Huvudmeny

Omstrukturering

av och i de svenska utbildningssystemen

Dennis Beach, professor

Fem forskningsprojekt har bedrivits under de närmaste tre åren. Alla har inriktning mot omvandling/omstrukturering (Eng: restructuring) av de svenska utbildningssystemen och denna omvandlings konsekvenser för lärande och individens och samhällets utveckling. Omvandlingen återspeglar en internationell politisk konjunktur. Denna konjunktur har artikulerats bakom rubriker och begrepp som valfrihet, decentralisering och målstyrning. Men omvandlingen uppvisar varierande resultat. Två delvis motsatta tendenser kan skönjas. Å ena sidan har möjligheterna ökat för enskilda skolor och individer att profilera sin verksamhet. Å andra sidan har skolans styrning blivit mer komplex, där den till synes enkla mål- och resultatstyrningsmodellen står i stark kontrast till praktikens komplexitet (se t ex Beach, 2008a, b, 2009). Forskningen har haft flera inriktningar.

Den första inriktningen studerar omvandlingens yttringar i tal, handling och skrift i flera olika skolformer (från förskoleklass till vuxenutbildningens sfiundervisning). Frågor har ställts kring hur olika kontrahenter har tolkat och bearbetat den pågående omorganisationen som implicerats i/av omvandlingsprocessen i praktiken (se t.ex Beach & Carlson, 2004; Beach, 2004, 2008b; 2009b; Beach & Dovemark, 2005a, b, 2007, 2009). Olika diskurser inom delvis överlappande och konkurrerande fält har identifierats. De framträdande diskurserna handlar om marknadslogik, pedagogik och didaktik, sysselsättningsproblematik och invandrarpolitiska frågor kring till exempel integration (även Beach, 2006).

Den forskning som har bedrivits har använt en kombination av intervjuer, dokumentanalys och fältstudie med verktyg hämtade från diskursanalytisk teoribildning och etnografi (se t ex Beach, 2005; Troman et al, 2007). De viktigaste frågeställningar har rört hur de organiserande begrepp som anges i "den samlade skolförnyelsen" tolkas? Vilka andra nyckelbegrepp finns? Hur uppfattar man att den samlade förnyelsen som implicerats i omvandlingens texter och tal påverkar arbetssituation och organisation i praktiken och i vems intressen? Vilka strategier och handlingslinjer utvecklas inom olika organisationer och olika organisationers olika delar? Hur omsätts dessa i praktiken? Vilka visioner och prognoser artikuleras? Avsikten är att tillföra och befrämja en dialog om den komplexitet och de motsägelser, överlappningar och spänningar som kännetecknar olika tolkningar och diskursiva praktiker i policy processer om, i och omkring omvandling av utbildningsverksamheter, arbeten och organisation i dagens samhälle. I vems intressen de isensatta förändringarna har skett är en viktig delfråga.

En inriktning i den forskning som har bedrivits finns representerat i det nyligen avrapporterade UVK-projektet Från neo Fordism till post-Fordism i utbildning och arbetsliv. I vems intressen? Detta projekt är en fallstudie av förnyelse av facklig utbildning där behov av en produktionsprocess präglad av flexibilitet skapat nya behov av lärande i arbetet. Utbildning har blivit en viktig arena där nya relationer mellan arbetsmarknadens parter utvecklas för/emot förverkligandet av dessa behov. Nya former av utbildning växer fram i/och nya partnerskaps konstellationer. Ett exempel finns hos Svenska Byggnadsarbetareförbundet (SBAF) som har slutit ett centralt avtal som gör det möjligt för arbetsgivarorganisationen att samverka om de fackliga utbildningarnas planering och genomförande. Denna centrala överenskommelse har emottagits på olika sätt på de fackliga lokalavdelningarna och gjorde att det skapades en  förutsättning för en jämförande studie om hur den förnyade fackliga utbildningen tolkas och realiseras, med vilket/a utfall och i vems intressen. Deltagande observationer av planering och genomförande av utbildningarna har genomförts tillsammans med intervjuer med deltagare, fackliga företrädare och arbetsgivare. Projektet har bidragit med en kritisk teoriutveckling som kan besvara den viktiga frågan: I vems intresse sker den förnyade utbildningen som ska rusta deltagarna för det nya arbetslivet? Forskningen inriktade sig på olika situationer i relation diskurs - praxis.

