Huvudmeny
Björn Hammarfelt

2017-05-11 13:34

Patentets roll i vetenskaplig kommunikation undersöks


Hur tillförlitlig och relevant information kan spridas på ett effektivt sätt är en central fråga för forskarsamhället, såväl som för övriga världen. Nu ska Björn Hammarfelt, forskare vid Bibliotekshögskolan, undersöka patentets roll som informationskälla. Projektet finansieras av ett av Europeiska forskningsrådets mest prestigefulla anslag, ERC Advanced Grant.

Forskning kring vetenskaplig publicering har ofta fokuserat på publikationer i form av artiklar eller böcker. Patent och deras roll har tidigare studerats ur ett ekonomiskt eller juridiskt perspektiv. Nu ska forskare från flera olika lärosäten och organisationer studera patent ur ett informationsvetenskapligt och historiskt perspektiv, för att kunna belysa hur de kan ha påverkat idéutveckling inom forskningen.

Fakta
Björn Hammarfelts projektet är en del i ett större informationsvetenskapligt projekt, ”Patents as Scientific Information 1895-2010”(PASSIM).

PASSIM drar igång i höst och har patentets roll för vetenskaplig utveckling som övergripande tema. Projektet finansieras av det prestigefulla ERC Advanced Grant. Vetenskaplig ledare för projektet är Eva Hemmungs Wirtén, som är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och första svenska kvinna att få ett Advanced Grant inom humaniora och samhällsvetenskap. I början av 2000-talet var hon också verksam vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.

I projektet medverkar forskare från Linköpings universitet, Högskolan i Borås, Nobelmuseum och University of Kent i England.

Hitta i överflöd av information

Björn Hammarfelt, universitetslektor vid Bibliotekshögskolan, kommer inom ramen för forskningsprojektet bland annat studera informationsvetaren Eugene Garfield och hans verk. Garfield varnade tidigt för att det kan vara svårt att filtrera när man får för mycket information. Redan på 1950-talet pratade han om ett överflöd av information, och han ägnade sedan sitt livsverk åt att försöka underlätta i informationssökningsprocesser. Hans lösningar blev ett antal databaser och tjänster, som har kommit att bli oerhört viktiga i vetenskapliga sammanhang. Till exempel ligger han bakom ett system som heter Science Citation Index (SCI). Björn Hammarfelt berättar:

– Om jag läser ett vetenskapligt verk från 1980, kan jag med hjälp av SCI leta vidare efter modern forskning på samma tema genom att ta reda på var det verket har citerats längre fram. Utan det här systemet hade jag kanske bara haft verkets egen referenslista att gå på, och den pekar ju bara bakåt i tiden. I det här sammanhanget är det en skillnad på referenser och citeringar. Garfields system har gjort oerhört stor skillnad för hur vi kan sålla i det enorma flöde av information som finns i dag.

Ville rädda världen

De kommande åren ska Björn Hammarfelt studera Garfield och hans arv närmare. Han hoppas att hans studie ska ge bättre förståelse för de informationssystem som kommit att bli så viktiga, och för vilken påverkan de haft på det vetenskapliga samhälle som använt sig av dem. Han berättar att debatten kring Garfields olika system har genom åren gått het, då de inte bara kommit att användas för att söka och sålla information, utan också för att mäta forskare och deras prestationer. Detta har till exempel gjorts genom en funktion där olika tidskrifters genomslagskraft rankas. Hur framgångsrik en forskare bedöms vara mäts genom vilka tidskrifter hen har publicerat sig i.

– Att bedöma och värdera enskilda forskare var dock aldrig Garfields intention. Han var en idealist som ville gynna vetenskapen globalt. Han trodde på den produkt han tagit fram, och menade att en bättre informationsförmedling skulle göra vetenskapen bättre, och därigenom också samhället. Det var en vision han delade med en av informationsvetenskapens grundare, Paul Otlet, som står i fokus för projektledaren Eva Hemmungs Wirténs arbete, säger Björn Hammarfelt.

– Jag tycker att det är fascinerande, för liknande resonemang som de man finner hos Otlet och Garfield, kan man hitta hos företag som arbetar med informationshantering i dag – det är intressant att följa den historiska utvecklingen här.

Då Garfield såg behovet av det som kom att bli SCI, tog han inspiration från modeller som användes i det amerikanska juridiksystemet och byggde sitt system utifrån det. I en del av sitt projekt kommer Björn Hammarfelt att gå igenom tidigare outforskat material från Garfields arkiv för att få bättre insikt om hur idén om Garfields citeringsverktyg växte fram ur ett juridiskt sammanhang, och hur dessa kopplingar fortfarande påverkar hur vi ser på citeringar i dag.

Forskare vill ha högre status

– Garfields system hänger tätt ihop med hur forskare i dag arbetar för att nå högre status, vilket också patent kan vara en del i. Att ta patent på vetenskapliga upptäckter motiveras ofta med ekonomiska eller juridiska aspekter, men när det kommer till hur det påverkar idé- och kunskapsutveckling går åsikterna isär om vad som faktiskt gäller. De som är för hävdar att patenten uppmuntrar till vidare upptäckter, medan de som är emot tvärtom talar om att patenten har en förmåga att låsa in kunskaperna och ser till att de inte går att använda och byggas vidare på av fler forskare.

Björn Hammarfelt påpekar att även den forskning som tidigare gjorts kring patent har rört främst rent juridiska eller ekonomiska aspekter. Hur patenten påverkar idéutveckling eller möjligheten att föra information om vetenskapliga resultat vidare är än så länge relativt outforskat.

– Det finns forskning som visar att allt fler patent produceras, men att vi ändå inte gör fler landvinningar. Det finns indikationer på att patenten låser in och begränsar kreativiteten, men det är ingenting vi kan säga säkert. Att titta på det här historiskt kan få oss att bättre förstå den roll patenten spelar i dag. Vårt projekt rör sig inom biblioteks- och informationsvetenskapen, och inom den disciplinen är vi ofta väldigt praktiskt inriktade på nuet och framtiden. Men det är också viktigt att titta tillbaka – därför tycker jag att just det här projektet är extra roligt, avslutar han.

Läs mer

Läs mer om projektet på Linköpings universitets webbplats (extern webbplats)

Läs Björn Hammarfelts blogginlägg om Eugene Garfield (extern webbplats)

Text och bild: Helen Rosenberg