Huvudmeny

Radikalt textilt nytänkande

Är textilt tänkande svaret på framtidens behov av att hitta nya sätt att leva och bo? De forskarstuderande inom EU-projektet ArcInTexETN är arkitekt-, design- och textildoktoranderna som letar efter svaren på hur vi kan leva mer hållbart i framtiden.

– Jag vill skapa symbioser mellan människan och naturen inom området interiör design, säger doktoranden Svenja Keune, och utvecklar: Jag experimenterar med biologiska material som bakterier, mossa, alger, frön och annat som växer. Vi behöver tänka efter hur vi vill leva på den här planeten och hur vi agerar gentemot varandra och vår miljö.

Experimenterar om framtidens design

Svenja Keune är en av doktoranderna i det EU-finansierade forskningsprojektet ArcInTexETN. Målen är storslagna – de undersöker nya vägar för hur vi kan leva och bo hållbart i framtiden. Men det handlar inte i första hand om att hitta nya hållbara material – det kanske kommer med på köpet – utan fokus ligger på hur vi kan designa och använda nya material i framtiden. Om vi börjar producera, låt säga en ny sorts plastpåse som består av ett hållbart material, hur ska vi bära den? Hur kan den se ut? ArcInTexETN är EU-projektet som undersöker och experimenterar om framtidens design. Därför sitter just nu 15 doktorander inom arkitektur, interaktionsdesign och textil på olika platser runt om i Europa och bedriver forskning, experimenterar och ställer sig frågor. Men de sitter inte isolerade på sina universitet eller företag, utan det här är ett projekt vars syfte också är att de olika disciplinerna ska korsbefrukta varandra. Det är ett träningsnätverk – ETN står för European Training Network – som innebär att forskningen ska bedrivas i nätverksform och att forskarna ska lära av varandra. Ett annat krav är att doktoranderna ska vara i början av sina forskarkarriärer. Det är dock inte vilka doktorander som helst som ingår. EU-projektet är ett projekt inom det prestigefyllda Marie Skłodowska-Curie actions (MSCA) som innebär att personerna som ingår har på olika sätt utmärkt sig inom sitt forskningsområde och kan bedriva en excellent forskning.

Invävda bönor och fröer

Utbyte mellan discipliner

Hur kommer det sig att det blev just de här disciplinerna och hur blev alltihop ett EU-projekt? Jo, på Textilhögskolan finns professor Lars Hallnäs och han fick en idé. 2011 var Textilhögskolan värd för Ambience-konferensen, en konferens som fokuserar på teknologi, konst och design och alla gränssnitt dem emellan.

– Jag fick min idé från Delia Dumitrescu som arbetar som post-doktor här på Textilhögskolan, berättar Lars Hallnäs. Hennes doktorsavhandling handlar om textil arkitektur och textil interaktionsdesign, så vi bestämde att vi skulle göra en annorlunda konferens. I vanliga fall skickar man in papers till sådana här konferenser. Men vi öppnade upp för att göra utställningar. Teman var: textil, interaktionsdesign, new media art, digital arkitektur och smarta textilier.

Det visade sig att greppet var genialiskt, det var som att öppna Pandoras ask. Konferensen tydliggjorde att det finns ett stort behov av kontakter och utbyten mellan dessa discipliner i forskarvärlden och nätverket ArcInTex skapades. Namnet består av en samman-sättning av förkortningar för arkitektur, interaktionsdesign och textil. Nätverket har idag medlemmar från en rad olika lärosäten runt om i världen som MIT i Massachusetts, Royal College of Art i London, Auckland University of Technology och många, många fler.

Man bestämde att träffas två gånger per år och hösten 2012 hölls den första träffen. På agendan kom snart frågan om hur nätverket skulle kunna finansiera allt som fanns att undersöka och utveckla. Kunde man kanske söka pengar från EU:s program för Marie Skłodowska-Curie actions och starta ett EU-projekt? Jo, visst var det möjligt. EU-projektet döptes till ArcInTexETN – samma namn som det större nätverket men med tillägget ETN för att markera själva EU-projektet och att detta är ett träningsnätverk för unga, lovande forskare. I januari 2015 var det kickoff då organisationen runt projektet beslutades. Ett konsortium som består av sex lärosäten och två företag utgör grunden och Textilhögskolan i Borås står för ledningen.

