Huvudmeny

Plats, rum och intensivvård

Forskningsprogrammet baseras på ett vårdvetenskapligt perspektiv där avsikten är att söka och skapa kunskap om vad som är vårdande, i olika vårdmiljöer i en alltmer högteknologiskt präglad vård.

Vi utgår från tanken att den fysiska och psykiska vårdmiljön interagerar. Därför är lokalers utformning, interiör, material och utrustning, samt den atmosfär som finns av intresse för forskning och studier.   

Rumsupplevelsen är alltid personlig och individuell. Det innebär att Patientrummet på intensivvårdsavdelningen måste täcka många och komplicerade behov och krav; det är ett:

  • Rum för avancerad medicinsk-teknisk utrustning och vårdande vård vid livshotande tillstånd,
  • Rum för övervakning,
  • Ett tekniktätt och trångt rum,
  • Rum för en mängd möten, diskussioner och livsavgörande beslut,
  • Rum för vila och återhämtning,
  • ett sjukrum, vårdrum, läkande rum, sovrum och ett vardagsrum där patienten har sina närstående och vänner på besök vid sängkanten.
  • Rum där patientens kropp och samtliga sinnen blir utsatta för aktiviteter dygnet runt och därmed finns en överhängande risk för överstimulering, (eng.sensory overload) psykiskt utmattning och förlust av kontroll över tid och rum.

Ett vårdande perspektiv

Omsorgs och vårdande perspektivet har en stark tradition i de Nordiska länderna, vilket medför att patient och närstående perspektivet är centralt i det praktiska vårdandet

  • Vårdandet innebär att ge osjälviskt till den andre, det handlar om att vilja väl, att ta ansvar och att vaka över den andre
  • Det innebär en grundläggande hållning för professionell vård i den kliniska verksamheten och inom forskning och syftar till att förbättra kvalitet i vården.

Kunskap om vårdmiljön kan bidra till att göra vården säkrare för patienter, närstående och vårdpersonal och skydda mot skador, misstag och onödiga risker, samtidigt som den kan bidra till att underlätta och stärka människors välbefinnande och återhämtning i samband med ohälsa, lidande och sjukdom. Forskningen kan dessutom leda till utveckling av centrala vårdvetenskapliga begrepp och teoribildning. 

Design i vårdmiljö

Forskningsprogrammet har tagit fram ett patientrum på en intensivvårdavdelning (IVA) som inretts enligt forskningsbaserade principer. (Programmet har anslag från Vetenskapsrådet för åren 2014-17.) Att renovera ett patientrum på IVA enligt evidens/forskningsbaserad design och därefter studera effekter innebär komplex interventions forskning.

Mood boardUtgångspunkt vid renoveringen var begrepp som trygghet, säkerhet, lugn, ro, harmoni, välbefinnande, hälsa, omsorg, natur, naturlig, ordning, säkerhet, ansvar, rytm och balans.

Dessa illustrerades genom den mood board som forskningsgruppen skapade på planeringsstadiet under projektutbildning inom Design med Omtanke.


Faktorer som ändrades var:

 

  • Ljudmiljö: extra ljudabsorbenter är placerade bakom innerväggar Speciellt bakom patientens huvudända och även under innertaket.
  • Ljusmiljö: ett cirkadiskt/cykliskt ljussystem installerades 
  • Interiörer: balans, hållbarhet, ekologiskt, funktionellt & vackert – lugn och ro!

Möbler, textilier och lampor valdes från ”Gröna Listan” lista; är en förteckning över hållbara produkter. Bäddlinne till patienternas sängar valdes av ekologisk bomull. Skåp och hyllor byggdes in form av släta ytor. En grön yta med altanutgång iordningsställdes med växter i krukor och kafémöbel i en glad färg för att förstärka utsikt till naturen för patienter, närstående och personal. En digitalt styrd cykliskt ljusanläggning installerades, en artificiell sänggavel monterades på väggen och belysning lyser nerifrån och upp, d.v.s. inte från taket ner på patienten. Innertaket gjordes slätt och vit för att inte stimulera drömmar eller overkliga upplevelser. En vacker och helande miljö bidrar till ökad välbefinnande för dem som vistas där. Den gör också högteknologiska vårdmiljöer attraktiv att arbeta i.

Forskargruppen inom högteknologiska vårdmiljöer använde en teoretisk modell för planering och genomförande hämtad från Craigs (2008) forskargrupps beskrivning med titeln: Medical Research Council Guidance (extern länk).

Kort beskrivet gäller följande steg:

  1. Teoretisk fas: klargör olika traditioner och perspektiv och grundläggande värden. Genomför en litteratur review – d.v.s. klargör existerande kunskapsläge
  2. Modellerande och byggnadsfas: utveckla själva interventionen, projekt design och implementeringsfas och klargör etiska aspekter  
  3. Testa och bedöm möjlighet att genomföra design
  4. Utvärdera och rapportera resultaten av interventionen 

Samarbeten

  • Arbets- och Miljömedicin, Göteborgs Universitet
  • Textilhögskolan, Högskolan i Borås
  • Centrum för Vårdande Arkitektur
  • Chalmers,
  • Intensivvårdsavdelningen, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås
  • Arkitektur Lunds Tekniska Högskola
  • företag inom hälso- och sjukvårdssektorn.