Huvudmeny
Helena Francke, Gustaf Nelhans och Svante Kristensson.

Öppet för alla. Men till vilket pris?

Forskarvärlden tog ställning för Open Access, öppen tillgång till forskningsresultat via internet, redan 2003. Men ändå är det alltjämt en svår nöt att knäcka politiskt, ekonomiskt, etiskt och praktiskt. Forskningsmagasinet 1866 samlade högskolans sakkunniga Helena Francke, Gustaf Nelhans och Svante Kristensson för att diskutera de viktigaste utmaningarna.

Det talas om digitalisering, globalisering och transparens överallt, men öppenhet är knappast nytt i forskarvärlden?

Gustaf Nelhans: – Historiskt bygger normerna för hur forskning bedrivs på syftet att sprida kunskap. Vetenskap är kommunistisk; ingen äger något – alla delar är öppna, kritiska och så vidare. Särskilt inom offentligt finansierad forskning. Det som gör Open Access besvärligt är affärsmodellerna, regelverken och mandaten.

Mervärde med Open Access
- Enklare tillgång till vetenskaplig information
- Ökad samverkan och mindre dubbelarbete
- Bättre kvalitetssäkring
- Högre utväxling på forsknings-investeringar
- Snabbare innovationstakt

Helena Francke: – Från början var fokus på tillgången till publikationer.  Nu diskuteras forskningsdata alltmer, vilket innebär nya problem juridiskt, etiskt och praktiskt.

Svante Kristensson: – Högskolebiblioteken arbetar för en lösning i Sverige. Vid Högskolan i Borås har vi tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst bjudit in våra forskare Helena Francke, Daniel Ekwall, Laura Darcy och Katarina Karlsson till ett pilotprojekt för att se hur man håller ordning på forskningsdata och upprättar datahanteringsplaner. Tanken är att sprida erfarenheterna till flera forskargrupper.

Vad är grundsynen på Open Access­ publikationer?

Helena Francke: – De flesta forskare, lärosäten och bibliotek är generellt väldigt positiva till Open Access­publikationer. Det finns många fördelar för både den enskilda forskaren och vetenskapen. Tillgången till vetenskaplig kun­skap ökar och den blir tillgänglig för fler även utanför akademin. Men de stora ekonomiska frågorna kring publicering är inte lösta, och de är väldigt komplexa. Forskarna betalar en författaravgift för att publicera Open Access, och biblioteken och lärosätena betalar genom sina prenumerationer för material som inte är Open Access.

Milstolpar
2003 Berlinkonventionen skrivs under för Sveriges räkning av bland annat Vetenskapsrådet, SUHF och Kungliga biblioteket
2012 EU-kommissionen rekommenderar EU:s medlemsstater att ta fram riktlinjer, implementeringsplan, mätbara mål och finansieringsmodell för Open Access
2017 Regleringsbrev ger Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket uppdraget att arbeta vidare med nationella riktlinjer for Open Access

Gustaf Nelhans: – Idag lever gamla publiceringstraditioner med prenumerationer kvar samtidigt som nya affärsmodeller uppstår och embargotiderna blir längre. Förlagen ”dubbeldippar” och tjänar pengar både på prenumerationen, och de enskilda forskarna som har krav på sig att publicera Open Access.

Svante Kristensson: – Tyvärr har också en del personer en missuppfattning att Open Access­publikationer har lägre kvalitet och att färre läser dem.

Kostnaderna ökar alltså idag?

Svante Kristensson: – Kraftigt. Det tynger lärosätenas bibliotek vars budgetar ska täcka exempelvis prenumerationer av tidskrifter och databaser. Och det blir dyrare för varje år. Att utveckla Open Access är en ren nödvändighet. Biblioteken och lärosätenas ledningar har inte längre råd att bekosta informationskällorna på samma sätt.

Hur reagerar lärosätena och biblioteken?

Svante Kristensson: – Det råder en revolutionär anda i Europa just nu. Sedan i våras har nederländska lärosäten inte längre tillgång till Oxford University Press tidskrifter, eftersom överläggningarna strandade. I Tyskland bojkottar Max Planck Institute förlaget Elsevier eftersom de inte går forskarnas krav på Open Access tillmötes.

Gustaf Nelhans: – Marknadiseringen är ett problem. Embargotiderna sätts upp av förlagen och anpassas så att inte forskarna kan självdeponera artikeln. Vetenskapsrådet kräver parallellpublicering inom 6–12 månader, beroende på forskningsområde. Förlagen säger gärna två–tre år, vilket ofta inte passar forskningens omsättningstid.

