Huvudmeny

Kommunikation, signaler och harmoni − nyckelord för ny prefekt

Efter ett par år som näringslivschef i Alingsås leder Peter Axelberg sedan i augusti 2012 Institutionen Ingenjörshögskolan. Han har tagit över ledarskapet i tider när staten aviserar förändringar för landets högskolor, i tider då det gäller att framhäva forskningen och samtidigt ha bra kvalitet på utbildningen. Kvalitet, kontakter med näringsliv och utveckling av utbildningen och forskningen på institutionen är punkter som finns på hans viktigt-lista.

Bild på Peter Axelberg

Teknik i alla dess former har varit ett påtagligt intresse för Peter Axelberg sedan barndomen.

−Jag har haft ett brinnande intresse för teknik ända sedan barnsben. Elektricitet är något som fascinerar mig, säger han med en gnista i blicken.

Peter Axelberg odlade tidigt ett intresse för elektronik. Han kom i kontakt med amatörradio, byggde sin egen sändare och lärde sig morsetelegrafering. Världen öppnade upp sig för honom. Det händer än i dag att han smyger sig in på kammaren och knackar morsesignaler till andra sidan jorden. Vad familjen tycker om det… ”tja, det är ett intresse jag har fått odla ifred”, säger han. Kommunikation och signaler blev senare det spår han skulle följa i både utbildning och jobb.

Han växte upp i Alingsås och det är också där han är bosatt idag. Efter gymnasiet hamnade han av en händelse i Uleåborg i Finland, och jobbade ett år som lärare på Svenska privatskolan. Sedan bar det tillbaka hem till militärtjänst.

Fakta Peter Axelberg                                             Ålder: 53
Kommer från: Alingsås
Familj: Fru och två utflugna barn.
Akademisk utbildning: Civilingenjörsutbildning från Chalmers. Doktor i elektroteknik (elkvalitet, signalbehandling, mösterigenkänning).
Ledord: Respekt för varandra, tydlighet och harmoni.
Vackrast i din forskningsvärld: En ren sinussignal, utan störningar…
Fritid: Tillbringas tillsammans med hustrun, fixa med huset och läsa, intresserad av historia, följer teknikutvecklingen, speciellt inom elektroteknik. Varvar detta med skönlitteratur t.ex. kriminalromaner.

Viktiga kontakter med näringslivet

Peter Axelberg studerade vidare till civilingenjör inom elektroteknik på Chalmers och fick sedan jobb på Ericsson och ABB. Det blev åtta år ute i industrin innan han 1992 tog steget tillbaka in i högskolevärlden, nu som lärare på Institutionen Ingenjörshögskolan. Här undervisade han i elektroteknik och forskade inom området elektroteknik och signalbehandling med inriktning mot mätmetoder för bedömning av elkvaliteten i elektriska nät. Han har också varit med och grundat ett företag inom energisektorn.

2010 kom ett par års paus från högskolan. Han anförtroddes uppdraget som näringslivschef i Alingsås och VD för Alingsås Futurum. Det blev ett par år med mycket kontakt med näringslivet, vilket i hög grad kommer till nytta i jobbet som prefekt. Samspelet och mötena med näringslivet lyfter han fram som oerhört viktigt. Det är genom kommunikationen med näringslivet man får signaler om vilka förväntningar man har på akademin och detta påverkar i sin tur utformningen av utbildningarna. Genom mötena ser han samarbetsmöjligheter både inom forskningen och inom utbildningen, t.ex. i form av examensarbeten.

Hur ser du på tillgången på ingenjörer i Sverige?

−Det är stor brist på ingenjörer och det är ofta svårt för näringslivet att få tillgång till den kompetens som behövs. Industrin är viktig för välståndet i Sverige och där är ingenjörer en betydelsefull yrkesgrupp.

Och på intresset för teknik och naturvetenskap bland unga?

−Det är ett bekymmer att inte fler ungdomar har tillräckligt stort intresse för att studera vidare inom naturveteskap och teknik . Men näringslivet har också en hemläxa, att uppmuntra och informera de unga och visa att det finns många olika och mycket intressanta jobb i industrin inom områdena utveckling av produkter, produktion och försäljning. När jag var näringslivschef i Alingsås kom detta ständigt upp i diskussioner i olika sammanhang. Ungdomar har tyvärr många gånger en felaktig syn på arbete inom industrin, t.ex. att det är smutsigt och slitigt, vilket inte stämmer.

Vad utmärker en bra ingenjör?

−En duktig ingenjör måste ha en väl utvecklad analytisk förmåga och bra på att lösa komplexa problemställningar. Men det räcker inte. Idag har ingenjören ofta även mera utåtriktade arbetsuppgifter inom både marknadsföring, försäljning och utbildning. Då är det viktigt att han/hon är verbal och kommunikativ och känner sig bekväm att agera inför grupp. En annan viktig egenskap, som man kanske inte tänker på omedelbart, är att ingenjören måste ha en god förmåga att kunna formulera sig i skrift. Dagens ingenjörer måste också ha ett intresse av att utveckla tekniska lösningar som stödjer ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhällsbyggande.

Intensiv start på jobbet

De fyra första månaderna på prefektstolen har varit intensiva. I en tid då regeringen ser över högskolesverige och fördelningen av medel har Ingenjörshögskolan fått ta del i en satsning på civil- och högskoleingenjörsutbildningar som får en ökad tilldelning av utbildningsplatser. Samtidigt står en kvalitetsutvärdering av landets alla ingenjörsutbildningar precis för dörren och detta engagerar all personal på institutionen.

Den ingenjörshögskola han har ärvt har haft en kraftig utveckling de senaste åren. Några milstolpar är att man fick examensrättigheter 2007 på mastersnivå, följt av forskarutbildningsrättigheter i resursåtervinning 2010.

− På utbildningssidan vill vi befästa de program vi har och vi ska kontinuerligt utveckla och förbättra dessa. Ständiga förbättringar är något jag vill att verksamheten ska genomsyras av, vi får inte stagnera. Forskningen vid Ingenjörshögskolan har utvecklats mycket positivt. Där utmärker vi oss med en hög grad av publiceringar. Våra forskare driver relevanta och samhällsnyttiga projekt, vilket visar sig genom att de drar in mycket externa forskningsmedel. Vår forskning inom resursåtervinning är i världsklass. Vi har många forskarstudenter och har en forskarskola under uppbyggnad. Vår forskning knyter också an till området textil materialteknik där vi samarbetar med Textilhögskolan.

När det gäller utbildning har söktrycket under de senaste åren ökat markant. En förklaring, menar Peter Axelberg, är att utbildningarna på Ingenjörshögskolan ligger i tiden. De har hög samhällsrelevans och hög anställningsbarhet. Man har också utbildningar som lockar internationella studenter. Om framtiden säger han till sist:

−Vi har utmaningar framför oss, men jag känner en stark tillförsikt.

Text: Solveig Klug   
Foto: Ulf Nilsson