Huvudmeny
Medier med kraft

Medier med kraft

Via sociala medier kan vi få ögonblicksskildringar från människor på flykt, utsättas för marknadsföring eller hitta vänner med liknande intressen.
− På gott och på ont genomsyrar sociala medier samhällsutvecklingen och våra relationer, säger Jan Nolin som är professor vid Bibliotekshögskolan och forskar om sociala medier.

I dag delar många sina liv med vänner genom att göra statusuppdateringar på Facebook, lägga ut semesterbilder på Instagram eller förmedla åsikter via Twitter. Sociala medier är ett samlingsbegrepp för alla de webbplatser och tjänster på internet där människor kan mötas och själva forma innehållet.

− Förr handlade våra liv mer om det som hände i vår närhet och relationer till människor i grannskapet. I dag har sociala medier suddat ut landsgränser och avstånd. Vi kan relatera på ett annat sätt till händelser och människor på platser långt bort och mötas i globala gemenskaper på nätet, konstaterar Jan Nolin som forskar om hur sociala medier påverkar våra beteendemönster.

Bilden på Alan berörde

Bilden på döde Alan, tre år, som spolats upp på en strand vid Medelhavet fick människor i hela världen, även makthavare, att känslomässigt reagera på flyktingkatastrofen. Bilden spreds snabbt på sociala medier.

− Det blir en väldig kraft när tre miljarder människor är sammankopplade via internet. Men det är ändå svårt att få ett sådant genomslag som den bilden fick. Det krävs oftast år av planering och stora kunskaper om hur sociala medier och informationskanaler fungerar för att nå ut till så många människor med ett budskap.

Jan Nolin är därför förvånad över att bilden på den döde flyktingpojken så snabbt spreds över världen.

− Antagligen var det en kombination av ett starkt foto som väckte känslor av empati och solidaritet samtidigt som det var rätt timing. Just då fanns ett starkt behov av en bild som kunde hjälpa till att symbolisera den fruktansvärda situationen.

Han berättar att sociala medier som Twitter och Flickr har fått stor betydelse för människor på flykt. De används till exempel för att sprida information kring dramatiska händelser eller för att varna andra om riskabla flyktvägar. När flyktingarna kommer till ett nytt land kan de också via sociala medier få kontakt med landsmän som befinner sig där och få tips om exempelvis intyg, myndigheter de kan vända sig till eller vad saker kostar.

Självklar del av vardagen

För väldigt många svenskar har sociala medier blivit en självklar del av vardagen. Men Jan Nolin uppmanar till viss försiktighet i användandet.

− Vi måste vara medvetna om att sociala medier medför både fördelar och nackdelar. Vi får nya redskap som kan berika livet, men samtidigt behöver vi förhålla oss kritiskt till budskapen som vi möter. Han menar att sociala medier alltmer har kommersialiserats. Facebook och Google är exempel på stora multinationella företag som kan styra informationen till användarna utifrån egna vinstintressen. Användarna utsätts för reklambudskap och filtrering av information. 

Jan Nolin

Måste bli mer källkritiska

− Det finns en risk att människor, i synnerhet ungdomar, betraktar innehållet på sociala medier som politiskt och kommersiellt obundet. I själva verket är det precis tvärtom. När man godkänner ett medlemskap på Facebook, accepterar man också en affärsmodell som kan använda informationen om vad du gör och vilka du känner, i till exempel marknadsföring.

I framtiden hoppas Jan Nolin på att skolan ska ta ett större ansvar för att utbilda elever i källkritik.

− Det är inte någon kunskap som vi har automatiskt. Det är därför viktigt att skolor och bibliotek kan utbilda oss till att blir mer medvetna om risker på sociala medier och internet.

En annan negativ följd av sociala medier kan vara att användarna utsätts för ensidig propaganda och att extrema grupper, som rasister, pedofiler och terrorister, får lättare att hitta varandra och skapa mötesplatser. Ett skrämmande exempel är hur terrorgruppen IS använder sociala medier för att rekrytera nya anhängare. Potentiella IS-krigare kan exempelvis bjudas in till slutna Facebook-grupper, där de sätts i kontakt med personer som är verksamma i Syrien.

− Den typen av slutna grupper innebär att medlemmarna aldrig tar del av ståndpunkter som utmanar deras världsbild och att de isoleras alltmer från omvärlden. Det är en ny form av hjärntvätt som kan ske utan att människor behöver kidnappas.

