på Norrby i samband med Cultural Planningprojektet 2011-2013 framkom att det fanns 200 arbetsplatser inom 38 olika branscher i stadsdelen, till exempel, reklambyrå, plastvarutillverkning, humanitära insatser, vävnadstillverkning, reklamfotografi, lokalvård, livsmedelsbutik och taxi.
Källa: SCB och Borås Stad

– I en av mina studier har jag djupintervjuat utlandsfödda pensionärer som är bosatta på Norrby, säger han. De har fått berätta om sina erfarenheter och därefter har jag letat efter mönster i berättelserna och kopplat ihop detta med tidigare forskningsresultat. Jag kan direkt säga att det är svårt att dra generella slutsatser ur berättelserna. En annan sak jag vill klargöra är att de intervjuade trivs mycket bra på Norrby och tycker att det är en lugn, centralt belägen och trivsam stadsdel, något som de märker inte alltid stämmer med omgivningens föreställning om Norrby.

Men studien ger en hel del att ta fasta på. Först är det viktigt att tänka på att utlandsfödda personer som går från yrkesarbete till pensionärstillvaro samtidigt har rollen som utlandsfödd och rollen som nybliven pensionär att förhålla sig till. Båda dessa roller kan upplevas som problematiska av de berörda.

– De intervjuade kan sägas tillhöra två kategorier. En grupp är arbetskraftsimmigranter som i huvudsak kom till Sverige på 1960-talet. De fick oftast jobb genast. Den andra gruppen är flyktingimmigranter som kom till Sverige på 1980- och 1990-talen och som inte har haft lika lätt att få arbete. Men alla de jag har intervjuat har varit en del av det svenska arbetslivet.

För arbetskraftsimmigranterna har övergången till att bli pensionärer huvudsakligen gått bra och inte upplevts som värre än hur det brukar vara för infödda svenskar. De har oftast arbetat i många år i Sverige och har därför en ordentlig pension, och de är väl etablerade i det svenska samhället även om de ibland uttrycker att de har för få kontakter med infödda svenskar. De intervjuade anser att Sverige inte är något lätt land att vara immigrant i.

 Flyktingimmigranterna har inte hunnit arbeta lika länge i Sverige och får därför en lägre pension. Flera av dem har inte möjlighet att få någon pension från sitt tidigare hemland även om de har varit yrkesaktiva där.

– Många tycker att det var traumatiskt att lämna arbetslivet eftersom de har gott om relationer där, även med infödda svenskar, säger Erik Ljungar. Som pensionärer blir de mer hänvisade till att umgås med familj och släkt. Och om pensionen är väldigt låg har de även en ekonomisk bindning till familjen, ett beroende som inte känns så bra.

En del av de intervjuade har löst isoleringen genom att gå med i pensionärsföreningen PRO, där de träffar både infödda svenskar och personer med andra bakgrunder, något som de upplever som mycket meningsfullt.

Småföretagare berättar om livet i stadsdelen

I sin andra studie håller Erik Ljungar på att undersöka småföretagsamheten på Norrby. Projektet pågår just nu och ska bland annat resultera i ett kapitel i en lärobok om företagsekonomi. Ett besök i stadsdelen visar att det finns gott om små företag här. Skyltar visar på verksamheter med namn som Afrika livs, Shish Kebabrestaurang och Marys skönhetssalong och i flera butiker kan man köpa mobiltelefoner, paraboler och kort för att ringa billigt till hela världen. En hel del skyltar är skrivna på arabiska.

Innovationsplattform Norrby
- Innovationsplattform Norrby är en arena för samverkan mellan kommun, näringsliv, akademi och medborgare. Tillsammans arbetar samverksansparterna med de utmaningar som finns inom hållbar samhällsbyggnad. Målet är att plattformen ska resultera i idéer för fortsatt arbete med dessa utmaningar, vilket kan leda till nya lösningar – innovationer!

