Huvudmeny

Frågor om styrning och lärande i arbetslivet

Bertil Rolandsson, lektor

Jag bedriver för tillfället olika empiriska studier som rör skilda frågor om styrning och lärande i arbetslivet. Den röda tråd som förbinder dessa studier med varandra består av att de handlar om hur olika aktörer och positioner får olika betydelse för de tolkningsmönster som styr hur anställda anser att organisatoriska problem bör lösas. Jag knyter an till en kunskapssociologisk tradition där frågor om hur institutionalisering av positioner och makt förknippas med hur anställda ständigt omförhandlar sina gemensamma tolkningsramar och lärande i yrkeslivet. Inte minst viktigt att ta hänsyn till är då det yrkesbaserade förtroende som växer fram på en arbetsplats mellan olika grupper och deras skilda perspektiv på förutsättningarna för att förstå och lära sig hantera förändringar eller olika former av risker i arbetet. 

I en av studierna undersöker jag följdriktigt hur anställdas förståelse av säkerhet och brott på arbetsplatsen är kopplad till ett vidare organisatoriskt sammanhang och det förtroende som man känner ex. för ledarskapet. Beroende på organisationens utformning kommer de anställda att se på sitt eget ansvar för sådan brottslighet samt hantera säkerhetsproblem i arbetet på olika vis; det utvecklas olika former av säkerhetskulturer som begränsar och skapar olika synsätt hos anställda på vad som ingår i såväl överordnades som den egna yrkeskompetensen. 

En annan av studierna handlar om hur kommunanställda i en svensk landsbygdskommun sinsemellan förhandlar fram och styr varandra i enlighet med gemensamma perspektiv på den egna organisationens förmåga att etablera en rättssäker och demokratisk 24-timmarmyndighet. En viktig fråga är då inte minst det förtroende som kommunanställda känner inför sin egen yrkeskompetens att hantera dels policyfrågor, dels ny informations- och kommunikationsteknologi. 

Den sista studien avhandlar slutligen svårigheterna att etablera ett gemensamt perspektiv inom ramen för samverkan mellan akademi och arbetsliv. Forskningen handlar då om de organiserande praktiker som medlemmar inom ett sådant samarbete åstadkommer för att kunna vidmakthålla en gemensam kunskapsproduktion, men också om hur sådana praktiker styr det lärande som medlemmarna upplever.