Huvudmeny

Tillgänglig information – nyckeln till integration

Annemaree Lloyd är professorn som rest från andra sidan jorden för att jobba på Högskolan i Borås. Här ägnar hon sig åt ban­brytande forskning inom biblio­teks-och informationsvetenskap. Hennes drivkraft är att finna in­sikt och kunskap om hur infor­mation kan främja flyktingars integrering i samhället.

Solen har hittat till högskolan. Den bry­ter genom lätta moln, temperaturen stiger och studenter dricker sitt morgon­kaffe utomhus. Annemaree Lloyd, pro­fessor i biblioteks-och informationsvetenskap, möter upp utanför Textile Fashion Center med solen i ögonen.

– Sverige är så vackert sådana här dagar, och då längtar jag efter att vara ute och pyssla i trädgården, säger hon med ett leende.

Annemaree Lloyd
Är: Professor vid Bibliotekshögskolan och Sektionen för biblioteks- och informations­vetenskap vid Högskolan i Borås.
Drivkraft: Att studera hur människor i olika kontexter och sammanhang tar till sig och tillgodoser sig information.
Bor: I Borås och Wagga Wagga i Australien.
Familj: Make och tre vuxna barn.
Favoritbok: Cloudstreet av Tim Winton.
Favoritfilm: Love Actually.
Bästa plats i Sverige: Vid havet.
Bästa plats i världen: Där min make är.

Fakta om SpIRIT
I projektet ”SpIRIT” (Supporting Information Practices in Refugees in Transition) ingår forskarna professor Annemaree Lloyd, universitetslektor Frances Hultgren, universitetslektor Ola Pilerot, universitetslektor Gustaf Nelhans, doktorand Ameera Mansour och universitetsadjunkt Amanda Glimstedt.
Syftet med projektet, som inled­des 2016, är att få svar på frågor kring hur flyktingar anpassar sig till en ny kultur och faktiskt hittar information som krävs för att eta­blera sig i ett främmande samhälle. Detta har tidigare varit ett outforskat ämne som Högskolan i Borås var först ut med att forska kring.

Trädgården hon syftar på finns på andra sidan jordklotet, i Wagga Wagga i Aus­tralien där hon också har sin familj och sitt hus. Men sedan 2015 är hon även bosatt i Borås. Här har hon fokus på att forska kring hur flyktingar tar till sig information och navigerar i ett nytt hemland – samt kring vilken roll folk­biblioteken spelar för integrationen.

– Utöver min forskning på plats i Borås är jag involverad i många olika projekt, reser runt mycket och pratar med många olika människor. Integra­tion och flyktingfrågor är högaktuella ämnen nu så där är vi rätt i tiden, berättar hon.

Dynamisk miljö

Vi har valt ett café som intervjuplats och Annemaree Lloyd beställer en kopp svart te och slår sig ner vid ett fönster­bord. Hon konstaterar att detta ”fikan­de” är den största skillnaden mellan hennes australiensiska vardag och den nya svenska.

– Jag tycker väldigt mycket om Sverige, och Högskolan i Borås är en oerhört dynamisk miljö att vistas i. Det är enormt spännande att vara del av en högskola som hela tiden utvecklas och växer. Jag trivs här och kommer att stanna så länge det finns bränsle till min forskning och det fortsätter att kännas utmanande och intressant att vara kvar. Högskolan har ett mycket gott rykte internationellt, vilket var anledningen att jag sökte mig hit. Här finns en tydlig vision om framtiden – det bådar gott.

Sociologi och arkeologi är hennes bak­grund, och hon har alltid intresserat sig för relationer mellan människor och hur de tar till sig information i olika kontex­ter. Tidigare har hon studerat hur olika yrkesgrupper, såsom brandmän, sjuk­sköterskor och ambulanspersonal, lär sig sina yrken.

– All min forskning har samma grund. Den handlar om hur man tar till sig och hittar relevant information. Framför allt är det viktigt för mig att beakta att all information inte nödvändigtvis förmed­las som skrivna ord utan även kan utgö­ras av kroppsspråk. Därför är det viktigt att inte bara läsa utan även att se och lyssna in information.

Kroppsspråk kan många gånger vara avgöran­de för flyktingar som varken pratar svenska eller engelska och inte har några alternativa sätt att göra sig förstådda.