I konsortiet för ArcInTexETN ingår:
Royal College of Art, London
Heriot-Watt University, Edinburgh
Eindhoven University of Technology
Vilnius Academy of Arts
The Berlin University of the Arts
Textilhögskolan, Borås
Philip, Eindhoven
Svensson, Kinna

Tre partnerorganisationer ingår:
Audejas UAB, Vilnius
Heatherwick Studio, London
Haworth Tompins, London

Textilhögskolan är administrativt
ansvarig för projektet:
Network coordinator
Lars Hallnäs
Network manager
Agneta Nordlund Andersson
Director of studies
Delia Dumitrescu

Lyhörda textilier

Under sommaren 2015 anställdes de 15 doktoranderna. En av dem är Svenja Keune. Hon kommer från Tyskland och har en masterutbildning i textildesign. Svenja har sitt kontor på Svensson AB i Kinna, familjeföretaget som började sin bana inom spets- och gardintillverkning men som nu är experter på textila material för bland annat växthus och inomhusmiljöer. I hennes ljusa kontorsrum hänger en uppsjö av olika textila material. Så långt inget ovanligt för en doktorand på en designavdelning. Det som inte hör till vanligheterna är textilierna som innehåller växtdelar. Frön, kaffebönor och plantor som gror, pasta insydda i virkade alster och till och med jord integrerat i textil.

– Jag utvecklar textila strukturer som kan växa och brytas ned på naturlig väg och därmed bli anpassningsbara och ”lyhörda”. De här materiella förändringarna kommer att utmana hur vi uppfattar och lever med textilier i vår närmiljö och skapa medvetenhet, kunskap och en starkare koppling till naturen, säger Svenja Keune.

Textil som koncept

I den slamrande fabriksdelen på Svensson där de stora textilierna produceras har Svenja några baljor i ett hörn. I dem har hon sin kombucha-produktion. Kombucha är en svamp som används för att ta fram ett sorts sött te. Men när kombuchan torkar, bildar den ett tunt men sammanhängande sjok som ser ut precis som läder.

– Jag ser att Svenja kommer kunna utmana oss på Svensson både vad gäller material och dess funktioner såväl som konceptuellt tänkande, säger Dorte Bo Bojesen, designchef på Svensson AB och Svenjas handledare på företaget. Dorte fortsätter:

– Svenja är lekfull och humoristisk och hon kommer att bidra med mycket, inte minst med idéer kring bioteknik och organiska material.

ArcInTexETN-projektet är indelat i tre grupper, eller kluster om man så vill. Det grundläggande och genomgående temat för alla tre kluster är textil. Men inte i första hand i meningen textil som material utan som i textil som koncept. Det handlar om ett sorts textilt tänkande, eftersom textila material i sin natur är väldigt anpassningsbara.

Kombucha som odlats i runda formar i cirka tre veckor

– Textilt tänkande är i och för sig en paradox, menar professor Lars Hallnäs som också är network coordinator för ArcInTexETN och fortsätter: Textil har ingen bestämd form eller bestämt utseende, samtidigt som det har ett oändligt antal former och utseenden och det är detta som gör textilier så extremt anpassningsbara. Jag vill att doktoranderna ska slå upp nya dörrar för hur vi kan använda textilt tänkande i framtiden.

De tre klustren handlar om textilt tänkande inom arkitektur, interiör design och wearables*. (Se faktaruta)

Doktoranderna är nu inne på sitt andra år. Det pågår experiment och tester av innovationer i full skala. Här finns idéer om textila material med galna kopplingar, som att ett tyg blir tjockare när man tänjer ut det och det finns planer på att visualisera dofter, kanske med målet att använda doftsinnet som en metod för lärande. Någon funderar över hur smarta teknologiska lösningar kan förändra modevärlden och en annan skissar på att utveckla ett eget modealfabet. Men samtidigt som utveckling pågår så behöver doktoranderna planera för framtiden. De behöver redan nu ha en tanke om hur deras innovationer ska kunna omsättas i praktiken, som är ett av kraven från EU. Kontakter med organisationer och företag odlas redan nu, för att involvera framtida intressenter som kan ta över och omsätta idéer till verklighet.

