Huvudmeny

Insikterna lyfter lärarutbildningen

Trädet som hänger runt hennes hals sträcker ut sina grenar likt det internationella nätverk som förde Kathleen Mahon från Australien till Sverige. Hon är läraren som började forska om högskolepedagogik och vid ett besök i Borås blev hon så tagen av högskolan att hon flyttade hit.

Det är tack vare det internationella forskningsnätverket Pedagogy, Education and Praxis (PEP), som universitetslektor Kathleen Mahon kom till Sverige. Hon lutar sig tillbaka i stolen och tar en klunk av sitt kaffe samtidigt som hon letar efter orden för att beskriva känslan när hon för första gången besökte Högskolan i Borås.

Kathleen Mahon
Bor: I Borås.
Familj: Min partner bor med mig här i Sverige. Syskon och föräldrar bor i Australien.
Jobbar som: Universitetslektor i högskolepedagogik, med fokus på undervisningspraxis på Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning.
Bakgrund: Jag växte upp i Australien och bodde där tills jag flyttade till Sverige i slutet av 2016.
Yrkesmässig bakgrund: Engelsklärare och lärare i utomhuspedagogik, lärarutbildare. Min forskning handlar mestadels om lärarutbildning och om lärande och undervisning i högre utbildning.
Röd tråd genom karriären: Min karriär har varit som utbildare, även om jag har arbetat i olika undervisningskontexter: grundskolans senare år, skola för aboriginer, utbildningscenter för utomhuspedagogik och på universitet. I alla dessa sammanhang har jag varit involverad i fortbildning för lärare, till exempel genom olika utbildningsprogram som  avdelningschef och vicerektor i skolor, och genom grundläggande pedagogik- och fortbildningsprogram för högre utbildning på universitet.
Favoritplats i Australien: Hinchinbrook Island, Queensland.

– Jag var inbjuden till ett symposium här 2015 i samband med att jag var en av redaktörerna för boken ”Exploring education and professional practice” med kollegor inom PEP. När jag kom hit blev jag tagen av miljön och gemenskapen på högskolan. Det är svårt att beskriva men det var något med atmosfären… Jag mötte många intressanta människor och jag uppskattade verkligen de stimulerande och kritiska konversationer som pågick under tiden jag var här.

Möjligheten dröjde inte länge – redan 2016 fick hon chansen att komma tillbaka på ett korttidskontrakt. Och när det sedan blev möjligt med en tillsvidareanställning var det naturligt att stanna.

Kathleen Mahon forskar inom högskolepedagogik och kompetensutveckling för lärare med särskilt fokus på hur universitetens förhållanden påverkar undervisning och lärande.

– Jag är intresserad av vad som främjar och begränsar god undervisning och lärande i högre utbildning. Hur skapar vi möjligheter för lärande och hur upprätthåller vi de arrangemang som främjar lärande och bidrar till bra undervisningspraxis? Hur gör vi det när det kommer till befintliga förhållanden inom universiteten? Min forskning är praktiknära och ofta i samarbete med lärare och studenter. Jag gör intervjuer och klassrumsobservationer och för  reflekterande samtal och diskussioner tillsammans med lärarna. Jag har alltså en aktionsforskande ansats där forskare och till exempel lärare tillsammans  formulerar frågeställningar och kritiskt undersöker praktiken.

Hon förklarar att hennes forskning genererar insikter i några av de fysiska, pedagogiska, ekonomiska, sociala och politiska hindren för lärande i universitetsvärlden, men också i vad som behövs för att övervinna och/eller minimera hindren. Ett hinder kan till exempel vara stora klasser vilket påverkar möjligheten till interaktion mellan studenter, eller en konkurrensbetonad arbetsmiljö som påverkar kollegialiteten och människors vilja att ta risker.

Nätverket PEP
Det internationella forskningsnätverket Pedagogy, Education and Praxis (PEP) har medlemmar från universitet i Sverige, Norge, Finland, Nederländerna, Colombia, Västindien, Australien och Nya Zeeland. Nätverket, som samlar forskare inom pedagogiskt arbete, bildades i samband med en konferens i pedagogiskt arbete 2005. Syftet med nätverket är att främja utbyte och att generera idéer och stödja forskningssamarbeten kring utbildning i olika nationella kontexter. Ett centralt mål är att informera utbildningspraxis och -politik för att åstadkomma förändringar i pedagogiken.

De senaste 10 åren har forskningen inom PEP-nätverket guidats av fem forskningsfrågor:
1. Vad är undervisningspraxis?
2. Hur förstås bra praxis i olika nationella kontexter och hur upplevs det av lärare?
3.  Hur förstås bra praxisutveckling i olika nationella kontexter och hur upplevs det av lärare?
4. Hur påverkas lärarnas yrkesutövning av de förändrade kulturella, sociala, politiska och materiella förutsättningarna för yrkesutövning och fortbildning i olika nationella kontexter?
5. Vilka forskningsmetoder underlättar praxis och dess utveckling i olika nationella kontexter?

