Huvudmeny
Carl Magnusson

2017-08-25 14:47

Forskare bryter ny mark inom ambulanssjukvården


För första gången någonsin kartlägger forskare patientsäkerhet i ambulansen. Resultaten låter vänta på sig, men är definitivt en viktig pusselbit för att kunna kartlägga hela vårdkedjan.

Socialstyrelsens årliga rapport visar att över 100 000 patienter årligen drabbas av vårdskador inom den somatiska sjukhusvården för vuxna. Enligt forskning vid Sveriges kommuner och landsting (SKL) från 2012 rör det sig om 14 procent av alla patienter. Det här är siffror som oroar.

Hur det ser ut inom ambulanssjukvården är det ingen som vet.

– Det finns inga studier. Eller det finns några få studier i USA och Kanada som har fått fram skiftande resultat. Jag skulle vilja säga att det vi gör nu är unikt, säger Carl Magnusson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och knuten till PreHospen – Centrum för prehospital forskning vid Högskolan i Borås.

Arbetsnamnet på studien är ”Trigger-studien” och den undersöker elva olika parametrar som kan äventyra patientsäkerheten i ambulansen, så kallade triggers. Det handlar bland annat om dokumentation, utrustning och riktlinjer.

– Bristande dokumentation kan exempelvis leda till en potentiell vårdskada eftersom vårdkedjan bryts. Men vad beror det på? Kanske upplever man att journalsystement inte är tillräckligt användarvänligt, eller kanske handlar det om tidsbrist eller något helt annat. Vi sätter fingret på systemfel för att de ska kunna åtgärdas i framtiden, och på så sätt leda till färre vårdskador.

Beroende på vad dessa olika triggers leder till delas de upp i tre nivåer: 1. Ingen vårdskada, 2. Potentiell vårdskada d.v.s. risk för vårdskada, 3. Identifierad vårdskada.

Stort geografiskt område
Tre ambulansorgansationer ingår i studien, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus och Ambulanssjukvården Dalarna. Mellan september 2015 och september 2016 har journaler slumpats från de olika distrikten, 30 i månaden per distrikt. Det blir sammanlagt 1 080 journaler.

– Vi granskar alla journaler nogsamt och systematiskt, förklarar Carl Magnusson. Vi använder oss av ett validerat instrument från USA som är designat mot just prehospital akutsjukvård, det är ovanligt.

Med en bakgrund som systemvetare och specialistutbildad ambulanssjuksköterska arbetar Carl Magnusson med att sammanställa datainsamlingen. Tendenser kan han se redan nu, men de första resultaten kommer förhoppningsvis under hösten.

– Forskningen kommer att mynna ut i tre vetenskapliga artiklar. Den första är en kartläggning av patientsäkerhet i ambulansen – vilka händelser leder till potentiella vårdskador? Hur många vårdskador rör det sig om? Den andra fokuserar på slutdiagnoser – stämmer diagnosen som ges i ambulansen överrens med den som ges senare på sjukhus?  Och den tredje är en jämförelse mellan regioner.

Inforuta om vårdskada
Med vårdskada avses, enligt Patientsäkerhetslagen, lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.
Källa: Patientsäkerhetslagen

– Eftersom Dalarna har ett annat journalsystem ska det bli extra intressant att jämföra det med Borås och Göteborg. Finns det några skillnader i patientsäkerhetsrisk, d.v.s. händelser som kan leda till vårdskador?

Studeras först nu
Målet med forskningen är att kartlägga patientsäkerhet i ambulanssjukvården, påvisa olika systemfel och ringa in områden där det brister. Varför har då inte detta gjorts tidigare? Johan Herlitz, professor i Prehospital akutsjukvård vid PreHospen och Högskolan i Borås, som också arbetar med projektet, svarar:

– Det var inte länge sedan ambulansen fungerade som transportinstans och på så sätt är ambulanssjukvården en ganska ung del av sjukvården. I en vårdkedja är det viktigt med en god start, och vårdkedjan börjar prehospitalt. Ambulanssjuksköterskor ger inte bara avancerad och kvalificerad vård utan bedömer också vilken instans patienten ska skickas till, exempelvis vårdcentral eller akutmottagning. Därför är patientsäkerheten i ambulansen oerhört viktig.

Carl Magnusson håller med:

– Patienten ska få den bästa möjliga vården med bibehållen patientsäkerhet, oavsett om ambulanssjuksköterskorna har lägre eller kortare erfarenhet, eller vilken tid på dygnet det är. Vi måste säkerställa att ambulanssjukvården erbjuder en vård av hög kvalitet.

Samtliga forskare som arbetar med studien är Magnus Andersson Hagiwara, projektledare, Högskolan i Borås, Johan Herlitz, Högskolan i Borås, Christer Axelsson, Högskolan i Borås, Carl Magnusson, Göteborgs universitet, samt Anneli Strömsöe, Högskolan Dalarna.

Text: Rebecca Lindholm
Foto: Lars Ardarve