– Jag själv är nu invandrare i Sverige och har länge tyckt att det varit intressant dels att se hur människor lär och upptäcker ett nytt land, dels att studera nya upplevelser i nya kontexter. Och att se hur olika människor klickar med varandra. För att integreras behöver man använda hela informationsspek­trumet. Kroppsspråk ger olika budskap i olika kulturer och berättar dessutom mycket om en samhällsstruktur.

Första projektet av sitt slag

I dag finns en hel del studier om flyktingar och det skapas frekvent information som rik­tas specifikt till just den gruppen, men det här är första forskningsprojektet som undersöker var gruppen hittar informationen och hur de förhåller sig till den.

– Jag började min forskning kring ämnet i Australien och fortsatte sedan när jag kom hit. Många människor från olika länder har varit involverade i forskningsprocessen. Vi vet att behovet av att hämta in information är stort för den som kommer till ett nytt samhälle, men också att det är komplext. Det har saknats en översikt – en samlad helhetsbild som dessutom är sann, säger Annemaree Lloyd och tillägger att en av de främsta utmaningarna framåt är att hitta sätt att kvalitetssäkra informationen.

– Vi lever i ett extremt informationsrikt samhälle och matas med mycket information i vardagen; det är inte lätt att veta vilka källor som är pålitliga. Det som riktas till flyktingar når inte alltid fram och en del av det som sprids är falskt, vilket gör att det är svårt att förstå vilken information som är sann och relevant och vilka instanser de kan lita på.

Problematiskt med andrahandsinformation

Som en följd av den täta flyktingströmmen har många svenskar valt att engagera sig, bland annat genom att skapa eget informa­tionsmaterial, bilda grupper i sociala medier och öppna språkcaféer. Annemaree Lloyd ser det som positivt med alla sorters insatser men poängterar även att det kan finnas ett problem när informationen kanaliseras genom flera instanser och blir till andrahandsinformation.

– Framförallt blir det svårt att veta vilka digitala källor som är pålitliga. Tillväxten av den digitala miljön har förändrat min forsk­ning och har blivit viktigare för min studie, Annemaree Lloyd är forskningsledare för projektet ”SpIRIT” (Supporting Information Practices in Refugees in Transition), ett forsk­ningsprogram som omfattar flera studier. Tillsammans med kollegorna har hon inter­vjuat flyktingar som varit i Sverige mellan tre månader och två år.

– Vi har kommit i kontakt med dem via kommuner och bibliotek. De är i vitt skilda åldrar och från flera olika länder. Det är en kvalitativ studie så metoderna har varit djupintervjuer och fokusgrupper. Vi har sett det viktigare att verkligen lyssna på – och försöka förstå – dem vi träffar än att träffa så många som möjligt. Vi har gjort intervjuerna på varje enskilt språk och dessutom har vi bett dem att själva ta foton på viktiga platser och dokumentera informationskällor de använder för att söka svar på sina frågor.

– Vi har identifierat vilken information som behöver ha högst prioritet och det är den som handlar om att hitta en plats att bo, ett jobb, något att göra och att utbilda sig. Därefter information om hur invandrare kan lära sig svenska och om hur det svenska hälsosystemet fungerar. Något annat som är mycket viktigt för de som kommer hit som flyktingar är att behålla kontakten med sina vänner och famil­jer – och där har mobiltelefoner storbetydelse. Förutom för att ringa samtal är mobilen central för att spara information, ta foton och för översättning.

Många bibliotek engagerade

”SpIRIT” omfattar även studien ”Bibliote­kens arbete med och för flyktingar: teori-, ideologi-och intressedrivna utgångspunkter” som handlar om hur folkbiblioteken arbetar för och med flyktingar. Det visar sig att många bibliotek är aktiva och engagerade inom detta område men att deras insatser varierar kolossalt.

– Bibliotek är viktiga för flyktingar på fler än ett sätt. De är säkra ställen där du kan lära dig saker och möta andra människor utan att någon dömer dig. De är centrala i alla sam­hällen och om du behöver låna internet så kan du gå dit. Vi har även fått veta att många unga människor använder bibliotek för att hjälpa äldre med information.

