Huvudmeny

Smart Textiles gör världen bättre

Vi följer Viskans vatten in i den gamla textilfabriken, som idag är Textile Fashion Center – en plats för världsledande forskning, utbildning och innovation. Här tillbringar vi en eftermiddag med forskningsledaren Nils-Krister Persson, en engagerad generalist som tagit vägen från fysik och molekylärbiologi till smarta textilier med syfte att förändra och förbättra samhället.

Lunchrusch. Folk äter, pratar och umgås. Det sorlar trivsamt. Inne i väveriet går vävstolarna varma. Några besökare samlas i receptionen för en rundtur på Textilmuseet. De gamla fabrikslokalerna har blivit centrum för modern textilforskning och en samlingspunkt för både forskning, utbildning och näringsliv. Genom byggnaden rinner Viskans vatten som ett tecken på ständigt flöde och evig föränderlighet. I detta myller av verksamheter jobbar docent Nils-Krister Persson, en av forskningsledarna inom Smart Textiles på Högskolan i Borås. Han är för dagen klädd helt i svart.
– Det som är så spännande med textil är att vi alltid har interaktion med det. Vi människor har kontakt med textilier 99,9 procent av vår tid, den enda gången vi inte har det är när vi duschar – tills vi tar fram handduken. Och så är det ju för alla människor, i alla kulturer. Pappret var vår ingång till kunskapsöverföring och läsande medan textil uttrycker emotioner. Med textil kan man visa vilken grupp man vill tillhöra, ens personlighet, könstillhörighet, stil och sexualitet. När textilen är oss så nära finns där en ingång till att förändra samhället.

Nils-Krister Persson 
Gör: Docent, universitetslektor och forskningsledare inom Smart Textiles på Högskolan i Borås. 
Bakgrund: Grundutbildad inom fysik och matematik och disputerade inom materialvetenskap, organisk elektronik och molekylär life science. 
Bor: Med familjen i Linköping. 
Senaste lästa bok: Förutom en uppsjö av vetenskapliga artiklar, jaktskildringar från Ydre. 
Senast sedda film: Det var nog Susanne Biers Hämnden, otäckt bra. 
Fritidsintressen: Friluftsliv, överlevnad och natur, samt att skriva noveller.

12:00 Lunchmöte på Textile Fashion Center

Nils-Krister Perssons dagar varierar; när vi möts är han nyligen hemkommen från klimatkonferensen i Marrakech där han talat om textilens betydelse för hållbarhet. Denna dag har han lunchträff med Högskolan i Borås tillförordnade prorektor Jenny Johannisson, som bland annat vill veta hur han haft det på sin resa och vad hans nya insikter kan tillföra till den dagliga verksamheten.
– Vi har en väldigt fin restaurang här som vi skämtsamt brukar kalla vår personalmatsal, men det är den egentligen inte. Dock ett bra exempel på den mötesplats Borås har blivit. Många åker från Stockholm till Borås, vilket visar att Högskolan i Borås är en viktig aktör, säger Nils-Krister Persson och beställer en vegetarisk risotto med saffransaioli.

Under lunchen diskuterar de två stort och smått, vardagliga utmaningar såväl som hur den aktuella regeringspropositionen om forskning kommer att påverka dem.
– Jag behöver träffa Nils-Krister för att få en rättvis bild av arbetet ute i den praktiska verksamheten. Och jag behöver förstå hur forskningen fungerar i praktiken så att jag i min tur kan förmedla det till andra, förklarar Jenny Johannisson.
– Det är första gången vi lunchar ihop, men vi pratar när vi träffar på varandra – det är inte en större högskola än att alla hejar på varandra i korridoren, säger Nils-Krister.

 

Jag började på en annan avdelning på högskolan, men snart blev jag nyfiken på det där med smarta textilier.

