Huvudmeny

2015-10-28 Forskare följer projekt med nyanlända elever för bättre villkor

Mer stöttning första året i svensk skola – det är en del av ett framgångsrikt projekt i Kungsbacka kommun. Projektet följs av forskare vid Högskolan i Borås som bidrar med det vetenskapliga perspektivet när bättre villkor för nyanlända och för yrkesverksamma inom pedagogik skapas.

Andelen nyanlända elever förväntas öka och med ökningen kommer ett stort ansvar på kommunal nivå. Därför menar Anita Norlund och Marianne Strömberg, forskare inom forskningsprogrammet RCIW vid Högskolan i Borås, att följeforskning på kommuners nya strategier behövs.Anita Norlund

Marianne Strömberg

I Kungsbacka kommun har man satt samman ett introduktionsteam som består av flera yrkesgrupper, bland annat socialpedagog, specialpedagog, och modersmålslärare. Teamet är en satsning som på olika sätt ska stötta nyanlända elever under deras första år i svensk skola. Det finns även studiehandledare som hjälper eleverna att översätta och förstå undervisningsmaterialet – fyra timmar i veckan istället för två som det var innan projektet startade.

Underlättar för pedagogerna

 – Vårt uppdrag är att bidra med det vetenskapliga perspektivet. Vi har även utmanat introduktionsteamet lite och på så sätt hjälpt dem att mejsla ut sina arbetsuppgifter och mål för att kunna hjälpa eleverna på bästa sätt. Som forskare kan vi fokusera på kritiska punkter för att kunna förändra en praktik över tid, säger Anita Norlund.  

Delresultaten i följeforskningsprojektet visar att det är en styrka när flera olika professioner kan samverka för att systematiskt utveckla ett likvärdigt mottagande för nyanlända elever.

– En annan aspekt är att det växer fram en yrkesgrupp med en ny roll, studiehandledarna, och det behöver studeras hur gränserna dras till andra professioner som exempelvis modersmålslärare, säger Marianne Strömberg.

Elevernas erfarenheter

För att ta del av elevernas perspektiv har Anita Norlund och Marianne Strömberg använt sig av datainsamlingsmetoden Photo Elicitation Interviews. Metoden går ut på att eleverna får ta bilder, på för dem betydelsefulla platser i skolan, och sedan intervjuas med bilderna som utgångspunkt.

Mer om följeforskningsprojektet: Följeforskningen startade 1 januari 2014 och beräknas vara klar i juni 2016. I följeforskningsteamet ingår förutom Anita Norlund och Marianne Strömberg, även Bertil Ljungblad som arbetar i Kungsbacka kommun. Detta gör att kunskapen finns kvar på plats när högskolans forskare lämnar projektet. 

– Flera tog bilder av platser där man umgås med andra och där man trivs, bilder som vi kategoriserar som tillhörande det sociala rummet. Detaljer som att ha sitt eget skåp eller sin egen klädkrok visade sig vara väldigt viktigt för känslan av tillhörighet, säger Marianne Strömberg och får medhåll av Anita Norlund som konstaterar:

– Intervjuerna gav uppmuntrande resultat. Eleverna verkar finna sig väl till rätta socialt och rör sig likaså framåt kunskapsmässigt, säger hon.

Projekt som är här för att stanna?

Följeforskningens slutrapport planeras att vara klar vid halvårsskiftet 2016. Just nu pekar delresultaten på att projektet fallit väl ut, och det finns tankar från Kungsbacka kommuns sida att permanenta projektet.

– Det är för tidigt att säga än men det mesta tyder på att vi, om vi fick frågan, skulle rekommendera att permanenta projektet. Kungsbacka ligger i framkant vad gäller att med systematik försöka utveckla ett likvärdigt mottagande för nyanlända elever och dessutom koppla in vetenskaplig kompetens i sammanhanget, avslutar Anita Norlund.

Se nyhetsinslaget i SVT om projektet i Kungsbacka kommun.

Text:Rebecca Lindholm
Toppbild: Privat
Porträttbild Anita Norlund: Henrik Bengtsson
Porträttbild: Marianne Strömberg