Kritisk diskursanalys har varit ett viktigt verktyg i ovanstående projekt och är det även i andra (kompletterade och pågående) projekt. Kritisk diskursanalys kombinerar analyser av text, diskurs och social praktik och har utvecklat en mängd teoretiska begrepp som analytiska redskap. Begrepp som kan nämnas är nominalisering (tendensen att utelämna aktiva agenter i texter), genremixning (hur olika textgenrer blandas) och flytande signifikanter. Förekomsten och olika begrepp i olika konstellationer i policy texter och tal kring utbildningsförbyelse har blivit föremål för analys. Men utöver policy som text och diskursiv praktik finns även en vardaglig och väldigt konkret handlings- eller praxisnivå. Etnografi har varit viktig här, med dataproduktionen främst genom deltagande observationer och intervjuer.

I det senaste projektet (Naiva teorier och implicita stereotyper), även detta sponsrat via UVK, kombineras ovanstående med även en kvantitativ dimension. Detta projekt tar avstamp i 1981 års Gymnasieutredning som föreslog en gymnasieskola som var oberoende av social-bakgrund och kön och attraktivare för alla kategorier av elever. Val i grundskolan skulle inte stänga dörrar till ett livslångt lärande och starka gränser mellan praktiska och teoretiska utbildningar skulle suddas ut. Denna utredning följs i av två regeringspropositioner. Men den öppenhet, jämlikhet och likvärdighet som förutsågs har uteblivit och istället har kulturella teorier; ibland kallas dessa för naiva teorier; om elever och deras begåvning och förmågor intervenerat i bedömningssituationer och påverkat undervisning och även elevernas självkoncept och kognitiva prestationer. Den pågå13 ende forskningen har tre syften och fyra delstudier kopplade till detta problemkomplex.

I den första delen av projektet ombes verksamma lärare samt lärarstuderanden att ange sina egna och andra (anonyma) kollegors verksamma idéer om intelligens, begåvning och prestation. Ett antal variansanalyser genomförs och både intervju- och enkätmetoder samt kvantitativ- och kvalitativanalys används. Deltagarnas föreställningar undersöks två gånger. Jämförelser görs och en viktig fråga som belyses är om kulturella teorier är fastställda tidigt, till exempel innan studenterna påbörjar sina utbildningar, eller om de utvecklas först under själva utbildningen eller i yrkesarbetet, men vi även undersöker lärares och lärarstudenternas attityder och stereotyper till elever vid gymnasieskolans olika program. Ett mätinstrument utvecklas för detta utifrån tidigare forskning. Faktoranalys är ett viktigt verktyg.

I nästa delstudie i detta projekt undersöks elevers akademiska självbegrepp i relation till upplevelser av lärares bedömningar. Eleven från två akademiska och fem praktiska program representeras och de besvarar ett allmänt formulär och en attitydtest, liknande den som lärarna använder i ovannämnda delstudien. I tredje delstudien undersöks det generella, det akademiska och det sociala självbegrepp och elevernas självtillit i gymnasieskolans kärnämnen, samt deras implicita självbegrepp. Samma urval elever ingår som tidigare.

Resultaten hittills tyder på att på den formella nivån framstår det som om dagens gymnasieskola erbjuder alla elever förutsättningar för framgång och ett positivt lärande men att i likhet med resultaten av tidigare studier är olika skolor och
program differentierade genom att utbildningen förmedlar skilda uppsättningar av psykologiska verktyg och sociala normer och bygger på olika former av mediering. Den svenska gymnasieskolan är inte så sammanhållen och kan till och med ha skadliga istället för positiva effekter på attityder, motivation och ett livslångt lärande för många individer. Vi hoppas kunna utveckla en pedagogisk modell som kan användas för att korrigera för naiva kulturella teorier som slår negativt mot många elevers lärande i skolan.