Svante Kristensson: – Det finns visserligen hybridmodeller, där författaravgiften bakas in i bibliotekens års avgift och således inte tas ur forskningsmedlen. Genom vårt avtal med förlaget Springer blir våra forskares artiklar i deras tid skrifter Open Access inom ramen för avtalet. Men det innebär ändå 25 procent i ökade kostnader ett antal år framöver för oss, och det är inte hållbart på sikt.

Gustaf Nelhans: – Problemet när författaravgifterna bakas in i bibliotekens budget är också att forskarna tror att det är gratis att publicera när i själva verket kostnaderna har ökat.

Vad ligger författaravgiften på?

Svante Kristensson: – Cirka 2 000 euro per artikel.

Vad innebär Open Access för hanteringen och tillgängliggörandet av forskningsdata?

Helena Francke: – Det är också komplext. Traditionellt har inte data varit tillgängliga publikt så som publikationer är. Det finns juridiska och etiska begränsningar. Till exempel vill man inte sprida intervjuer, observationer, enkäter eller undersökningar där det går att identifiera individer. Eller så vill man själv kunna fortsätta arbeta med materialet.

Svante Kristensson: – Macchiarini­skandalen har påvisat värdet av insyn i forskningsdata. Men vägen till öppen tillgång är snårig. Kollektivet är försiktigare; datafrågan är mer personlig och handlar även om sekretess och patent. Dessutom har vi på Högskolan i Borås konstnärlig forskning som inte ens använder termen forskningsdata utan talar om output. Hur blir ett plagg en publikation? Hur blir något taktilt forsknings data? Därför måste vi först beskriva vad data egentligen är.

– Vi har en stor pedagogisk uppgift framför oss att hjälpa våra forskare att beskriva sina data, visa hur datamängden ser ut och upprätta en datahanteringsplan.

Helena Francke: – Det är viktigt att kraven på datahanteringsplaner i olika skeden av forskningen formuleras så  att det inte bara blir en administrativ övning.

På Högskolan i Borås hanteras Open Access via publikationsportalen DiVA?

Svante Kristensson: – Anställda vid Högskolan i Borås ska registrera sina publikationer här. Systemet omfattar även studentuppsatser och andra digitala samlingar. För publikationer lämnas först en referens och efter embargotiden publiceras en fulltextversion. DiVA anpassas till metadataprotokoll, vilket gör innehållet sökbart via externa söktjänster. Systemet levererar även metadata till Swepub, svenska lärosätens gemensamma söktjänst för all vetenskaplig publicering.

Hur användarvänligt är systemet?

Helena Francke: – Det är inget besvärligt gränssnitt i sig och man vägleds genom systemet för att lämna uppgifter. Svårigheten kan uppstå om det är lite mer udda publikationstyper som ska beskrivas.

Nästa steg?

Helena Francke: – Bibliotekshögskolan arbetar med att ta fram utbildningsinslag om forskningsdatahantering både för dem som arbetar som kontakter i frågan vid lärosäten i Sverige och i förlängningen för våra utbildningsprogram.

Svante Kristensson: – På högskolan planerar vi att inrätta en Data Access Unit, alltså en stödenhet där forskare får hjälp av bibliotekarier, arkivarier och jurister. Vi kommer att arrangera workshoppar kring hur datahanteringsplanen ska skrivas. Detta är en motiverad del av forskningen. Open Access är här och nu – och framtiden.

Helena Francke

Helena Francke är docent och universitets-lektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Som tidigare redaktör för Human IT arbetade hon praktiskt med Open Access och har senare forskat om hur tidskrifter och bibliotek arbetar med frågan. Tillsammans med kollegor vid Högskolan i Borås och Svensk Nationell Datatjänst planerar hon nu en uppdragsutbildning om forskningsdatahantering. Helena Francke är inbjuden av Kungliga biblioteket på regeringens uppdrag att delta i utredningsgruppen ”Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem”.

Svante Kristensson

Svante Kristensson är bibliotekschef vid Högskolan i Borås och har ett administrativt perspektiv och fokus på forskarstöd, inköp och publiceringsfrågor. Tillsammans med Gustaf Nelhans och högskolans vicerektor för forskning Jenny Johannisson deltog han vid Vetenskapsrådets hearing om Open Access 2015.

Gustaf Nelhans

Gustaf Nelhans är forskare och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Han disputerade i vetenskapsteori och har ett särskilt intresse för hur forskare ska förhålla sig till Open Access som styrinstrument, förstärkning och värdemätare för forskningens utförande. Han ser gärna att öppen tillgång premieras men tycker det är viktigt att behålla forskarens kritiska syn på om vi verkligen går mot mer öppenhet.

Gustaf Nelhans är inbjuden av Kungliga biblioteket på regeringens uppdrag att delta i utredningsgruppen ”Meriterings- och medelstilldelningssystemet kontra incitament för öppen tillgång”.

Text: Jessica Cederberg
Foto: Ulf Nilsson