Många flyktingar har traumatiska upplevel­ser i bagaget och behöver bearbeta sin flykt innan de orkar, kan och vill ta till sig den in­formation som krävs för att de ska integreras. Att lära sig ett nytt språk i ett land där det inte ens är säkert att de får stanna i är ett högt ställt krav; många har svårt att fokusera på något annat än väntan på uppehållstillstånd. Här finns en stor utmaning, menar Annemaree Lloyd.

– Vi behöver hitta sätt att möta människor som behöver lära sig ett nytt språk och samtidigt inte­greras i ett nytt informationslandskap. De behö­ver rekonstruera ett nytt informationssystem i ett helt nytt land. Men först av allt behöver de förstå de nya sociala konstruktioner som finns och hitta sin roll i ett nytt samhälle. Samtidigt behöver de kommunicera med flera olika myndigheter och förstå hur de fungerar. Det är oerhört mycket information att ta till sig samtidigt. De här människorna har flytt och det är viktigt att de inte stressas in i samhället, annars är risken stor att de lär av felaktig information.

Inte självklart att vända sig till biblioteken

För svenskar är biblioteken en självklar del av samhället, och även om man inte besöker dem särskilt ofta finns en medvetenhet om dess funktion och utbud. Men för flyktingar är det inte alltid lätt att veta att det är dit de ska gå för att få tag i litteratur, relevant information och dagstidningar på det egna språket.

– Vi är väldigt intresserade av att bygga ut den här studien och att samarbeta med kommuner och bibliotek. Det är vårt ansvar att hitta bättre sätt att informera och hjälpa den här gruppen att komma in i samhället. Att hitta bra plattformar där de kan mötas och att skapa språk-och studieprogram som är användbara. Här behöver vi utgå från studier som berättar vad de behöver. Det är ingen idé att skapa program som ingen vill använda, säger Annemaree Lloyd.

Planer för nya samarbeten

Studierna som hittills genomförts har blivit väl mottagna och såväl kollegor vid andra svenska lärosäten som internationella kollegor har visat intresse. Framöver planeras samarbeten över landsgränserna och workshoppar bland annat i Storbritannien.

– Vår vision är att ge verktyg till lärosäten i andra länder så att de kan göra liknande studier. Att dela med oss av vår metod och teknik. Samtidigt är nästa steg att hitta finansiärer och att göra studierna i större skala. Det är viktigt för mig i min forskning att förstå upplevelsen av olika sociala plattformar. Bibliotek är ett område men det finns många fler områden att studera samma fenomen på, exempelvis arbetsplatser.

– Information är en av de mest kritiska resur­serna i vårt 21:a århundrade. Informationsfors­kare och professionella bibliotekarier är verk­samma för att hjälpa människor för att förstå hur de ska komma åt, tillgodose sig, använda, struk­turera och bevara informationen. Det innebär att biblioteken kommer att spela en mycket viktig roll i framtiden då samhället kommer att omfatta väldigt många människor med skilda bakgrun­der. De kommer att vara avgörande ur ett utbild­nings-och informationsperspektiv såväl som ett litteraturperspektiv.

Fördelar med kommunikationsteknologi

Under intervjun har Annemarees mobiltelefon plingat några gånger, hon ursäktar sig och läser meddelandena som ramlat in. Hon förklarar att det är hennes äkta make som behöver lite konsultation i vardagen – och tillägger att hon numera styr trädgårdsarbetet via Skype vilket hon beskriver som ett intressant sätt att använda sig av modern informationsteknologi.

– Jag reser mycket och är involverad i flera olika projekt. Jag är bara tillbaka i Australien under semestrarna. Det är förresten en fördel med kommunikationsteknologi – det går att jobba överallt och det spelar ingen roll var jag är. Men det finns förstås både fördelar och nackdelar med det, som med all form av informationsöverföring.

Solen skiner genom fönstret. Annemaree Lloyd har druckit upp sitt te. Innan vi avslutar undrar jag vad hon gör när hon inte forskar.

– Jag tycker om att läsa, promenera och lyssna på musik, gärna live. Jag tycker om att gå på opera; de har ett fantastiskt fint operahus i Göteborg. Sedan försöker jag lära mig så mycket som möjligt om Sverige genom att resa runt. Jag har besökt Torpa Stenhus och varit vid kusten och badat i havet – det var rysligt kallt. Och ja, jag kollar alltid bibliotek i alla nya städer jagbesöker.

Text: Gabriella Fäldt
Foto: Anna Sigge