Ett nyss avslutade HumSam projekt av Kreativtet, Performativitet och Lärande i Hybrida Klassrum sitter i navet för ovanstående undersökningars gemensamma intresse för utbildningsförändring och förnyelse samt omstrukturering av välfärdsstaten där utbildningar bl a övergår från att vara relativt enhetliga till att präglas av individualiserad valfrihet. Projektet studerar förnyat lärande i förnyade strukturer och inriktar sig mot ett antal utbildningar som är starkt relaterade till det nya kunskapssamhället där omstrukturering rymmer inom sig olika diskurser och vad vi kallar ”hybrida” uttryck som ger möjlighet för nya menings14 konstruktioner och identiteter. Det är dem projektet fokuserar. Det undersöker hur människor förhåller sig till kunskap, kultur och identitet?

Två olika pedagogiska diskurser finns i brännpunkten; de om kreativitet och performativitet. Projektet kartlägger eventuella spänningar mellan dessa diskurser samt undersöker hur människor handskas med dessa spänningar. Underförstått finns ett intresse för om och hur dessa diskurser kan artikuleras positivt i skapandet av hybrida tankekonfigurationer kring hur klassrummet och dess praktiker borde konstrueras för att stimulera en kreativ mix av nya meningskonstruktioner.

En utgångspunkt för studiet är att det finns mycket skrivit om nya praktikformer och behovet av flexiblare lösningar till utbildningsfrågan, men att väldigt lite av det som skrivits kan härledas till de faktiska praktiker som skapas. Projektet ingick i ett internationellt samarbete (European Collaborative Research Projects in the Social Science 2004), men forskningsidén är vunnen ur ett tidigare samarbete, nämligen CLASP-projektet (Creativity in Learning and Student Perspectives). CLASP handlar om forskning om kreativitet i lärande sett från student perspektiv med hjälp av etnografiska forskningsmetoder. Åtta olika Europeiska länder ingick.

Utöver CLASP finns ett flertal andra internationella kontaktytor och samverkanspartners. Ett av dessa partnerskapen utgjordes av Profknow-konsortiet bakom ett sjätte ramverksprojekt (Professional Knowledge - Restructuring work and life between state and citizens in Europe: www.profknow.net). Uppmärksamhet i Profknow riktas särskilt mot rekrytering, kompetens, auktoritet och positioner av yrkesgrupper och deras professionsutbildning och träning under omstrukturering/omvandlingsprocesser. Professionell kompetens och möjliga relationer mellan omstrukturering och professionell utbildning och träning också uppmärksammas. Profknow visar att utbildningens omstrukturering i Europa handlar om en förändring av produktionsrelationer från offentligt ägande till privat, framförallt under de två-tre senaste decennierna, som har inneburit en förflyttning av produktiv arbetskraft från en offentlig till en privatägd serviceindustri. Staten har varit en viktig mellanhand i dessa processer. Arbetsformer som tidigare varit så gott som fria från marknadsanspråk har nu blivit utsatta för ett köp och sälj mentalitet med negativa konsekvenser för lärare och underklassens konsumenter (Beach, 2005: Ed, 2008a, 2009a).

Samtliga projekt som redovisas här är välintegrerade i satsningen mot forskning om de sociala, politiska och ekonomiska villkoren för demokrati och delaktighet i läroprocesser i skolan, förskolan och samhälle. Samtliga utnyttjar etnografisk forskning. Detta innebär särskilda etiska krav. De uppgifter som framkommer ur etnografiska studier kräver en hög grad av etisk förståelse från forskarnas sida och de riktlinjer och rekommendationer som forskningsetiska principer erbjuder blir viktiga. Men vi tillägger ytterligare aspekter; bl.a. en mycket stor försiktighet inför vad undersökningen kan betyda för dess deltagare (lärare, studeranden, pedagogiska ledare och andra intressenter) som individer och medmänniskor. Hur pedagogiska miljöer producerar, reproducerar eller speglar könsmässiga, klassbundna och etnicitetsrelaterade maktdistinktioner kommer beaktats genomgående.

