Huvudmeny
Björn Brorström och Jenny Johannisson

Forskning ska ta tid

Forskning är en aktivitet som tar tid. Att vara forskare är att problematisera, formulera vetenskapliga frågeställningar och att ta ett steg tillbaka för att se helheten. När samhället ställs inför stora utmaningar behövs satsningar på forskning mer än någonsin för att vi ska kunna förhindra att utvecklingen går bakåt i stället för framåt. Men satsningarna måste göras långsiktigt.

Vi träffade högskolans rektor Björn Brorström och Jenny Johannisson, vicerektor för forskning, för att samtala om forskningens betydelse, långsiktighet och hållbarhet.

Björn Brorström (BB): Att forskning tar tid är en del av vad som är högskolans eller ett universitets fördel – att kunna fördjupa sig och problematisera. Det är själva grunden i det akademiska tänkandet. Ta ett avhandlingsarbete som exempel; för att kunna fördjupa sig tillräckligt i ett ämne behöver doktoranden flera år. Detta är själva forskningens premiss och bör alltid tas i beaktande när man talar om forskning. Satsningar på forskning måste göras med ett långsiktigt perspektiv.

Jenny Johannisson (JJ): Det finns en bild av forskning som säger att den ska ligga steget före, den ska upptäcka nya saker och komma med svar. Och det gör forskningen, men ofta genom att ligga steget efter, lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp. Hållbar forskning tar lång tid. Och hållbarforskning handlar inte om att alla ska vara överens, snarare om att inte vara överens. Det är vad som driver forskning framåt, ifrågasättandet och problematiserandet.

Hur forskar man om skeenden som samhället är mitt uppe i, som till exempel flyktingsituationen i Europa i dag?

BB: För oss forskare måste ämnen eller skeenden vara forskningsbara – det måste gå att ställa en bra forskningsfråga. Bara att ta fram det perspektivet kan ta tid och gör att vi inte kan kasta oss in i forskning på ett kick. Samtidigt kan vi inte heller rycka på axlarna när saker sker i vår omvärld och säga ”vi sysslar bara med långsiktighet så detta kan vi inte göra någonting åt”. Vi måste, när det krävs, kunna svara mot samhälleliga behov. Då är det viktigt att se till den forskning som redan är gjord inom området och med hjälp av den lära och bygga vidare.

JJ: Jag instämmer helt med Björn, i första hand kan vi kraftsamla kring den forskning vi redan bedriver och känner till. Det är också viktigt att man ser högskolor och universitet som samhällsaktörer. I vårt samhälle med allt som händer i dag, till exempel de många människor som flyr till vårt land, är det viktigt att vi som högskola och som forskare uttalar oss om hur vi ser på situationen. Som lärosäte ska vi alltid ta ställning för det öppna, välkomnande och demokratiska samhället. I ett sådant samhälle finns det också positiva anledningar till att människor förflyttar sig, och ur ett forskningsperspektiv är det enviktig poäng: forskning handlar i stor utsträckning om att idéer flyttas och blandas med andra idéer. Det är viktigt att kunna ha ett forskningssamtal med fler än bara dem i sin närmaste sfär, det är ett ständigt pågående samtal som vi hela tiden måste vidga ramarna för.

Björn Brorström och Jenny Johannisson

Vårt samhälle i dag utmanas på olika plan. Forskning medfokus på hållbar utveckling behövs inom många områden för att komma framåt. Hur kan en flervetenskaplig ansats bidratill hållbara lösningar för framtiden?

BB: Allting ska problematiseras! Det finns inga enkla vägar när det kommer till hållbara lösningar för jorden och dess växande befolkning. Det finns fördelar och nackdelar med allt, etanol eller inte etanol, det finns tekniska lösningar där det saknas rätt infrastruktur, eller så ligger det psykologiska och sociala aspekter bakom att någon lösning inte fungerar fullt ut. Det finns alltid en poäng i att problematisera för att komma framåt och nå lösningarna från alla håll.

JJ: Det är här ett flervetenskapligt perspektiv verkligen kommer till nytta. Det tekniska perspektivet som möter det humanistiska och samhällsvetenskapliga. Vi har flera exempel från högskolans egen forskning – såsom Hanna Maurin Söderholm som forskar inom ett område där medicin och teknik möter biblioteks- och informationsvetenskap. Hennes forskning handlar bland annat om ny teknik och IT-stöd för samarbete och informationshantering i vårdsammanhang. Mycket intressant!

BB: Flervetenskap är också en utmaning. Vi som forskare befinner oss alla i våra ämnen och flervetenskapen skapas egentligen i huvudet på mottagaren. Genom att sätta samman forskning inom olika ämnen får vi till det breda flervetenskapliga anslaget. Det jag menar när jag pratar om flervetenskaplighet är inte att en forskare inom pedagogik eller psykologi förväntas studera förbränningsteknik, men om man sätter ihop deras forskning inom en gemensam kontext kanske man kan komma något på spåren kring hur vi agerar och hanterar avfall i Sverige.

Läs mer

Mer om Jenny Johannisson

Text: Ida Borenstein
Foto: Suss Wilén