Huvudmeny

Att utbilda

-En fråga om att bilda eller sortera?

Jörgen Dimenäs, lektor

Undersökningen är ett resultat av det tre-åriga projektet European mixed Ability and Individualized Learning, med de fem deltagarländerna England, Finland, Norge, Sverige och Tyskland. Bakgrunden till projektet har varit tankarna kring det livslånga lärandet i utbildningar och vilken betydelse utbildning har för individen och för samhället. Detta i en tid då det europeiska samhället blir alltmer heterogent med avseende på elevernas olika förmågor, kultur, religion och ekonomiska förutsättningar för individen. Att arbeta i en sådan nutida europeisk skola kräver än mer av professionalitet hos lärare. För att kunna möta dessa elever i allt mer heterogena grupper har projektets målsättning varit att fördjupa kunskapen om vad som kan tänkas vara förutsättningar för en god undervisning bland dessa elever. Av särskilt intresse har det varit att få möjligheten att studera fem olika länder utifrån de olika traditioner som finns i respektive länder och syftet har varit att i första hand beskriva och förstå det som kan utgöra positiva förutsättningar för att kunna bedriva undervisning i heterogena grupper.

Vid en tillbakablick har också frågan ställts om varför vi överhuvudtaget har skolor. Frågan är vad som kan vara motiven bakom dessa multinationella jämförelser. Är det en tävlan de europeiska länderna emellan? Är det de europeiska ländernas tävlan med USA, Japan eller Kina? Är det en tävlan som man tror handlar om näringslivets bästa och därmed den av näringslivets beroende välfärden? Ses jämförelser mellan länder som en del i en maktkamp mellan kapital och arbete? Finns det olika humanistiska motiv bakom strävan att utveckla undervisningen? Finns det ett perspektiv på individen i relation till sina möjligheter i alla dessa jämförelser eller ses individen som ett kugghjul i samhällets utveckling. Åt vilket håll strävar våra olika nationer i sådan utveckling och hur ser individperspektivet ut?

Av den gjorda undersökningen kunde följande slutsats dras: Elever utvecklas framgångsrikt i en skola som karaktäriseras av såväl socialt/samhälleliga mål som ämnesmål med utgångspunkt i varje enskild elev och där undervisningen sker utifrån tanken att heterogeniteten i undervisningsgruppen är en tillgång.

Hur ter sig framtidsskolan?

I framtidsperspektiv blir det speciellt intressant att diskutera utbildningen utifrån ovanstående slutsats. Som vi förstår av resultaten utvecklas elever framgångsrikt i en skola som karaktäriseras av såväl socialt/samhälleliga mål som ämnesmål med utgångspunkt i varje enskild elev där undervisningen sker utifrån tanken att heterogeniteten i undervisningsgruppen är en tillgång. Detta medför att det finns ett fokus på eleven och en övertygad tro på att alla elever kan utvecklas och lära. Eleven är utgångspunkten vad gäller att utveckla olika förmågor. Denna utveckling av förmåga sker tillsammans med kamrater i en undervisningsgrupp som präglas av olikheten. Olikheten ses av professionella lärare som en tillgång och en möjlighet för eleven att lära. Eleven tränas att tillsammans med andra utveckla en självständighet och en gemensam demokratisk värdegrund. Det är ett tankesätt vilket stämmer väl över traditionen av en folkbildningsskola. Denna starka tradition ser vi tydligt i resultaten från besöken i de nordiska skolorna. Vad skulle då motsatt utveckling kunna vara?

Motsatsen till denna bild av bildningsskolan är ett samhälle med en undervisning vilken präglas av att myndigheten är rättesnöret och ledstjärnan för eleven. Läraren blir på det sättet hårdare styrd och utgångspunkten ligger därmed inte alltid hos eleven. Elevens resultat mäts ofta vid olika tillfällen och eleven kan därefter exempelvis sorteras till grupper som präglas av homogenitet. Dvs. någon annan än eleven tar i huvudsak ansvar för att placera elever i en grupp med elever med liknande resultat (detta uttrycks ibland i form av elevens talang eller förmåga). Även utbildningsorganisationen kan utgöra ett led i denna sorteringsskola. Eleverna placeras i olika skolor med olika möjligheter till fortsatta studier. Även om lärarna önskar flexibilitet och självständighet får de mycket lite av detta, vilket tyder på ett lågt förtroende för professionaliteten. Elever vilka bedömts tillhörande en nivågrupp eller skola ges små möjligheter att byta grupp eller skola som han eller hon placerats i. I undersökningen framgår resultat vilka ger antydningar till en sådan riktning. De tydligaste exemplen är från Tyskland och England, men det finns också spår av dessa riktningar i de nordiska deltagarländerna. Detta är således diametralt olika sätt att organisera utbildningssystem och det får förstås konsekvenser framförallt för den enskilde eleven men även för samhället i stort.

Att utbilda någon innebär alltid en framtida påverkan för någon. En sådan påverkan kan innebära att individen själv vill få maximal möjlighet till frihet eller ekonomisk vinning. En annan riktning är att samhället vill påverka utbildningen utifrån speciella värdegrundsaspekter och en fokusering mot utvalda kunskapsområden.

Det är viktigt att framhålla att det vid varje unik situation och val man står inför när det gäller utbildning, så måste hänsyn tas till det spänningsfält eller den arena, på vilken vi finner dessa olika riktningar och intressen som motiverar utbildning. Det är viktigt att inse konsekvenserna av en enkelspårig sorteringsskola, individinriktning, marknadsanpassning eller genom att enbart se skolan i ett klassperspektiv. Det är vidare av stor vikt att utbildningen prioriteras och ges förutsättningar, samt att det i samhället finns en stark tilltro till lärarprofessionaliteten. 

I detta sammanhang kan heterogeniteten i skolan uppfattas som en smältdegel där det finns goda förutsättningar för lärande. Det är en skola för alla, en skola där man inte genom selekteringsmekanismer riskerar att skiljas åt på grund av olika förmåga, kultur, religion, ekonomisk bakgrund eller etnicitet. Det är en smältdegel där elever med olika kulturell, etnisk, religiös och ekonomisk bakgrund har möjlighet att lära av varandra. En sådan skola kan förstås som mer konkurrenskraftig och framförallt som en nödvändighet med tanke på det framtida förändrade Europa. Genom utbyte av idéer i länder och mellan länder finns förutsättningar för förbättringsarbete i våra skolor. Det är en ständig process och förhållanden och förutsättningar för god undervisning måste av elever, ledare, lärare och lärarutbildare erövras på nytt varje dag.

Projektledare

Dimenäs, Jörgen

Ämnen

Didaktik
Utbildningsvetenskap

Forskningsområden

Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet

Forskare

Dimenäs, Jörgen