Referenser

Articles (peer reviewed)

  • Beach, D. (2003). From teachers for change, European Educational Research Journal, 2 (4).
  • Beach, D. (2004). The Public Costs of the Re-structuring of Adult Education: A Case in Point from Sweden. Journal for Critical Education Policy Studies. 2(1).
  • Beach, D. (2005). The problem of how learning should be socially organised, Reflective Practice, 6(4): 473-489.
  • Beach, D. (2006). Humanism and Creativity in Restructured Adult Education in Sweden, Ethnography and Education, 1(2): 143-54.
  • Beach, D. (2006). Independent Schools and Market Mechanisms: Social Class and Educational Equality in Sweden, Socialist Education Journal, 2(1): 21-3.
  • Beach, D. (2008). The Paradoxes of Student Learning Preferences in School Classrooms, Ethnography and Education, 3(3): 145-160.
  • Beach, D. (2008). The Changing the Relations between Education Professionals, the State and Citizen Consumers in Europe: Rethinking Restructuring as Capitalisation, European Educational Research Journal, 7(2): 195‑207.
  • Beach, D. (2009). Omstrukturering av utbildning och vård i Norden från ett socialt användbart till ett kommersialiserat och ekonomiskt produktivt arbete: I vems intressen? Nordisk Pedagogik, 29.
  • Beach, D. (2010). Identifying Scandinavian ethnography: comparisons and influences, Ethnography and Education, 5(1), 1-19.
  • Beach, D. (2010) Socialisation and Commercialisation in the Restructuring of Education and Health Professions in Europe: Questions of Global Class and Gender, Current Sociology, 58(4), 551-569.
  • Beach, D. (2010). Book Review, Jensen, K., & Walker, S. (2007) Education, Democracy and Discourse, London: Continuum, in International Sociology Review of Books, 25(2).
  • Beach, D. (2011). Education science in Sweden: Promoting research for teacher education or weakening its scientific foundations? Education Inquiry, 2(2), 207-220.
  • Beach, D. (2011). On Structure and Agency in Ethnographies of Education. European Educational researcher Journal, 10(4), 471-482.
  • Beach, D. & Bagley, C.A. (2012 forthcoming). The weakening role of education studies and the re-traditionalisation of Swedish teacher education, Oxford Review of Education, 38(3).
  • Beach, D. & Carlén, M. (2009). New partnerships – New interests: An ethnographic investigation of some of the effects of employer involvement in trade union education, Journal for Critical Education Policy Studies, 7(1).
  • Beach, D. & Carlsson, M. (2004). Adult education by tender: A case study of effects of restructuring on education identities. European Educational Researcher Journal, 3(3): 674 – 690.
  • Beach, D & Carlson, M. (2005). Den samlade förnyelsen av sfi. (The collective renewal of SFL). Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 13:2005.
  • Beach, D. & Dovemark, M. (2005). Kreativitet som kulturell handelsvara: en etnografisk studie om kampen om kreativitet, (Creativity as a cultural commodity: An ethnographic investigation of struggles over creativity) Didaktisk Tidskrift, 15(1-2), pp. 5-17.
  • Beach, D. & Dovemark, M. (2005). Creativity as a Cultural Commodity: An Ethnographic Investigation of Struggles over Creativity in Three Swedish Schools. Journal for Critical Education Policy Studies, 4(2).
  • Beach, D & Dovemark, M. (2009). Making Right Choices: An Ethnographic Investigation of Creativity in Swedish Schools, Oxford Review of Education, 35(6), pp. 689–704.
  • Beach, D. & Dovemark, M. (2011). Twelve Years of Upper-Secondary Education in Sweden: The Beginnings of a Neo-liberal Policy hegemony? Educational Review, 64(4), 313-327.
  • Beach, D. & Eriksson, A. (2010). The relationship between ethical positions and methodological approaches: A Scandanavaian perspective, Ethnography and Education, 5(2), pp 129-142.
  • Beach, D., Gobbo, F., Jeffrey, B., Smyth, G., & Troman, G. (2004). Guest editors’ introduction, European Educational Researcher Journal, 3(3):  534 - 538.
  • Beach, D. & Lunneblad, J. (2011). Ethnographic Investigations of Issues of Race in Scandinavian Education Research, Ethnography and Education,6(1), 29-44.
  • Beach, D. & Sernhede, S. (2011). From Learning to Labour to Learning for Marginality: School  Segregation and Marginalisation in Swedish Suburbs, British Journal of Sociology of Education, 32, 257-274.
  • Beach, D & Player-Koro, C. (2012). Authoritative Knowledge in Initial Teacher Education: Studying the Role of Subject Textbooks through Two Ethnographic Studies of Mathematics Teacher Education, Journal of Education for Teaching, 38(2), 115-125.
  • Berhanu, G. & Beach, D (2006). Focussing crimes of honour through drama, Educational Research and Review, 1(9), at http://www.academicjournals.org/ERR
  • Erlandson,P. & Beach, D. (2008). The ambivalence of reflection – rereading Schön, Reflective Practice, 9(4): 409–421.
  • Hasselgren, B. & Beach, D. (1997). Phenomenography: a good for nothing brother of phenomenography. Higher Education Research and Development, 16(2): 191-201.
  • Lindblad, S., Beach, D., Czaplicka, M., Foss-Lindblad, R., Sohlberg, P. & Wärvik. G-B. (2007). Professionell kunskap under omstrukturering. Vetenskapsrådets rapportserie 10:2007.