– Detta är viktigt när vi betänker vilka viktiga roller som universiteten spelar i samhället, till exempel med att generera kunskap för att hjälpa till att lösa några av de stora problemen i vår tid, att förbereda människor väl för olika yrken och att bidra till den samhälleliga debatten.

För tillfället är Kathleen Mahon involverad i två internationella projekt relaterade till praxis och utbildning. Ett av projekten undersöker hur praxis görs, etableras och begränsas i universitet i olika nationella kontexter. Genom att arbeta med kollegor i fem olika länder (Sverige, Norge, Finland, Australien och Colombia) undersöks förutsättningarna för undervisning och lärande på universitet genom deltagande aktionsforskning.

– Varje deltagande universitet har sitt eget särskilda fokus, baserat på de förhållanden och behov som det universitetet och den nationella kontexten har. Men jämförelser av förhållanden över nationsgränser ger samtidigt många insikter som är relevanta för att förändra förhållanden och undervisning i alla kontexter.

Det andra projektet innefattar en analys av forskningen, som består av över 200 publikationer, författade av PEP-medlemmar sedan 2007.

– Forskningen i nätverket har letts av fem forskningsfrågor (se faktaruta, reds. anm.), och nu ser  vi systematiskt tillbaka på arbetet för att kunna ge några heltäckande svar på de frågorna. Resultatet av denna process ska bli en bok som fokuserar på praxis och pedagogik inom en rad pedagogiska kontexter, baserad på resultatet av forskningen och de teoretiska bidragen från nätverket.

Det märks att nätverket är, och har varit, oerhört viktigt för Kathleen Mahon. Hon beskriver den  ungefär 50 personer stora gruppen som en familj.

– Det går inte nog att betona vikten av att skapa samarbeten över nationsgränser, för att tillsammans lyfta frågor kring pedagogiskt arbete. För mig är PEP:s fokus dessutom direkt relaterat till min forskning och genom PEP har jag fått utrymme att interagera med andra forskare som tänker kring, och forskar på, liknande frågor i sin kontext.

Runt hennes hals hänger ett halsband med ett träd som brer ut sin stora krona.

– Träd har alltid betytt mycket för mig personligen. Och de har också kommit att symbolisera utbildning för mig. En aboriginsk ålderman berättade en gång för mig om utbildning i deras samhälle i termer av ett stort träd och hennes historia tryckte på vikten av både en solid, näringsrik grund (rötterna) och samhället i sig (stammen). Jag gillade det här sättet att tänka på utbildning. Det var  en enkel men kraftfull liknelse som kopplar till min forskning, där jag försöker förstå hur vi främjar, men tyvärr ibland också hindrar, tillväxt genom formell utbildning.

När jag kom hit blev jag tagen av miljön och gemenskapen på högskolan.


För Kathleen Mahon
var det inte givet från början att bli forskare. Hon började arbeta som lärare och har också varit rektor innan hon gick vidare  för att undervisa lärarstudenter på universitet.

– Undervisningen på universitetet var det som fick mig att börja intressera mig för att forska. Jag började fundera på vad det var i miljön och förhållandena på universitet som fick oss att undervisa på vissa sätt, och hur vi kunde göra det bättre.

Hon tar ett djupt andetag och konstaterar att hennes mest grundläggande motiv bakom forskningen är just det, att göra bättre!

– Vi lever i ett samhälle där vi kan göra så mycket bättre, särskilt när det handlar om att göra våra liv mer hållbara ochvårt samhälle mer rättvist. Jag vill bidra till det arbete som våra universitet gör för att skapa ett bättre samhälle. En del av detta handlar om att bidra till fortbildningen av de personer, studenter såväl som kollegor, som är en del av den akademiska världen och utvecklingen av villkor som stödjer det lärande och den kunskap vi behöver för att göra skillnad!

Att få bidra till att skapa möjligheter till lärande är viktigt för Kathleen Mahon.

– Det finns människor, både duktiga forskare och författare, som får andra människor att stanna upp och tänka till – jag vill vara en av dessa! En person som kan nå andra och uppmuntra dem att ifrågasätta vad de egentligen gör och varför.Vad händer när vi gör det här, vad är konsekvenserna av vad vi gör? Och dessa frågor är också konkret kopplade till min forskning, vad gör vi som universitet, som akademiker, när vi undervisar på särskilda sätt… Hur kommer det sig att vi gör just det här?

Text Johanna Avadahl
Foto Suss Wilén och Ida Danell

Läs mer om

Kathleen Mahon

Pedagogiskt arbete

Nätverket PEP (Extern länk)