ArcInTexETN.
Projektet är indelat i tre kluster med fem doktorander i varje.
Forskargrupp arkitektur Textilt tänkande för anpassningsbar arkitektur.
Skala – byggnad
Forskargrupp interiör design Textilt tänkande för anpassningsbar interiör design.
Skala – rum
Forskargrupp wearables* Textilt tänkande för anpassningsbara wearables.
Skala – kropp

Projektet startade 1 januari 2015 och pågår i fyra år, men doktorandernas arbete pågår i tre år, mellan 1 juli 2015 – 1 juli 2018. Övrig tid är administrativt arbete. De forskare som är knutna till Textilhögskolan har fyra år på sig att slutföra sina avhandlingar. Detta beror på att olika länder har olika regler för forskning. Läs mer om projektet ArcInTexETN på arcintexetn.eu

Integrerad arkitektur

I forskargruppen inom arkitektur finns Iva Resetar. Hon studerade till arkitekt på universitetet i Belgrad och vid Städelschule i Frankfurt am Main och hon har fått flera utmärkelser, bland annat ett stipendium från Akademie Schloss Solitude i Stuttgart. Hon är placerad på universitetet i Berlin men under hösten 2016 befinner sig hela hennes grupp på Academy of Arts i Vilnius. Eftersom träningsnätverket innebär utbyte och lärande mellan forskarna, så byter doktorander lärosäten med varandra under två omgångar. Det finns ingen tvekan över Iva Resetars val att ingå i projektet ArcInTexETN:

– Det jag kanske gillar mest med hela projektet är att det är en öppen inbjudan till oss doktorander att använda textil som utgångspunkt för att utveckla framtida former för att leva och bo, säger Iva Resetar.

Hon berättar om hennes arkitektur-projekt som handlade om beboelig textil som hon genomförde för några år sedan. I ett rum installerades en stor elastisk hammock för kollektivt bruk. Användningen av rummet kom att bli helt annorlunda, jämfört med ett traditionellt möblerat rum. När människor använder den tillsammans tänjs den ut, gungar och anpassar sig efter kropparna vilket skapar en känsla av att vara sammankopplad både med de andra personerna och med själva rummet.

– Det intressanta för mig som forskare, är att undersöka beroendeförhållandena mellan den fysiska formen och olika sociala aspekter, säger Iva Resetar.

Iva Resetar berättar att man inom arkitekturen brukar prata om byggnaders klimatskal, på engelska heter det building envelopes. Det lyser i hennes ögon när hon förklarar vad hon menar. En definition på ett klimatskal är, enkelt uttryckt, det som skiljer inomhus från utomhus. Med nutida byggnadskonst är det oftast en mycket stor skillnad dem emellan. Inom modern byggnads-teknik används klimatseparation som innebär att man får ett kontrollerat och homogent inomhusklimat, med luftkonditionering och andra tekniker som styr värme, ventilation och lufttillförsel. I många byggnader kan man idag inte ens öppna ett fönster. Iva Resetars forskning undersöker hur olika principer för energiutbyte skulle kunna integreras i arkitekturen och bli verktyg för ny design.

– Hela byggnader kan betraktas som ett system som interagerar och utbyter energi med den omgivande miljön och dess invånare, säger Iva Rešetar och konstaterar: Inomhusklimatet är ett av de viktigaste elementen som kopplar samman arkitekturen med den mänskliga kroppen. I framtiden vill jag att arkitekturen ska erbjuda ett inomhusklimat som varierar och kan anpassa sig till människors behov. 

 

Svenja Keune, Iva Resetar och de andra doktoranderna är helt övertygade om sin sak. Vi människor behöver göra allt vi kan för att hitta nya sätt att leva och bo hållbart i framtiden. Ett av axiomen för forskningen inom ArcInTexETN handlar om att det krävs fundamentala förändringar för vårt sätt att leva och det innebär att det också krävs radikalt nya sätt att tänka kring design. Att tänka mer textilt, kanske?

* FOTNOT
Wearables innebär att datorbaserad teknik är inbyggd
i bärbara produkter som kläder och accessoarer vilka
bärs på kroppen.

Läs mer

Läs mer om ArcInTexETN och se film om projektet

Text: Elisabeth Eliason

Foto: Suss Wilén och Anna Sigge