- Inom plattformen ses Norrby som ett Living Lab, där nya lösningar i form av till exempel nya avfallssystem, medborgartjänster och bostadslösningar forskas fram och testas tillsammans med medborgare. 

- Studierna utgår från stadsdelen Norrby i Borås, men de innovationer som kommer fram i plattformen är generella och kommer att kunna tillämpas på andra stadsdelar – nationellt och internationellt.  Mellan 2013 och 2015 finansieras projektet för att bygga upp och etablera plattformen av VINNOVA.

(från www.innovationsplattformnorrby.se)

– Min studie om småföretagsamheten är beskrivande och handlar om hur det är att bedriva småföretagsamhet i stadsdelen, säger Erik Ljungar. De intervjuade berättar om varför de har startat eget och hur de ser på sin verksamhet och tillvaro. En del har startat eget för att de såg det som enda sättet att försörja sig, medan andra verkligen har en affärsidé de brinner för och som de vill omsätta i verkligheten.

Några av företagarna har byggt sin verksamhet på entreprenörsidéer, exempelvis inom hantverk. Där har Livek (Lots i Väst Ekonomisk förening), en förening som stöttar i jobbsökande och starta eget, i vissa fall spelat en avgörande roll.

Flera av de intervjuade företagarna är mycket drivande och flexibla för att anpassa sitt företagande efter omgivningen. Ett exempel är att en av dem skapade ett eget kreditsystem som låter en del av de återkommande kunderna handla på kredit i butiken.

– Detta är ett sätt att säkra kundunderlaget och att anpassa verksamheten till att det bor många låginkomsttagare i området.

Någon av företagarna har specialiserat sig för att även locka kunder från andra stadsdelar, till exempel genom att ta hem livsmedel och varor från många olika länder och världsdelar.

– De flesta nämner att konkurrensen har hårdnat på senare år och att kundunderlaget inte är särskilt stort. En lågprisinriktad livsmedelsbutik har öppnat i närheten, vilket påverkar de som säljer livsmedel väldigt starkt. Deras företagande blir allt mer ett sätt att leva, med krävande arbetsdagar där de långa öppettiderna täcks upp av ägarna själva och deras närmaste.

– Företagarna efterfrågar ökad polisnärvaro och att inbrott tas på större allvar och utreds. De ser ibland en annan och mer negativ sida av stadsdelen än vad de intervjuade pensionärerna gör. Men de som är egenföretagare inom sina ursprungliga yrken trivs och brinner verkligen för sitt arbete. Det finns exempel på personer som fortsätter att driva sitt företag även efter pensionsåldern, för att de tycker det är så roligt och för att ha kvar kontaktytan med kunderna.

Vägen till Innovationsplattform Norrby

På Norrby finns enorma höghus, men också låghus från olika tidsepoker. Det finns gräsytor, planer och lekplatser. Dessutom har stadsdelen flera fantastiska offentliga konstverk. Ett av dem är den skrangliga, hjärtknipande och kämpande hästen utanför Almåsgymnasiet (skulpturen "Häst som reser sig" av Asmund Arle), ett annat en enorm och drömsk fasadmålning på Västgötagatan (av Etam Cru från street art-festivalen No limit 2014).

Studierna om Norrby ingår alltså i ett projekt som heter Innovationsplattform Norrby. Där samarbetar Borås Stad, SP, Borås Energi och Miljö och Högskolan i Borås för att hitta idéer som främjar hållbar samhällsutveckling.

Inom Innovationsplattform Norrby kommer begrepp som Cultural Planning och Living Labs in, och det är något som Jenny Johannisson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap samt vicerektor för forskning vid Högskolan i Borås, kan berätta mer om:

– Cultural Planning är en metod där kultur i ett brett perspektiv synliggörs som en resurs för samhälls- och stadsutveckling, säger hon. Det handlar bland annat om att kulturpolitiken inte ska ha ett ovanifrånperspektiv, utan att medborgarna ska involveras i högre utsträckning. Den här metoden har blivit allt mer vedertagen för att bedriva en platsnära kulturpolitik.

