Huvudmeny
Stroke

Viktig kunskap om stroke

Stroke är ett tillstånd som orsakar stort lidande hos drabbade och deras anhöriga. Det är den diagnos som kostar allra mest inom sjukvården, eftersom de drabbade ofta behöver lång rehabilitering. Högskolan i Borås deltar i flera projekt med anknytning till stroke. Här berättar några av forskarna om sin forskning.

Neurologen Peter Borenstein har många års erfarenhet av arbete med stroke och dess konsekvenser. Sedan en tid är han adjungerad professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, och han betonar hur viktigt det är att forska kring just stroke.

– Det är en mycket vanlig diagnos med omkring 30 000 drabbade varje år i Sverige, och den diagnos som kräver flest vårddagar på sjukhusen, säger han. Den för med sig oerhört mycket lidande hos de drabbade och deras anhöriga och kostar mycket pengar både för de drabbade och för samhället.

Peter BorensteinPeter Borenstein pekar framför allt på fyra områden som är viktiga att forska på: varför man får stroke, hur stroke kan förebyggas, hur det går att förhindra att skadorna i hjärnan blir så stora som de ofta blir och hur den drabbade och de närstående kan anpassa sig till sin nya situation efter stroken.

– Jag ska delta i några av de forskningsprojekt som pågår eller planeras vid Högskolan i Borås, säger han. En ambition jag har är att också fördjupa mig i de psykologiska och sociala konsekvenserna av att drabbas av stroke, och då speciellt afasi. Hur kan de drabbade och deras anhöriga anpassa sig till sin nya situation och hantera den?

Omedelbar behandling kan minimera skador

Vid stroke är det väldigt viktigt att snabbt komma under behandling. Om trombolys, proppupplösande behandling, ges inom 4,5 timmar till dem som drabbats av stroke utan hjärnblödning kan de bestående skadorna minimeras.

Birgitta Wireklint Sundström

I ett forskningsprojekt som leddes av bland andra docenten Birgitta Wireklint Sundström undersöktes samtliga fall med slutdiagnosen stroke i Västra Götalandsregionen under fyra månader. Där visades den tid det tog för strokepatienter, från det att ambulans larmades tills de kom till röntgen, där det går att se om det handlar om en hjärnblödning. Trombolys ges bara när det inte är fråga om hjärnblödning.

– Medianvärdet låg på nästan fyra timmar så det behöver sänkas, säger Birgitta Wireklint Sundström, som är verksam vid PreHospen – Centrum för prehospitalforskning, vid Högskolan i Borås. Vi håller fortfarande på att analysera resultaten i den studien, men det är några år sedan själva faktainsamlingen gjordes. Jag tror att det går snabbare på många håll nu, eftersom det har utarbetats så kallade snabbspår, där misstänkta strokepatienter kommer direkt till en strokeenhet, även på regionsjukhusen.

PreHospen, ett växande forskningsområde

Hon berättar vidare att PreHospen nu är en av sex centrumbildningar vid högskolan, med forskargrupper som lyfts fram och som har en relativt stor frihet.

– Vi ökar nu på med forskning om ambulanspatienter ur olika perspektiv, säger Birgitta Wireklint Sundström. Till exempel om patientsäkerhet, patienter och närståendes erfarenheter av ambulanssjukvård, bedömning och träffsäkerhet i ambulanssjukvården, personalens arbetsmiljö med mera. Prehospital vård är ett gigantiskt forskningsområde där det händer väldigt mycket – det är otroligt mycket mer än att köra patienten snabbt till sjukhus. Det är den första länken i vårdkedjan och en pusselbit i hälso- och sjukvården som får allt större betydelse. Och strokeforskning är förstås en viktig del i detta.

Fakta om stroke

Kallas även slaganfall.

Är ett tillstånd där en del av hjärnans nervceller hos en person har skadats på grund av syrebrist.

Orsakas av hjärninfarkt (cirka 85 procent) eller hjärnblödning, vilka i sin tur ofta orsakas av någon hjärt-kärlsjukdom.

Drabbar omkring 30 000 personer i Sverige varje år, både gamla och unga.

Hjärninfarkt orsakas av en blodpropp i ett blodkärl som förser nerverna i hjärnan med syre och näring.

Vid hjärnblödning brister ett kärl i hjärnan eller på hjärnans yta, så att blod tränger ut i hjärnvävnaden varvid nervceller och vävnad runt hjärnan kan förstöras.

Det är vanligt att drabbas av halvsidig förlamning efter stroke.

Afasi, att förlora eller få en försämring i språkförmågan, är också vanligt.

Även minnesstörningar, svårigheter att känna igen sig, humörförändringar och bestående trötthet kan vara men efter stroke.


It-lösningar som ska upptäcka stroke 

Högskolan i Borås är också en av parterna i ett forskningsprojekt som kallas PrehospIT Stroke, och som handlar om IT-lösningar för ambulanssjukvård med inriktning mot strokepatienter. Den som ansvarar för forskningsdelen i detta projekt är Magnus Hagiwara, universitetslektor.

– Vi försöker hitta vägar för att identifiera strokepatienter så tidigt som möjligt för att de som behöver det snabbt ska kunna få proppupplösande mediciner. Detta kan uppnås på flera olika sätt.

– Till exempel behöver larmoperatören som tar emot larmet efter ambulans få bättre hjälpmedel för att fatta rätt beslut, säger Magnus Hagiwara. Lösningar för att få tillgång till väsentlig journalinformationredan när ambulansen är på väg, är också viktiga, liksom bättre beslutsstöd för ambulanspersonalen på plats. Lösningar för att sända information till en neurolog som kan bestämma om patienten ska gå direkt till röntgen och om det blir aktuellt med trombolys. Det är också viktigt att se till att de olika IT-systemen har samma terminologi så att de kan prata med varandra och tolka informationen på samma sätt.

Samarbete med bas i Göteborg

PrehospIT är ett Vinnovafinansierat samarbetsprojekt och där samlas alla intressenter: medicintekniska företag, VGR IT (Västra Götalandsregionens IT-funktion) och flera högskolor och universitet. De arbetar ihop i en avdelning på Lindholmen Science Park i Göteborg och håller just nu på att planera för ett paket med lösningar där olika grupper ansvarar för olika delar. 

Läs mer

Strokehjälmen kan rädda liv

Text: Lena M Fredriksson
Foto: Henrik Bengtsson och Lena M Fredriksson
Illustration: Illustration color box