 

Smart Textiles är en innovativ miljö som består av ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, RISE Research Institutes of Sweden (tidigare SP), Swerea IVF och Inkubatorn i Borås. Som forskningsledare rör sig Nils-Krister Persson självklart i miljön, men från början var det långtifrån självklart att det var här han skulle hamna. Han är grundutbildad inom fysik och matematik och disputerade inom materialvetenskap, organisk elektronik och molekyl är life science.

– Jag har en ovanlig bakgrund i detta sammanhang. Jag kom till Högskolan i Borås för nästan tio år sedan för en postdoktorstjänst. Jag började på en annan avdelning på högskolan, men snart blev jag nyfiken på det där med smarta textilier.

Sverige är långt framme inom smarta textilier, som har blivit ett av Högskolan i Borås flaggskepp. Enkelt förklarat handlar det om textil som en samhällsfaktor och om att göra världen lite bättre med hjälp av textil. På Högskolan i Borås har man sedan länge arbetat såväl konstnärligt som tekniskt inom området. Som exempel kan det handla om behandlande kläder för sjukvården, textil som kan mäta hjärtfrekvens, elektriskt ledande fiber eller ett projekt som ligger Nils-Krister varmt om hjärtat – forskning kring möjligheten att rena vatten med hjälp av textil.
– Det började med att jag länge sysslat med solenergi och att utvinna elektrisk ström från solljuset. Från detta började jag intressera mig för fotokatalys som handlar om att driva kemiska reaktioner med ljus eller att använda ljus för att framkalla olika slags positiva effekter. De kemiska reaktioner jag var intresserad av var sådana som bryter ner cellmembranen hos mikroorganismer. Vi gjorde inledningsvis många tester i labbmiljö och fann att vi kan döda mikroorganismerna effektivt. Utifrån denna ansats har vi gjort vidare tester med kontaminerat ”riktigt” vatten från sjöar och åar och det funkar riktigt bra. Vi har även tittat på fler funktioner, som att ta upp miljögifter från vattnet.

Det handlar om ett sorts vattenrenande system, inte ett filter, som därmed undviker att vatten måste pressas genom ett membran. I framtiden kanske det hela görs till en slags ”artificiell våtmark” som täcker stora ytor, är miljöanpassad och fungerar renande under en längre tid. Den skulle kunna rena lakvatten från deponier såväl som dagvatten från tätorter.
– Vattenrening är en av de viktigaste frågorna globalt, och rätt använt kan det här bli väldigt intressant. Till exempel kan man tänka sig att stora ytor av tyg kan rena stora mängder av vatten, kanske längs botten på en sjö i ett u-land. Utmaningen nu är att hitta industriella sätt att få fast det aktiva materialet på själva tyget. Det här är ett ständigt pågående projekt, ett levande projekt som jag känner lite extra för. Det är kanske inte precis där man tänker textil naturligt, de flesta förknippar ju textil med kläder.

13:00 Vägen genom väveriet

Vi tar vägen genom väveriet som fungerar som ett nav i den gamla fabrikslokalen där industri och traditionellt hantverk numera möts. Högteknologisk produktionsutrustning står bredvid vanliga vävstolar. Här vävs allt från här producerade jeans till ljuddämpande mattor.
– Det går att väva i alla sorters material, här har vi till exempel vävt antenner med metall. Modern teknik och matematik verkar nära textilindustrin. Exempelvis är området programmering på många sätt sprunget därur. Jag har jobbat brett med både kemi och mekanik och är en generalist, i min roll som forskningsledare ser jag det som positivt.

Textile Fashion Center
Textile Fashion Center är en mötesplats för kreativa verksamheter inom mode, textil och design i Borås. Lokalerna var tidigare en textilfabrik och är idag ett modernt nav och kreativt centrum för vetenskap, kultur, innovation och affärs­verksamhet, främst inom textil men även inom andra områden. I Textile Fashion Center finns en rad självständiga verksamheter som förenas i ett textilt kluster.