Peer-reviewed conference articles

Over fifty presentations since 2000: see BADA for further details.

Monographic works (books and commissioned reports)

  • Beach, D. (2005: Ed). Work-package 2: Welfare State Restructuring in Education and Health Care: Implications for the Teaching and Nursing Professions and their Professional Knowledge. Second deliverable in the EU sixth framework project Professional Knowledge in Education and Health: Restructuring work and life between the State and the citizens in Europe.
  • Beach, D. Gordon, T., & Lahelma, E. (2003: Eds) Democratic Education  Ethnographic Challenges. London: Tufnell Press.
  • Beach, D & Dovemark, M. (2007). Education and the Commodity Problem: Ethnographic Investigations of Creativity and Performativity in Swedish Schools. London: Tufnell Press.
  • Carlen, M., Beach, D. & Johansson, K. (2009). Nya former av samverkan – I vems intresse?. En studie av utbildning, strategier och viljan att förändra i byggbranschen. Borås: Rapport 2: 2009, Institutionen för pedagogik.
  • Troman, G., Jeffrey, B. & Beach, D. (2006). Researching Education Policy: Ethnographic Experiences. London, Tufnell Press.
  • Öhrn, E., Lundahl, L., Beach, D. (2011). Young People’s Influence and Democratic Education: Ethnographic Studies in Upper-Secondary Schools. London: Tufnell Press.

