Huvudmeny
IT illustration

Nyttig IT nästa

Nästa generation IT håller på att revolutionera samhället. På Högskolan i Borås pågår flera forskningsprojekt i nära samarbete med företag. De ska ta fram billigare mediciner, bättre IT-tjänster och den absolut optimala golfsvingen.

Stefan CronholmStefan Cronholm är professor i informatik. Han konstaterar att IT-tjänster idag slukar en allt större del av företagens kostnader. Det är ofta den största budgetposten efter personalkostnaden.  Men ändå ser han att det råder en gammaldags syn på IT.

– Många tänker fortfarande att IT består av datorer, kablar och bredband – det vill säga infrastruktur. I själva verket är IT ett nätverk av tjänster och produkter, säger han.

"Egentligen är det ju inte själva hissen du efterfrågar utan möjligheten att förflyttas från plan A till plan B"

IT-leverantören säljer inte bara produkten, till exempel en mobiltelefon, utan egentligen möjligheten att kommunicera. Kunden själv är inte främst intresserad av produkten och infrastrukturen utan av själva tjänsten.

– Tänk till exempel på att åka hiss. Egentligen är det ju inte själva hissen du efterfrågar utan möjligheten att förflyttas från plan A till plan B, säger Stefan Cronholm.

Illustration IT

Just denna tankegång innebär ett paradigmskifte menar han. Redan idag är stora IT-företag som IBM och Ericsson alltmer av tjänsteföretag. Men de ramverk, normer och de tankefigurer som styr vår syn på IT hänger inte med. De är präglade av ett leverantörs-och produktperspektiv och riktar sig ofta till just stora företag.

I forskningsprojektet ”Förbättrad processeffektivitet och kvalitet i IT Service Management” utvecklar Stefan Cronholm och hans kollegor metoder för samverkan och analys för små och medelstora IT-leverantörer och deras kunder. Syftet är IT-tjänster som är bättre och mer skräddarsydda för det enskilda företaget. Då behöver inte varje företag vara hänvisat till stora och otillgängliga ramverk med tusentals sidor manualtext, som visserligen är bra och sätter ribban vid ”best practice”, men som innehåller mängder av processer som just det här företaget kanske inte behöver.

– ”Best practice” är dyrt och syftar ofta till en perfektion som kanske inte alltid nödvändig. Vi har ett fokus på ”good enough”, som går snabbare att ta i bruk, säger Stefan Cronholm.

Strategisk forskning i Data Science
Flera projekt pågår som forskar om hur stora mängder data kan användas.
- Långsiktseffekter av läkemedelsanvändning genom att använda patient- och apoteksregister.
- Effektivisera framtagandet av nya läkemedel.
- Bränsleförbrukning i lastbilar.
- Jakten på den perfekta golfsvingen.
Miljön består av sju forskare och leds av professor Sándor Darányi.
Finansiärer: KK-stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning, EU.

Billigare och lättare att använda alltså. Det låter kanske självklart men forskningsmässigt har det hittills varit en blind fläck. Stefan Cronholms grupp är närmast pionjärer inom IT service management och Cronholm själv har fått flera utmärkelser för forskning som både är användbar och vetenskapligt excellent.

Men hur vet man vad som är användbart? Jo, man frågar användarna. I forskningsprojektet deltar tolv företag och kommuner. De sitter inte bara med som åskådare utan deltar aktivt i forskningen. De formulerar frågor, de är med och testar och förbättrar analysverktyg och arbetssätt. De ser helt enkelt till att forskningsresultaten går att använda. Det är annars en vanlig broms för innovationer; forskningsresultat tar tid att få fram, och när de är klara så passar de bara nästan in i verkligheten, eftersom de som ska använda forskningen inte varit delaktiga.

Strategisk forskning inom IT Service Management
Flera projekt ingår i detta forskningsprogram där det största pågående projektet är ”Förbättrad processeffektivitet och kvalitet i IT Service Management”.
Projektet utvecklar bättre och billigare IT-tjänster. Forskningen sker i samproduktion med 12 företag och kommuner: Bankgirocentralen BGC AB, Borås Stad, Fritidsresor, Profecto Service Management AB, Pulsen AB, Sogeti Sverige AB, TeliaSonera AB, 3gamma Sverige AB, Varbergs Kommun, Volvo Personvagnar AB samt Volvohandelns utvecklings AB.
Forskningsledare: Professor Stefan Cronholm
Finansiär: KK-stiftelsen.

Det är en av förklaringarna till varför Sverige, som under många år satsat mer resurser per capita på forskning och utveckling än något annat land, inte får så hög utväxling i form av nya produkter och bättre tjänster. Det vill Stefan Cronholm ändra på. Genom att involvera användarna, styrs forskningen till att bli klockrent användbar.

