Huvudmeny
Designers arbetar med tyger

Osålda kläder får nytt liv

I Sverige köper vi i genomsnitt 15 kilo textiler per år. Och kastar åtta. Ett ohållbart slöseri med jordens resurser. Målet med projektet Re:textile är att utveckla cirkulära flöden inom textilbranschen. 

Om ett företag, trots generösa rea-erbjudanden, har 5 000 sommarklänningar över när hösten kommer är risken stor att de åker till förbränning. Eller möjligen skänks till second hand. Ett alternativ skulle kunna vara att ett annat företag köper lagret, avkodar klänningarna genom att ta bort lappar som skvallrar om ursprung och därefter sätter ett eget tryck, print, på klänningen. Och sedan säljer den som en ny produkt under eget namn.

Vips har det skapats en möjlighet för klänningen att få ett nytt liv. För det ursprungliga företaget att få en utkomst även av överblivna produkter. Och för det uppköpande företaget att skapa en produkt till ett lägre pris än om plagget gjorts från grunden. Ett bra exempel på cirkulär ekonomi.

Accelererande produktion
Den årliga produktionen av textilfibrer har tredubblats sedan 1980. Från cirka 30 miljoner ton till 90 miljoner ton.
Under samma period har den årliga konsumtionen av nyproducerade textila fibrer person nästa fördubblats, från runt 7 till 13 kilo.

Det ettåriga projektet Re:textile bygger på en forskningsstudie gjord av Textilhögskolan på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Syftet var att undersöka potentialen för redesign (eller upcycling) inom textilbranschen på en industriell nivå. Frågor om huruvida arbetssättet går att kommersialisera, om det finns tillräckliga volymer att jobba med och om det finns marknadspotential fick ett otvetydigt Ja till svar.

Den miljömässiga vinsten med att återanvända redan producerade textilier är stor. Men forskningsstudien visade även att det genom nytänkande inom affärsmodeller och design- och logistikprocesser finns rejäl potential ur ett företagsekonomiskt perspektiv. 

Anna Lidström

Under våren har företag kunnat anmäla sitt intresse för att bli bättre på cirkulära flöden. Ett 20-tal företag av olika storlek intervjuas sedan av Re:textiles projektledare Adrian Zethraeus för att få kunskap om behov, önskningar och svårigheter.

Konstnärlig ledare för projektet är Anna Lidström som tog sin master i modedesign vid Högskolan i Borås år 2011 och som sedan dess jobbat som stylist och formgivare inom både mode och reklambranschen.

– Min roll är att visa vilken möjlighet det finns i redesign utifrån ett designperspektiv. Finns det andra designlösningar och därigenom nya uttryck att utforska inom modebranschen? Under Almedalsveckan 2015 presenterade vi några exempel på hur det kan se ut. Det handlar inte om potatistryck på gamla t-shirts som vissa tror, säger Anna Lidström.

Hösten 2015 tar Re:textile nästa steg med workshops i Borås där man tittar på vad det finns för möjligheter till utveckling utifrån verkliga ”fall” hämtade från textilföretag i regionen.

Text: Marit Larsdotter
Bild: Jan Töve