Huvudmeny

Att skapa den läsande medborgaren. Offentlig debatt och politik 1945-2017


Läsning, läsvanor och läsförmåga är centrala objekt för såväl utbildnings- som kulturpolitik. Hur och var läsning bedrivs och vad som läses är politiskt intressant då läsning ses som en lösning på flera olika samhällsproblem, samtidigt som vissa typer av läsning i perioder ses som problem i sig, som behöver lösas med politiska åtgärder.

Startdatum

2018-01-01

Slutdatum

2020-12-31

Att främja läsning, men även motverka vissa typer av läsning, har således varit och är ett viktigt politiskt redskap för att göra medborgare mer produktiva och demokratiska, samt för att skapa nationell samhörighet. Dagens politiska diskussion om läsande medborgare fokuserar främst på nuet och framtiden. Ofta utgår den politiska diskussionen från de senaste larmrapporterna om minskande läsning, och försämrad läsförmåga hos barn och unga i en samtid som präglas av de nya villkor som skapas av digitala tekniker. Samtidigt är det möjligt att i dagens politiska samtal identifiera historiskt och vetenskapligt formade förväntningar och värderingar om läsning. Dessa förväntningar och värderingar diskuteras dock sällan i sig, utan fungerar främst som etablerade försanthållanden. Det är av denna anledning som en analys av läsandets politiska historia är viktig.

Läsning och läsvanor har tidigare studerats från ämnes- eller institutionsbaserade perspektiv, men en sammanhållen studie av den läsande medborgaren som ett objekt för politiska åtgärder saknas. Syftet med detta projekt är att skapa en förståelse för hur svenskars läsvanor har diskuterats som politiska problem i politik och offentlig debatt 1945-2017. Utvalda fall inom de tre områdena litteraturförmedling, läsfrämjande och läsundervisning studeras under tidsperioden. Projektet utgår från nutida diskussioner som spåras tillbaka i tiden genom ett material som utgörs av policytexter och relaterade mediedebatter. Av intresse är hur den läsande medborgaren konstrueras i debatten över tid, vilken typ av läsning som anses önskvärd eller inte samt hur vetenskap används för att underbygga argument.

Jämfört med tidigare studier överbryggar projektet olika politikområden, vilket innebär att relationerna mellan dem kan synliggöras. Genom att studera de historiska skeenden som utgör förutsättningar för dagens problemställningar och genom att specifikt analysera relationer och utbyten mellan politik och forskning, kommer projektet att utgöra en plattform för reflexivitet: varför ser frågor och problem ut som de gör idag? Vilka andra problemställningar är möjliga?

Bidraget till forskningen om kultur-, biblioteks- och utbildningspolitik ligger i att projektet skiftar från ett institutionsbaserat perspektiv genom att avgränsa ett specifikt objekt (läsning) och spåra det genom olika politikområden. På detta vis skapas en mer sammansatt bild av hur kultur-, biblioteks- och utbildningspolitik kan samspela kring ett politiskt objekt.

Målsättningen är att resultaten från projektet ska användas i utbildning och fortbildning av de professionella grupper som arbetar med att stödja och främja läsning brett i samhället. Resultaten är användbara för bedömningar och prioriteringar av vilken läsning som bör stödjas genom vilka medier, samt vilka sociala grupper åtgärder bör riktas mot. Stöd för verksamhetsutveckling kan hämtas från resultaten, i form av ingångar till reflexivitet, kritik och värdegrundsarbete. Resultaten kan också användas för policyutveckling, problemformuleringar och i den typ av diskussioner och åtgärder som formeras kring läskunnighetsundersökningar som PISA och PIRLS.