– Och inte bara för de företag och kommuner som medverkar, även om de får ett försprång. Vår forskning publiceras i rankade tidskrifter och sprids till alla, säger han.  

Hannes Göbel är doktorand och en av Stefan Cronholms medarbetare i projektet. Han utvecklar en modell och ett verktyg för hur leverantörer och kunder ska lära av varandra att utveckla bättre processer för IT-tjänster. Vid första åsynen är det ett slags formulär som ska fånga vad som är bra och mindre bra med nuvarande kund- och leverantörrelation. Formuläret har utvecklats och ändrats i flera steg och finns nu i digital form. Det tar fasta på sex, sju processer som både företaget och leverantören anser väsentliga. Om båda är nöjda med allting kanske det inte behövs göras så mycket, men så är det sällan.

Hannes Göbel– Jag har testat det här verktyget över 600 gånger och mönstret är tydligt: Man tror att man är överens om tjänsten men det visar sig ofta att bilderna avviker från varandra, säger Hannes Göbel.

Ofta är det kunden som knorrar, men inte alltid.  Det händer att kunden tycker att allt är prima men att leverantören är av annan åsikt. Då blir det särskilt intressant, anser Stefan Cronholm.

– Det kan bero på att leverantören har utvecklat tjänster som inte kunden anser att den behöver. Det har saknats en lyhördhet och leverantören har helt enkelt dragit iväg på egen hand, säger han.

På flera sätt utmanar Göbel och Cronholm här den traditionella synen på marknadskonkurrens. Den som säger att A köper en tjänst från B och om B inte levererar tillräckligt bra så röstar A med fötterna och går till någon annan nästa gång. Detta sker förstås också. Allt fler företag lägger ut sina IT-behov på flera företag istället för att lägga allt i en korg.

Alla leverantörer och kunder har sina förtjänster och brister. Att byta leverantör kan innebära att den nya leverantören löser de problem som identifierats men istället får kunden andra och nya problem. Cronholm och Göbel förespråkar istället att leverantören och kunden ska engagera sig i varandra, lära känna varandra bättre. Ungefär som ett äktenskap: man jobbar på relationen istället för att bryta så fort det skaver lite.

– Liknelsen med äktenskap funkar här. Det innebär ju att båda parter vill nå samma sak; en bättre fungerande relation och bättre tjänster, säger Hannes Göbel.

Han får här rollen av en sorts äktenskapsrådgivare som får hantera förtroliga samtal.

– Det är nästan alltid känsligt, säger Hannes Göbel. Här har du en kund och en leverantör som erkänner brister. Det är en del av metoden att förklara att man inte ska hänga ut någon. Att man gör detta gemensamt för att hitta problem och lösa dem tillsammans. Då måste man ha ett öppet klimat.

Han tar en bank och dess IT-leverantör som exempel. Eftersom online-banking är en allt mer central del av affärsverksamheten måste IT-leverantören och bankledningen arbeta allt närmre och få allt större kunskap om varandra. Det kräver tillit och förtroende och det är en av de saker metoden bidrar med.

Möjligen har Hannes Göbel en fördel av att ha arbetat som IT-konsult i många år och bär på lång erfarenhet av att medla mellan kunder och leverantörer. För även om det här är ett forskningsprojekt så är det allvar för de inblandade. Företagen lägger ner tid och resurser och hoppas i slutändan få ut något av det. Det ingår också att Hannes nu och då kliver ur sin neutrala forskarroll och går in och föreslår förbättringar, vilket är innebörden i aktions- och designforskning.

Linda PerssonLinda Persson arbetar som IT-konsult på företaget 3Gamma som säljer och utvecklar IT-tjänster och som deltar i forskningsprojektet. Företaget har kontor i flera städer i Sverige och finns i en rad andra länder. Linda Persson är stationerad i Göteborg men kommer från Borås där hon utbildat sig till bibliotekarie. Linda, de andra företagen och forskarna, träffas en heldag i kvartalet och utöver det har de regelbundna telefon- och videokonferenser där de belyser forskningsprojektet, diskuterar delar av modellen som de filar och ändrar på.

– Jag lär mig jättemycket, säger Linda Persson. Det är spännande att arbeta med Hannes, förändra verktyget, se nya versioner som vi får testa. Det är så stor spridning på hur folk tänker. Plus att det är inspirerande att lyssna på den akademiska världen, som vi i näringslivet kommer ganska långt ifrån på daglig basis.

Stefan Cronholms vision har hela tiden varit att skapa ett internationellt nätverk som forskar om IT-tjänster. Precis det håller nu på att hända. I augusti 2015 sker ett uppstartsmöte med en rad nordiska universitet, bland annat Norges handelshögskola och Copenhagen business school.

– Att samverka med internationella partners stärker oss och skapar en plattform för större forskningsprojekt med EU-finansiering, säger Stefan Cronholm.

