Huvudmeny

Intensivvård i ny miljö

I ett specialinrett intensivvårdsrum på sjukhuset i Borås studeras hur miljön påverkar patienters upplevelser och återhämtning. Nu har en forskargrupp fått anslag från Vetenskapsrådet för att utveckla forskningen om hur vårdmiljöer påverkar svårt sjuka.

Det aktuella rummet har plats för två patienter som vårdas av samma personal som i ett ordinarie tvåbäddsrum på intensivvårdsavdelningen.  Forskare jämför upplevelserna hos patienter som har vårdats i specialrummet med ordinarie rum.

– Patienter på en intensivvårdsavdelning hålls ofta delvis nedsövda, säger Berit Lindahl, docent på Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och ledare för forskargruppen, som arbetar med flera studier om vårdmiljöer.  Därför har man trott att de inte uppfattar så mycket av omgivningen, men det har visat sig att de uppfattar mycket av det som sker, hörs och syns omkring dem. Nu vill vi undersöka hur man skapar miljöer som kan gynna tillfrisknandet.

Intensivvårdsrum

Det specialinredda rummet (till höger) innebär en förändring av ljud-, ljus och interiörer. Apparater har placerats vid sidan om sängen i stället för vid huvudänden. Sängen kan skjutas in mot en sorts sänggavel, i stället för att stå fritt på golvet.

Textilier är valda i milda färger och miljövänliga material. Antalet stimuli har minskats, till exempel genom att taket ovanför patienten är slätt och att man kan placera pärmar i en dold hylla bakom en whiteboard. Ljudabsorbenter har installerats i tak och väggar.

Berit Lindahl

– Vi har också en automatisk styrning av ljuset, det är cykliskt, alltså följer och förstärker dygnets vanliga rytm säger Berit Lindahl. En klocka som patienterna får runt handleden visar hur mycket de rör sig, vid vilken tid och vilket ljus.

Några dagar efter att de har lämnat intensivvårdsavdelningen intervjuas patienter från båda typerna av rum om hur de har sovit och om de har upplevt några mardrömmar – något som är vanligt bland intensivvårdspatienter.

Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och involverar forskare inom vård, textil och arkitektur vid flera olika lärosäten. Vetenskapsrådets bidrag gör det nu möjligt att utvidga projektet ”Evidensbaserad design i högteknologiska vårdmiljöer – en framtida utmaning”.

Fotnot: Dessa personer är medsökande i forskningsprojektet: Berit Lindahl (huvudsökande), docent, Högskolan i Borås, Ingegerd Bergbom, professor, Göteborgs universitet, Inga Malmqvist, docent, Chalmers Tekniska högskola, Kerstin Persson Waye, professor, Göteborgs universitet och Lars Hallnäs, professor, Högskolan i Borås.

Text och foto: Lena M Fredriksson