Det är en samverkan mellan företag, forskningsinstitut, utbildning, organi­sationer som jobbar för innovation och affärsutveckling. Tre parter bildar basen för verksamheten: Borås Stad, Högskolan i Borås och det samlade näringslivet i Sjuhärad.

Innan vi går vidare hälsar Nils-Krister Persson på några kollegor och studenter.
– Vi är väldigt priviligerade här på Textilhögskolan med så många olika utbildningar och inriktningar på samma ställe. Och det är extremt viktigt med maskiner och tekniker och att verkligen kunna jobba med innovationer och få ett resultat som man kan ta på, som man kan förstå. De studenter som är här är inte här av en slump, de är intresserade av ämnet och de är väldigt ambitiösa. Jag brukar be dem att tagga ner lite.

13:20 Handledning med Mohammad Hatamvand

Efter lunch har Nils-Krister Persson tillsammans med sin kollega Tariq Bashir ett inbokat handledningssamtal med doktoranden Mohammad Hatamvand vars forskning handlar om skapa textil som kan omvandla ljus till elektricitet. 
– Han ska fabricera fibrer som kan generera elektricitet och som kan fungera som ett alternativ till batterier, förklarar Nils-Krister Persson.

Samtalet rör sig kring hypoteser gällande hur olika material reagerar på olika typer av lösningsmedel. Applicerar man olika lager av material ovanpå varandra får inte det underliggande lösas upp. Nils-Krister Persson lyssnar, kommer med reflektioner, råd och vägledning samt fördelar uppgifter inför nästa samtal. 
– Min roll är inte att leverera färdiga lösningar utan att försöka leda framåt. Jag slänger mig mellan väldigt många olika uppdrag, här blir det väldigt tydligt. Från samhällspåverkande faktorer till småtester på molekylär nivå.
– Jag har nästan alltid några studenter som jag handleder i något, och jag deltar i flera olika forskningsprojekt. Jag är med och initierar många, men jag är även med och slutför en del – det är ju faktiskt det viktiga, att man kommer nånstans. Vi har gjort en del genombrott kring det där med elektriskt ledande fiber som vi pratade om i handledningssamtalet.

14:00 Patentmöte på Grants and Innovation Office

Från det lilla tillbaka till det stora. Nils-Krister tittar på klockan i mobiltelefonen och avgör att det är bråttom till nästa möte, på Grants and Innovation Office. Det gäller patent på ett nytt och ännu sekretessbelagt projekt, så vi får stanna utanför den lyckta dörren.
– Ibland har jag sådana här möten, men min roll är överlag ganska utåtriktad. Jag rör mig runtom i Sverige i avseende att sätta Borås och högskolan på kartan. Jag försöker röra mig både i innovationssvängen och inom vetenskapsområdet. Ena dagen följer och deltar jag i något forskningsprojekt ute i Europa och andra dagen pratar jag med något litet företag eller enskild uppfinnare. Jag fungerar ofta som rådgivare eller konsult och försöker bidra med nya tankar och förslag på lösningar.

15:15 Smart Textiles Showroom

Patentmötet är över och vi möts upp utanför Smart Textiles Showroom, en utställningslokal fylld med olika textila material- och varuprover inom forskningsområdet. Nils-Krister Persson visar runt bland allt från papper som vävts till tyg, textil som ändrar färg i kyla respektive värme till ett draperi som har ett väldigt fint fall.
– Visste ni att vi är väldigt duktiga på just drapering här vid Textilhögskolan? Och det är också ett exempel på hur textil är unikt, att man kan få fall på det. Textil är ju i allra högsta grad taktila material.

Smart Textiles
Smart Textiles är en miljö som består av ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, RISE Research Institutes of Sweden (tidigare SP), Swerea IVF och Inkubatorn i Borås. Huvudfinansiärer är Vinnova, Västra Götalandsregionen och Sjuhärads Kommunalförbund. Smart Textiles finansieras även av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och andra forskningsfinansiärer.

Hur skulle du själv definiera smarta textilier?