"Ett tydligt exempel är USA:s president Barack Obama som under sina båda valkampanjer använt avancerade dataminingsinstrument för att ligga steget före"

På Högskolan i Borås finns också grupper som bedriver strategisk forskning inom det som kallas Data Science, ett tvärvetenskapligt fält med tydliga inslag av matematik, statistik, visualisering och informationsteknologi. I takt med att vi kan lagra allt mer data så kan vi också använda datan på helt nya sätt, vilket håller på att revolutionera den ena samhällssektorn efter den andra. Framväxten av Big Data och utvecklingen av maskininlärning, en gren inom artificiell intelligens, har öppnat portarna till, ja, det oändliga. För att ta ett hissnande exempel: Inom tio år kan hela universum finnas i digital form. Det är ett forskarteam vid University of California som skissar på den möjligheten och arbetet lär redan vara igång.  Den som berättar om det är Sándor Darányi, professor i biblioteks- och informationsvetenskap.

Sándor DarányiHan har fler exempel: Idag kan till exempel politiska analytiker avläsa varje liten krusning i opinionen – genom att samla in och analysera data om väljare. Ett tydligt exempel är USA:s president Barak Obama som under sina båda valkampanjer använt avancerade data-minings instrument för att ligga steget före. Just förmågan att förutsäga framtida händelser, så kallad prediktiv analys, gör att området används såväl inom meterologi som inom samhällsvetenskaperna.

Sándor Darányis poäng är att den digitala revolutionen sätter samhället och vetenskapen i stark förändring. De traditionella disciplingränserna kan komma att luckras upp och här får bibliotekarien en nyckelroll. Allt mer handlar om att systematisera, katalogisera och bevara data. Och vem är expert på det?

– Eftersom nästan allt som har med Big Data att göra kokar ner till dokumentation och katalogisering blir informations- och biblioteksvetenskap helt avgörande kompetenser, säger han.

Detta ställer bibliotekarien inför nya utmaningar, vilket kanske inte har uppmärksammats på bred front ännu, menar Sándor Darányi.  Linda Persson på 3Gamma är ett exempel på en bibliotekarie som blivit IT-konsult, kanske är hon en modell för framtiden?

– Jag vet inte, säger hon själv. När jag studerade 2005 var jag övertygad om att IT skulle förändra bibliotekariens roll, men då kändes det som jag var rätt ensam.

På högskolan pågår nu flera forskningsprojekt inom Big Data och flera stora företag är inblandade. Ett av projekten kallas BOEL, Big Data Analytics by Online Ensemble Learning, och ska bland annat användas för att mer effektivt ta fram nya kandidater till läkemedel. Genom att analysera stora mängder av medicinsk data om molekyler och kemiska föreningar kan ett läkemedelsföretag som Astra Zeneca förutspå vilka nya molekyler och föreningar som har lovande egenskaper. Därmed kan man minska antalet dyrbara utvecklingssteg i labbet och i kliniska studier.

Det är för övrigt samma algoritmer som används för att optimera Scanias lastbilars bränsleförbrukning. Och för att räkna ut den perfekta golfsvingen. De båda sistnämnda projekten är datavetaren Rikard König sysselsatt med. Han försöker lära datorn att automatiskt skapa bättre beräkningsmodeller baserat på stora datamängder. Till sitt förfogande har han data från 30 000 lastbilar.

Givetvis sker forskningen även här i nära samarbete med företagen.

Rikard König– Det är inte bara en fördel utan snarast en förutsättning. Det finns väldigt skickliga personer på Scania som vi kan dra nytta av, säger Rikard König.

Hans mål är att räkna ut i vilken mån förarens körstil påverkar bränsleförbrukningen. Scanias lastbilar är speciella eftersom varje lastbil är skräddarsydd för kunden och att det knappt finns två likadana. De finns också över hela världen och kör i all slags terräng; Alperna, djungler, vintervägar, öken. 

– Det är svårt att säga vad som beror på uppdraget och vad som beror på föraren, säger Rikard König.

Genom att utveckla algoritmer kan Scania få kännedom om förarnas körstil.

– För ett åkeri kan det vara väldigt viktigt, bränsleförbrukning är en stor kostnadspost för dem. De förare som kör på ett bränsleslukande sätt kan få coachning.

Projektet med Scania har pågått i tre år och har ett år kvar. Det finns en färdig algoritm, som visserligen inte har fått ett namn än men en artikel ligger för publicering. Och den perfekta golfsvingen? Ja, den är Rikard König på spåren.

– Den perfekta svingen ser ju olika ut från person till person. Men det är tydligt att maskininlärning kan förklara vad som skiljer bra spelare från sämre. Det tycks som att framgångsrikare spelare har en flackare sving, säger Rikard König.

Text: Thomas Heldmark
Illustration: Kristian Ingers