Huvudmeny

Betygen i dagstidningar

Jörgen Tholin, lektor och vicerektor

Underlaget för detta forskningsprojekt är hämtat vid Sigtunastiftelsens klipparkiv som är Sveriges största pressarkiv. Under rubriken ”Betyg, examen, fusk, kvarsittning, relegation, skolk” finns samlat tidningsklipp från mellan 15 och 20 svenska dagstidningar mellan 1923 och 1990. Drygt 3500 urklipp handlar om olika aspekter av betygsfrågor. Detta rika empiriska material kan studeras utifrån ett antal olika aspekter och perspektiv. Jag kommer att inleda bearbetningen genom att belysa bilden av eleven.

Under de 70 år som här avspeglas diskuteras betyg och bedömning från vitt skilda aspekter. Mycket ofta refereras till elever i debatten, både elever som kollektiv och enskilda elever som exempel på och förtydligande av argumentationen. Däremot finns i artiklarna förvånansvärt få exempel på att eleverna själva kommer till tals. Vid de tillfällen de gör det så är det nästan alltid som objekt. Det är ytterligt sällan elever ger förslag eller deltar i en pågående debatt. Deras funktion i media blir snarare att utgöra den fond framför vilken debatten pågår.

Projektet svarar på frågor som:

  • Hur ges eleverna utrymme i tidningars rapportering?
  • Hur förändras bilden av eleven över tid?
  • Vilka frågor får elever uttala sig om - och hur framställs deras åsikter?

Ett första preliminärt resultat är att bilden av eleven förändras avsevärt över tid. Under 1930-, 40- och 50-talen förekommer elever nästan uteslutande i fyra olika situationer.

  1. De kommenterar politiska förslag genom mycket korta uttalande, som i innehåll och språklig ton ger intryck av en ungdomlig aningslöshet inför stora och komplexa frågor.
  2. De intervjuas i samband med artiklar om ferieläsning.
  3. De förekommer i artiklar om sänkt sedebetyg antingen genom att ”fallet” innehåller extraordinära omständigheter eller därför att det går att diskutera utifrån principiella ståndpunkter.
  4. Studenter som lyckats exceptionellt bra på studentexamen intervjuas och får kommentera varför det gått så bra.

Vid slutet av 50-talet sker en omsvängning i hur elever presenteras. Det börjar med en debatt om fusk vid skrivningar och kommer under 60- och 70-talet att fortsätta med centrala prov och mer övergripande om betygens existensberättigande. Eleverna får en tydligare röst i debatten. Inte minst är ordförande för SECO och Elevförbundet mycket aktiva och deltar regelbundet i den offentliga debatten. Det är egentligen enda gången som elever har en distinkt röst i betygsdebatten. Det är också unikt så till vida att de uttalar sig under en längre tid och inte vid ett enstaka tillfälle som representanter för kollektivet ”elever”.

Under 80- talet försvinner eleverna bort från centrum i rapporteringen om betyg. De förpassas istället till den roll de haft tidigare, att kommentera förslag.

En mycket preliminär genomgång av tidningsartiklar från 2007 och 2008 tyder på att eleverna numera helt försvunnit ur nyhetsrapporteringen runt betygsfrågor. De deltar inte längre ens som perifera kommentatorer. Betygsdebatten förs numera uteslutande mellan politiker och forskare.