Chapters

  • Beach, D. (2003). The politics, policy and ideology of school mathematics. In G. Walford (Ed) Investigating Educational Policy through Ethnography. Studies in Education Ethnography Volume 8. Amsterdam, London and New York. Elsevier.
  • Beach, D. (2003). Mathematics goes to market, in D. Beach, T. Gordon & E. Lahelma (Eds). Democratic Education – Ethnographic Challenges. London: Tufnell Press.
  • Beach, D. (2004). Labs and the quality of learning in school science: Schools, Labs and creativity. In Geoff Troman, Bob Jeffrey & Geoffrey Walford (Eds) Identity, Agency and Social Institutions. Studies in Educational Ethnography Vol 10. Oxford: JAI Press.
  • Beach, D. (2005). From fieldwork to theory and representation in ethnography. In Geoff Troman, Bob Jeffrey & Geoffrey Walford (Eds) Methodological issues and Practices in Ethnography. Studies in Educational Ethnography Vol 11. Oxford: JAI Press.
  • Beach, D. (2005). Introduction, in D. Beach (Ed) Work-package 2: Welfare State Restructuring in Education and Health Care: Implications for the Teaching and Nursing Professions and their Professional Knowledge. Second deliverable in the EU sixth framework project Professional Knowledge in Education and Health: Restructuring work and life between the State and the citizens in Europe
  • Beach, D. (2005). Summarizing General Developments in Teaching and Nursing and Teacher and Nurse Education in D. Beach (Ed) Work-package 2: Welfare State Restructuring in Education and Health Care: Implications for the Teaching and Nursing Professions and their Professional Knowledge. Second deliverable in the EU sixth framework project Professional Knowledge in Education and Health: Restructuring work and life between the State and the citizens in Europe.
  • Beach, D. (2006). The deceptive imagination and ethnographic writing. In Troman, Jeffrey & Beach (eds) Researching Education Policy: Ethnographic Experiences. London, Tufnell Press.
  • Beach, D. (2006). Artistic representation and research writing. In Troman, Jeffrey & Beach (eds) Researching Education Policy: Ethnographic Experiences. London, Tufnell Press.
  • Beach, D. (2006). Policies of Creativity and Practices of Opposition: The construction of student preferences for creativity in different forms of school-work within school classrooms. In B. Jeffrey (Ed). Creative Learning Practices: European Experiences. London: Tufnell Press.
  • Beach, D. (2008). Ethnography and representation: Representations for criticism and change through ethnography. In Geoffrey Walford (Ed) How to Do Educational Ethnography. London: Tufnell.
  • Beach, D. (2008). Restructuring in Education and Health Care Professions: General Developments in Teaching and Nursing and Teacher and Nurse Education in Seven European Countries. In Ivor Goodson (Ed) Investigating the Teacher’s Life and Work. Rotterdam: Sense Publishers.
  • Beach, D. (2009). The socialisation and commercialisation of health professions in Europe. In J. Houtsonen & G-B Warvik (Eds) European Nurses’ Life and Work under Restructuring. Rotterdam: Sense Publishers.
  • Beach, D. (2010). On the value of Marxism in the understanding and anlysis of social class in educational ethnography and the misunderstanding of class as an epistemological category by critics of Marxist and other critical traditions. In Sam Hillyard (ed) New Frontiers in Ethnography (Studies in Qualitative Methodology Vol. 11). Bingley, UK: Emerald Books.
  • Beach, D. (2011). Restructuring in Education and Health-Care Professions: Some General Developments in Seven European Countries. In I. F- Goodson &  S. Lindblad  (Eds) Professional Knowledge and Educational Restructuring in Europe, pp25-41: Rotterdam: Sense Publishers.
  • Beach, D. & Bagley, C. (2011). New Threats in Advanced Knowledge-based Economies to the Old Problem of Developing and Sustaining Quality Teacher Education. In E. Eisenschmidt & E Löfström, Developing quality cultures in teacher education: Expanding Horizons in Relation to Quality Assurance, pp. 15-35. Tallin: Tallin University Press.
  • Beach, D., Lundahl, L. & Örhn, E. (2011). Young people's influence and democratic education: Introduction. In E. Öhrn. L. Lundahl & D. Beach, (Eds). Young People’s Influence and Democratic Education: Ethnographic Studies in Upper-Secondary Schools, pp.1-12. London: Tufnell Press.
  • Beach, D., Lundahl, L. & Örhn, E. (2011). Synthesis. In E. Öhrn. L. Lundahl & D. Beach, (Eds). Young People’s Influence and Democratic Education: Ethnographic Studies in Upper-Secondary Schools, pp.139-150. London: Tufnell Press.
  • Beach, D., & Örhn, E. (2011). The empirical study. In E. Öhrn. L. Lundahl & D. Beach, (Eds). Young People’s Influence and Democratic Education: Ethnographic Studies in Upper-Secondary Schools, pp. 29-33. London: Tufnell Press.
  • Beach, D. & Dovemark, M. (2005). L'educazione svedese verso un cambiamento? La riforma della scuola e della pedagogia, o nuovi modi per la riproduzione sociale (Swedish schooling in transition? New Schools and new pedagogy or new forms for social reproduction) In Francesca Gobbo, Le scuole degli altri. Le riforme scolastiche nell’Europa che cambia. Torino:  SEI.
  • Dovemark M & Beach, D (2004). New aims and old problems in Swedish schools: Flexibility, freedom of choice and self-reliance in learning as part of social reproduction. In Geoff Troman, Bob Jeffrey & Geoffrey Walford (Eds) Identity, Agency and Social Institutions. Studies in Educational Ethnography Vol 7. Oxford: Jai Press.
  • Gordon, T., Lahelma, E. & Beach, D. (2003) Marketisation of democratic education: Ethnographic insights. In: Beach, D. Gordon, T. & Lahelma E. (Eds) Democratic Education  Ethnographic Challenges, pp. 1-12 (London, Tufnell Press).