– Jag är motståndare av själva smartordet, för det betyder allt och inget tillslut. Det finns så mycket som ska vara smart dessa dagar. Det tyder på något nytt och bra i största allmänhet. Man kan notera att ”smart” har lite olika betydelse på svenska och engelska. För de flesta av oss är det närliggande ”intelligens” men i engelskan, varifrån termen kommer, betyder det också just ”bra”, ”fördelaktig”, ”lite extra”. De smarta textilier som vi jobbar med idag är användbara till mycket men just intelligens i egentlig mening ligger långt bort. Men utvecklingen går framåt och en dag kanske vi gör sant intelligenta textilier – en hjärna består ju av nervtrådar och textil är per definition uppbyggt av trådar, så varför inte, skrattar Nils-Krister och undrar – vad ska vi då kalla dessa? Smarta textilier är ett begrepp som borde problematiseras mer och definieras.

Vad tycker du att det borde heta istället?

– Det är svårt, kanske något med ”polyfunktionella textilier”. Det handlar inte om att bara forska fram textilier för sakens skull, utan om textilier som driver samhället framåt och som gör essentiell skillnad och nytta. Ett tag rådde synen internationellt att smarta textilier var räddningen för västerländsk textilindustri som var hotad på grund av ökad import, men så kan vi inte se det. Smarta textilier-tanken kommer i alla länder.

Det finns inte mycket utrymme för lugn och ro i Nils-Krister Perssons arbetsvardag. Han reser mycket, minst en gång i veckan och regelbundet blir det längre resor, på senaste tiden har han varit i Asien och USA och så i Nordafrika (Marrakech). När han väl är ledig, vilket som väntat inte är ofta, ger han sig ut i naturen. Han har lett överlevnadskurser inom såväl föreningslivet som det militära.
– Jag är en friluftsmänniska och är framförallt intresserad av folkhälsoaspekten, det kanske låter tråkigt men jag tycker att det är väldigt spännande med överlevnad och fundamentala delar som hur man klarar sig i nödsituationer. Och det finns en tydlig koppling till det jag håller på med i min vardag, som vattenprojektet. Sedan tycker jag att naturen är väldigt rofylld och är mycket ute i Östergötland där jag bor. Omberg, Tåkern och naturområdena på slätten.

Han är van att ha många tankar i huvudet och aktiviteter i kalendern samtidigt och blir lätt rastlös. Men samtidigt har han ett oerhört tålamod, en förutsättning för den som forskar.
– Det handlar mycket om att orka hålla ut. Många projekt är långsiktiga, man ser inte resultat direkt, så är det med allt innovationsarbete. Det är i grunden ett ganska hårt jobb med högt tempo och jag är ganska ofta trött. För att orka måste man hitta någon form av meningsfullhet och den finns där. Textilforskningen påverkar samhället i en större helhet och samhällsnyttan är en stor drivkraft för mig. Jag är väldigt samhällsintresserad och även om det låter trist så känner jag mycket för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter. Jag vill bidra till hållbara lösningar och nya produktionslinjer som ger jobb på landsbygden.

16:30 Fotografering

Dagen avslutas med fotografering. Telefonen ringer, mail plingar till. Nils-Krister Persson kollar på klockan igen. Han pratar, visar runt och ställer välvilligt upp framför kameran. 
– Det är modellfotograferingar här ibland, riktigt duktiga modeller. Överhuvudtaget är det många olika människor som rör sig här på Textile Fashion Center och det är otroligt fint. Jag drivs av att möta människor där de är, att ha respektfulla samtal, utbyta idéer och tankar. Att vända och vrida på olika perspektiv och skapa en gemensam arena. Min största drivkraft är helt enkelt relationer.

Läs mer om Nils-Krister Persson.

Läs mer om Smart Textiles. (Extern länk)

Läs mer om forskningen vid Högskolan i Borås.

Text: Gabriella Fält
Foto: Patrik Svedberg