Huvudmeny

Det är i klassrummet det händer


Det sociala klimatet i skolan kan vara hårt och många ungdomar idag känner sig oroliga och rädda. Ett sätt att komma till bukt med problemen är att titta närmare på de normer och sociala beteenden som styr eleverna. Men forskning om relationerna elever emellan lyser med sin frånvaro. Kennert Orlenius, professor i pedagogiskt arbete, förespråkar att man istället för att fokusera på individen, mobbaren, bör studera vilka normer och beteenden som styr hela klassen.

– Främjar man det sociala och inkluderande arbetet så främjar man även lärandet. Det är min övertygelse. Gruppdynamiken i klassen påverkar alla elever och det är svårt för lärarna att greppa allt som händer i och utanför klassrummet.

Detta är inkludering som främjar social hållbar samhällsutveckling:
Inkludering innebär ett förhållningssätt som grundar sig i den etiska grundprincipen om respekten för alla människors lika och unika värde, och en ideologisk fråga om hur vi skapar en samhällsgemenskap där vi inte tänker och talar i vi-och-dom-termer.

"Inclusion is seen as a process of addressing and responding to the diversity of needs of all children, youth and adults through increasing participation in learning, cultures and communities, and reducing and eliminating exclusion within and from education (UNESCO 2009, s 8)"

Upplevelsen av inkluderande medborgarskap är baserat på tillgång och tillgänglighet till samhälleliga resurser, upplevelse av samhörighet och trygghet. Detta är grunden för att skapa social hållbar samhällsutveckling.

– Begreppet inkludering, som jag använder i min forskning, handlar om att skapa goda medborgare till framtidens samhälle, något som är grunden för hållbar samhällsutveckling. Det är ett sätt att få unga att känna sig som en del av samhället de lever i.

Kennert Orlenius har länge forskat om lärande, men han är också intresserad av frågor som etik, moral och värdegrund. I sin forskning utgår han från den komplexa verklighet som är vardag för alla elever och lärare i den svenska skolan. Det är den pedagogiska praktikens frågor och utmaningar som är utgångspunkten i hans forskning.

– I många mellan- och högstadieklassrum råder idag ett hårt klimat och den sociala samvaron är bristfällig. Vissa elever känner sig oroliga, de vågar inte svara på frågor under lektionerna av rädsla för att bli retade. Ibland kan elever som är kompisar utanför skolan inte ens hälsa på varandra i korridoren för att de tillhör ”olika gäng”.

Porträtt på Kennert Orlenius

I vissa fall är det väldigt tydligt att det är en särskild grupp i klassen, särskilda ledare, vars värderingar och sociala normer styr resten av klassen. Och i andra klasser är det mer flytande. Allt sådant här, som ligger under ytan, är svårt för lärare att fånga upp.

 

Sociala normer i skolklasser

Forskning visar att genom att kartlägga gruppdynamiken och de normer som råder i en klass skulle man kunna komma till bukt med sådana problem. Kennert Orlenius menar att det skulle främja den sociala samvaron och därigenom även hur elever tar till sig kunskap.

– Forskningen ligger till grund för en metod och konkreta verktyg som lärare kan använda sig av för att komma åt de här etiska frågorna, de som handlar om sociala beteenden. Och sättet att göra det på är att utgå från eleverna, förklarar Kennert Orlenius.

Metodens första steg är att göra en kartläggning där lärarna genom intervjuer med sina elever ska få syn på och kunna ta tag i de sociala normer som faktiskt styr i klassen. Kennert Orlenius handleder doktoranden Hélène Jenvén vid Örebro universitet, som utvecklat denna metod. Den innebär att forskaren går in i en klass tillsammans med lärarna med syfte att skapa en positiv utveckling och främja samhörighet och gemenskap. Hittills finns ingen forskning som hanterar problemen på det här sättet. Avhandlingen väntas vara klar 2017.

Vill du läsa mer på ämnet?
Orlenius, K. (2016). ”Inkluderande medborgarskap. Perspektiv på hållbar samhällsutveckling: exemplet Norrby”, en rapport i serien Vetenskap för profession från Högskolan i Borås Jenvén, H. & Orlenius, K. (2106). ”Sociografisk inventering – en metod för att kunna främja den sociala samvaron”, Paideia, nr 11, 27–36.

FOTNOT
För att beställa Kennert Orlenius rapport kontakta kommunikation@hb.se.

– Lärarens roll i en så kallad aktionsforskning är central men betyder också utmaningar. Aktionsforskning innebär att tillsammans med lärare driva förändringsprocesser, inte att på distans beforska en verksamhet. Att förändra kan möta motstånd och det kan också begränsas av strukturella villkor. Intentionerna för förändring finns hos många inom skolvärlden men verkligheten sätter ibland bromsar på utvecklingen. Det kan handla både om resurser och inställning som gör att arbetet oftast inte når ända fram. Men Kennert Orlenius känner sig hoppfull. Skolmyndigheterna har visat stort intresse för den här sortens strategier och metoder.

– Antingen sätter vi fokus på individer som inte beter sig önskvärt eller så tar vi tag i hela gruppdynamiken och de normer som råder i klasserna. Det senare alternativet tror jag är vägen att gå för att skapa social hållbarhet och inkludering för unga i skolan. Forskningsmässigt finns det väldigt mycket att göra här, men ansvariga inom skolvärlden förväntar sig ofta snabba resultat efter en insats. Men det finns ingen quickfix. Forskning tar, och måste få ta, tid.

Läs mer

Läs mer om projektet Innovationsplattform Norrby

Mer om Kennert Orlenius

Text: Solveig Klug
Foto: Anna Sigge