Huvudmeny

Shopping utan samvete


Varför får vi inte dåligt samvete när vi köper kläder trots alla larmrapporter om dåliga arbetsförhållanden och miljöförstöring? Genom David Erikssons forskning löper den röda tråden hållbarhet och moral. Hans specialområde är logistik, men forskningsprojekten breder ut sig till att också handla om ämnen som ekonomi, psykologi och filosofi. Det ena leder till det andra, och allt hänger ihop.

Omslag till avhandlingDavid Eriksson är filosofie doktor och adjunkt vid Högskolan i Borås. Efter att ha studerat industriell ekonomi började han forska om hur logistik och ökad kundförståelse kunde befrukta varandra och hur man skapar värde i försörjningskedjor (hantering av beställningar, underleverantörer och leveranser).

Men samtidigt började han fundera allt mer på hur vi människor kan köpa produkter utan att bry oss särskilt mycket om hur de är producerade. Även om vi vet att produktionsförhållandena är dåliga.

– Funderingarna fick mig att byta spår och i stället doktorera på varför företag släpper sitt hållbarhetsansvar, säger han. Jag hittade psykologiska teorier om förklaringar för att slippa ansvar. Dessa förklaringar knöt jag ihop med hur olika företag arbetar gentemot underleverantörer till exempel.

Det visade sig att strategier som enstaka individer använder för att hålla ifrån sig ansvar även passade in på företag. Några exempel är: moraliskt rättfärdigande (”barnen som arbetar här skulle ha det ännu värre annars”), förflyttning av ansvaret (”vi har bra avtal och det är underleverantörerna som själva ansvarar för att de följs”) eller förvrängning av konsekvenserna (”vår verksamhet är så liten att den i princip inte spelar någon roll i den stora helheten”).

– Hos företagen hänger ett bristande moraliskt ansvar ofta ihop med strukturer som har med transparens, makt och insyn att göra. Men allt avgörs förstås av hur enskilda personer inom företagen gör – det är ju inte företaget självt som är moraliskt eller ej, utan de som fattar besluten på olika nivåer.

Han menar att alla, både konsumenter och företagare, har nytta av att känna till de punkter där det är lätt att släppa det moraliska ansvaret. När man vet det är det lättare att ta ansvar och fatta beslut som stärker hållbarheten.

Hur påverkar ett företags identitet?

En annan aspekt som spelar roll för företags sätt att tackla hållbarhetsfrågor är den identitet eller självbild de har. Detta undersöker David Eriksson tillsammans med Olof Brunninge vid Högskolan i Jönköping. Hur påverkar självbilden de val som görs när processer, leveranser och kontakter med underleverantörer byggs upp? Att ett uttalat hållbart företag arbetar annorlunda än ett som inte har den identiteten är tydligt.

Här studerar David ett specifikt företag med stark hållbarhetsprofil: Fairphone, ett smartphoneföretag som uttryckligen satsar på att hitta hållbara förhållningssätt och som har stor öppenhet kring både utmaningar och processer.

David Eriksson– Fairphone var en intresseorganisation som ombildades till företag för att kunna påverka mer. De strävar målmedvetet efter att arbeta hållbart. Därför byggs deras telefoner av råvaror som har framställts med största hänsyn till människor och miljö och de är lätta att återvinna eftersom de konstrueras så att separation av olika material underlättas. Fairphone drivs utan vinstintresse och kasserar och återvinner två gamla mobiltelefoner för varje ny de säljer. Detta är ett väldigt speciellt, och mycket ansvarsfullt, sätt att arbeta på.

Tydliggör med tvärtom-lista

Det är inte alltid tydligt och enkelt vilka företagsbeslut som stärker hållbarhet och vilka som inte gör det. För att ställa diskussionerna på sin spets och lyfta fram reflektioner kring arbetssätt skapade David, i samarbete med forskningschefen Göran Svensson på Oslo School of Management, en artikel om motsatsen till hållbarhet: ”ohållbarhet”.

– Vi vände på alltihop och gjorde en lista över hur företag kan arbeta ”ohållbart”, till exempel genom att inte samarbeta med sina leverantörer, eller att inte ta upp olyckor som sker i ens fabriker.

Bakgrunden till tvärtomartikeln är att representanter för företag ofta brukar lyfta fram allt de gör för att öka hållbarheten, men att de problem som faktiskt finns sällan kommer upp till diskussion. Sådant som svårigheter i att få till ett fungerande samarbete med leverantörer eller att hantera säkerheten på fabriken.

– Alla har likartade utmaningar, och jag anser att det är viktigt att ta bladet från munnen och våga prata om dem. Om fler uppmärksammade problemen och började diskutera dem, skulle det bli lättare att förbättra hållbarhetsarbetet och ansvaret.

Lättare att slarva när ingen ser

Vid sidan av djupdykningar i teorier om hur företag kan ta ansvar och bidra till att världen blir bättre finns också nyfikenhet på hur det kommer sig att privatpersoner väljer att agera så som de gör. I vardagen och på hemmaplan. Därför undersöker David Eriksson och forskaren Kamran Rousta, också verksam vid Högskolan i Borås, hur moraliskt ansvar påverkar sopsortering. Vad avgör om en person sorterar sina hushållssopor eller inte? Och vilka konsekvenser får dessa val för sopornas vidare färd genom systemet?

– Vi tror att individer som verkligen förstår varför sopsortering är bra vill sortera. Men när alla sopor hamnar i gemensamma uppsamlingskärl går det att dölja en bristande sopsortering eftersom ingen vet vem som har slängt vad. En hypotes är att när risken att bli ertappad är minimal blir det lättare att strunta i sorteringen. Jag vill ta reda på när förståelsen om nyttan väger tyngre än möjligheten att slarva utan att någon märker det. Sådana psykologiska frågor är väldigt intressanta.

Skillnaden mellan att förstå och att känna

Under vårt samtal berättar David Eriksson vidare och vidare om en massa forskningsidéer han har. För tillfället är det över 20 artikeluppslag som ligger och gror och pockar på uppmärksamhet. Till exempel en fördjupning om hur man kan förbättra företags hållbarhetsarbete i olika nivåer. Eller om hur psykologiteorin om att komma undan från ansvar kan användas bättre inom logistikforskning. Eller om varför forskning bedrivs och hur den används.

– Huvudspåret för mig är hållbarhet i olika former. Vi är många som förstår problematiken kring hållbarhet och vår ändliga jord, men ändå är det så svårt att känslomässigt ta till sig dessa fakta och agera utifrån dem. Vad är det som får vissa personer att agera utifrån kunskaperna, när andra inte gör det?

Förklaringen kanske hänger ihop med skillnaden mellan att förstå och att känna, tror han. Och med att evolutionen inte har gynnat den som kan ta hand om människor på andra sidan jorden om 40 år.

Kanske David Eriksson just nu funderar på hur han ska kunna undersöka detta.

– Jag är en skeptiker som vill ta reda på hur saker och ting fungerar, och varför, säger han. Men en paradox är att ju mer man vet om ett område desto mer komplext inser man att det är. För tre år sedan visste jag precis vad som var hållbart. Men nu känns det ibland som att jag inte har en aning alls.

Text och foto: Lena M Fredriksson