På Norrby i Borås har Borås Stad tidigare genomfört ett Cultural Planning-projekt inom ramen för ett regionalt nätverk. I det projektet gjordes bland annat en inventering om vad medborgarna själva betraktade som kulturella resurser.

– Det visade sig att alla språk, traditioner och sätt att leva uppfattades som resurser, säger Jenny Johannisson. Invånarna här ville dels lyfta fram och inkludera det som görs på Norrby i stadens övriga kulturutbud. De ville också att övrigt kulturutbud inkluderas på Norrby och därför är det viktigt att till exempel skulpturer som tillkommit inom ramen för Borås som skulpturstad även finns på Norrby.

Biblioteket i stadsdelen är ett exempel på hur traditionell kommunal verksamhet kan breddas och bli något mer, vilket är en viktig del i Cultural Planning. Det är lätt att känna sig bekväm på biblioteket, där krävs ingen särskild klädsel för att passa in och man kan göra väldigt många olika saker där: som att låna symaskin, hålla möten och studiecirklar eller fika.

Living Labs, som är den metod som genomsyrar Innovationsplattform Norrbys alla aktiviteter, liknar Cultural Planning och går ut på att förbättra företags och organisationers förmåga att i samverkan med användarna och varandra ta fram hållbara och konkurrenskraftiga tjänster eller produkter.

– Högskolan i Borås, SP, Borås Stad och Borås Energi och Miljö har länge samarbetat i olika projekt som har med hållbar stadsutveckling att göra, men fokus har hittills legat på resursåtervinning. Detta partnerskap blev grunden för att belysa även sociala aspekter av hållbar stadsutveckling. När medel utlystes för innovationsplattformar om hållbar stadsutveckling sökte partnerskapet medel med hållbar stadsutveckling på Norrby som utgångspunkt.

Borås, Malmö, Lund och Göteborg blev de städer som beviljades medel för att etablera innovationsplattformar. Jenny Johannisson har haft två roller i Innovationsplattform Norrby, och deltagit både som forskare inom kulturpolitik och som vicerektor (där hon samordnar högskolans insatser i projektet). Som forskare har hon i en internationell antologi om hållbar stadsutveckling publicerat en artikel om hur vägen till Innovationsplattform Norrby såg ut, men därefter har hon som forskare lämnat över till sin kollega Katarina Michnik.

Olika synsätt och stark vilja att åstadkomma något bra

Inom Innovationsplattform Norrby ligger fokus framför allt på sociala aspekter och att gynna den typ av innovationer som förbättrar människors livskvalitet.

– De olika aktörerna har inlett samarbeten och tagit de första stegen för att hitta gemensamma perspektiv, säger Jenny Johannisson. Men eftersom var och en går in i detta med sina specifika perspektiv: kommunen vill förändra, forskningsinstitutet vill översätta det till tjänster och produkter, energibolaget vill tänka på sina kunder och högskolan vill göra vetenskapliga undersökningar, kommer inte resultaten så snabbt – det är ett mycket långsiktigt arbete det här. Men: det finns en stark vilja att lyssna och försöka förstå varandra och alla i partnerskapet är överens om att arbetet måste fortsätta.

Därför kommer en ny ansökan att skickas inför att finansieringen av Innovationsplattform Norrby avslutas vid årsskiftet 2015/2016, den här gången om en Innovationsplattform Borås.

För högskolan har innovationsplattformen även bidragit till ökad intern samverkan. En åtgärd för att fortsättningsvis underlätta gränsöverskridande forskning är att ett Centrum för hållbar samhällsbyggnad har etablerats på Högskolan i Borås.

– Det blir spännande att se vad detta kan leda till för Norrby och Borås, säger Jenny Johannisson.

Text: Lena M Fredriksson
Foto: Anna Sigge