Huvudmeny
En krossad glasflaska på ett köksgolv

2017-04-13 08:30

Forskare: Stor okunskap om våld mot män i nära relationer


Vi vet för lite om män som utsätts för våld i nära relationer. Det menar Claes Ekenstam, docent i idéhistoria vid Högskolan i Borås och psykoterapeut, som nyligen avslutat ett forskningsprojekt på temat.

Claes EkenstamDet finns inte så mycket forskning om våld mot män i nära relationer eftersom majoriteten av dem som utsätts är kvinnor. Claes Ekenstam är noga med att påpeka att kvinnorna inte ska negligeras.

– Det handlar om någon slags mänsklighet. Vare sig det är barn, kvinnor eller män som utsätts för våld i nära relationer, ska de erbjudas den hjälp som de behöver, säger han.

Ny forskning efterfrågades

På uppdrag av Barne, ungdoms- og familiedirektoratet, Norges motsvarighet till Socialdepartementet, har Claes Ekenstam tillsammans med forskarkollegorna Jørgen Lorentzen och Marianne I. Lien, kartlagt män som utsatts för våld i nära relationer i Norge.

Ett urval av forskningsresultat ur rapporten ”Den mannlige smerte - menns erfaringer med vold i nære relasjoner”

Litteraturstudien visar att kvinnor i högre utsträckning än män utsätts för grovt fysiskt våld i nära relationer. Vid mildare våld skiljer det sig betydligt mindre mellan könen. Det är lika vanligt att män och kvinnor utsätts för psykiskt våld, som är den våldsform som är vanligast i nära relationer.

Enkätundersökningen visar att det finns bristande kunskap om hjälp och stöd för män som utsatts för våld i nära relationer.

Intervjustudien visar att de flesta av männen som ingick i studien varit utsatta för grovt och systematiskt våld under flera år. Männen som levde i längre förhållanden med kvinnor berättar att kvinnorna haft ett psykiskt övertag över dem. Männen var exempelvis rädda för att bli fråntagna barnen vid eventuell vårdnadstvist.

Forskningsprojektet består av tre delar – en litteraturgenomgång av tidigare nordisk forskning inom området, en enkätundersökning om kunskap om hjälp- och stödresurser och en intervjustudie med män som varit utsatta för olika typer av våld i nära relationer. Tyngdpunkten ligger på den sistnämnda studien som innefattar 28 djupintervjuer.

Claes Ekenstam är förutom forskare verksam som psykoterapeut och var därför lämplig att intervjua män som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Påfallande många av de intervjuade hade blivit sexuellt utnyttjade i förpuberteten, i 10-14 års ålder, i både kortare och längre perioder. Förövarna var både män och kvinnor.

Tar tid att berätta – speciellt för män

– Gemensamt för flera av männen är att det tog lång tid innan de sökte hjälp. En man berättade inte för någon, inte en endaste människa, på 35 år. Hans liv förändrades totalt den dagen han valde att bryta tystnaden, säger Claes Ekenstam och fortsätter:

– Det finns en förlegad bild i samhället av att män inte utsätts för den här typen av övergrepp. Männen berättade inte eftersom de var rädda att de inte skulle passa in i systemet, att de inte skulle bli trodda. Det är viktigt att vi nyanserar bilden av enbart kvinnan som offer – ofta är den mer komplex än vad den offentliga diskussionen ger sken av.

I intervjuerna framträdde berättelser om grova övergrepp med följder som depression, ångest, självmordstankar, missbruksproblem och traumaspecifika symptom. Det rör sig alltså om svår psykisk problematik som behöver behandlas under lång tid.

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Våldet är alltid en kränkning av de utsattas mänskliga rättigheter.

Alla som är utsatts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från samhället. Våldet drabbar framför allt kvinnor och utövaren är oftast en man. Trots likabehandlingsprincipen fokuserar både socialtjänstlagen och samhällets satsningar på våldsutsatta kvinnor. Syftet med att lyfta fram kvinnorna är att ge skydd åt offer för könsrelaterat våld.

Källa: Socialstyrelsen
– En av slutsatserna i studien är att kunskapen om våld och våldets effekter inom ”hjälpapparaten” d.v.s. inom vård och omsorg och polisväsendet, behöver stärkas. Oavsett kön eller ålder är traumareaktionerna liknande för de som blivit utsatta för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld och den kunskapen måste finnas hos de som vårdar, hjälper och stöttar de utsatta.

Forskningen har gjorts i Norge, går det att dra paralleller till Sverige?

– Jag tror inte att situationen är annorlunda i Sverige. Länderna påminner mycket om varandra även om Norge har mer välutvecklade kriscentra som vänder sig till både män och kvinnor. Jag möter ofta män som utsätts för våld i nära relationer i mitt arbete som psykoterapeut här i Sverige. Det vore fantastiskt om vi kunde göra den här typen av studier även på hemmaplan.

Läs rapporten ”Den mannlige smerte - menns erfaringer med vold i nære relasjoner” i sin helhet här

Kontakt

Claes Ekenstam, 0703-16 59 81 eller claes.ekenstam@hb.se

Text: Rebecca Lindholm