Jan Nolin 
Ålder: 54 år. 
Yrke: Professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. 
Bor: I Bollebygd. 
Familj: Tre barn som är 17, 19 och 21 år. 
Favorit bland sociala medier: PatientsLikeMe. (Här kan man hittamänniskor över hela världen som lider av samma åkommor som man själv.) www.patientslikeme.com 
Läs mer om forskningen kring socialamedier vid Högskolan i Borås

Men å andra sidan menar Jan Nolin att sociala medier även är ett nytt demokrativerktyg. Fler människor kan uttrycka sina åsikter och skapa opinion. Det finns exempel på enskilda personer som snabbt lyckats samla in betydande summor pengar till nödställda. Men han anser ändå att enstaka personer som fått stort gehör på sociala medier tillhör undantagen.

− Det är framför allt företag och organisationer med stora resurser och som vet hur de ska gå tillväga, som lyckas få fram budskap som kan spridas till väldigt många på sociala medier.

Borås ledande inom forskning

Vid Högskolan i Borås finns i dag 15 forskare som undersöker sociala medier ur olika perspektiv. Forskningen handlar exempelvis om analyser av kommunikationsmönster i politiska diskussioner på Twitter, utvecklande av patientvänliga appar i vården eller ungdomars identitetsskapande på sociala medier. I sin egen forskning ägnar Jan Nolin sig åt att kritiskt granska hur sociala medier påverkar sociala och kulturella beteenden. Framför allt läser och analyserar han forskningsrapporter.

− Jag har kollegor som studerar flöden på sociala medier precis när de äger rum. En del av forskningen om sociala medier måste ske i nuet, eftersom utvecklingen går så snabbt och vi behöver kunskaper om det som sker på nätet här och nu.

De största forskningsanslagen går dock till teknikutveckling av sociala medier. Den samhällsvetenskapliga forskningen om sociala medier som bedrivs vid Högskolan i Borås är ganska unik i Sverige. Liknande forskning finns endast vid Malmö högskola och Södertörns högskola.

− Det är tråkigt att det inte satsas mer på kunskap som reflekterar kring sociala medier. Den viktiga frågan om vi vill ha den här tekniska utvecklingen hamnar helt i skymundan.

Kommit för att stanna

Hur ser då framtiden ut inom området? Jan Nolin tror att de sociala medierna har kommit för att stanna och att jättar som Facebook och Google kommer att växa sig ännu större. Men han hoppas även på en annan utveckling − att lokala aktörer som skolor, bibliotek, sjukhus och lokaltidningar ska bli en motkraft.

− Just nu arbetar vi med att utveckla patientvänliga appar och sociala medier till sjukvården. Tanken är att människor ska få större inflytande. I stället för att exempelvis använda Google för att söka sjukdomsinformation, ska det erbjudas information direkt från vården. Det ska också finnas möjlighet att komma i kontakt med andra patienter via vårdens sociala medier.

Jan Nolin tror också sociala medier kommer att slå igenom hos äldre. Redan nu söker sig många pensionärer till bibliotekens kursutbud. De lär sig till exempel om hur de kan facebooka med sina barnbarn eller gå med i nya sociala nätverk.

− Sociala medier kan bli en hjälp att bryta ensamheten bland äldre.

Visste du att...Sociala medier

  • för fem år sedan var det drygt hälften (53 %) av de svenska internetanvändarna som använde sociala nätverk. Numera är det över tre fjärdedelar (76 %) som använder sociala nätverk...
  • de som använder sociala nätverk gör det i genomsnitt 6,4 timmar i veckan, nästan en timme om dagen. Det är en timme mer i genomsnitt per vecka jämfört med 2014...
  • i alla åldersgrupper över16 år är Facebook det mest populära sociala nätverket, följt av Instagram. I gruppen 16–25 år kommer Snapchat på tredje plats medan LinkedIn intar den tredje platsen i alla övriga åldersgrupper. Twitter kommer på fjärde plats i popularitet.

Källa: "Svenskarna och internet 2015" Rapport från Internetstiftelsen i Sverige

Läs mer

Mer om Jan Nolin

Text: Kristina Karlberg
Illustration: Karolina Lilliequist
Foto: Ulf Nilsson