Huvudmeny

Klassen-eleven-läraren

Mary-Anne Holfve-Sabel, lektor

Mina forskningsintressen är elevers perspektiv i skolan, elevattityders förändring över tid och attityders samband med prestationer, lärarens inverkan på inlärningsmiljön samt samspelet mellan lärare och elever. Slutligen elevers interaktion/segregation och dess inverkan på klassrumsklimat.

Huvudsyftet i min forskning är att genom mätningar av attityder och uppfattningar förbättra förståelsen av både elevernas och lärarnas arbetsmiljö i grundskolan.

Målsättningen i projektet blev att beskriva olika klassrumsmiljöer utan att primärt inkludera individuella elevers resultat. Genom att undersöka vad elever och lärare tycker om skolan, arbetet och varandra utan att använda testresultat på kunskaper blev det möjligt att rikta blicken mot arbetsmiljöns kvaliteter. Den svenska skolmodellen för den kommunala skolan är att skapa jämlika villkor för eleverna. Det är därför generellt viktigt att undersöka om olika klassrum uppvisar stor variation och vad denna i så fall beror på.

När elever går i samma klass delar de erfarenheter vilket medför att de liknar varandra mer än elever generellt gör även om de går i samma årskurs. Stora enkätundersökningar tar i allmänhet inte hänsyn till detta. Ett viktigt syfte har därför varit att utveckla och pröva nya instrument och metoder för analys som skulle göra det möjligt att skilja på individ- och klassnivå. Likaså att jämföra elevernas attityder till skolan, läraren och kamraterna i klassen under två skilda tidsepoker med olika läroplaner. En tredje ambition var att jämföra elevattityderna med lärarens uppfattningar om sina elever. Avsikten var att få fram faktorer som uppfattas viktiga i klassrumsmiljön. När svaren från elever och lärare jämfördess bev det möjligt att bättre förstå vad som kännetecknar såväl goda som mindre goda inlärningsklimat. Möjligheten att både se hur det ser ut inom enskilda klasser och bedöma vilka skillnader i uppfattningar som finns mellan olika klasser var tillgodosedda.

De medverkande var dels från DPA-projektet 1967-68 med 40 frågor omfattade 1488 elever i 60 klasser år 6 i Göteborg med omnejd. Mitt nya material insamlat 2003 omfattar 1540 elever i 78 klasser år 6 i Göteborg. De fick samma frågor kompletterade med 32 nya frågor i en elev- och en lärarversion. Eleven ger respons utifrån egen uppfattning medan läraren tillfrågas om sin bedömning av klassen som helhet. Frågorna hade 5 svarsalternativ där det mest positiva svarsalternativet kodats med 5 och det mest negativa med 1. Lärarna fick också besvara ett antal frågor om sig själva, sitt arbete och bakgrundsfrågor om klassen. Eleverna fick ange vilka 3 kamrater de helst ville arbeta med på lektionerna, respektive vara med på rasterna.

För närvarande har resultat publicerats i ett flertal arbeten. I en metodstudie användes DPA materialet för konfirmatorisk faktoranalys (CFA) på två nivåer (inom klasser och mellan klasser), (Holfve-Sabel & Gustafsson, 2005). CFA gav en god faktormodell för materialet för båda nivåerna med 7 faktorer för att beskriva variationen inom klasserna och 3 mellan klasserna. CFA visade sig mer anpassningsbar till materialet än tidigare använd exploratorisk faktoranalys. De 7 faktorerna som beskrev förhållandena inom klassrummen kallades ”Intresse för skolan, Synen på läraren, Relationer med klasskamraterna, Synen på kamraterna, Synen på arbetsförhållandena, Upplevelse av trygghet och Synen på bråk”. Elevfaktorerna för att mäta skillnader mellan klasserna kallades ”Läraren och undervisningen, Sociala relationer i klassen samt Arbetsklimatet i klassen”. Slutsatsen i denna studie var att elever inom en klass har en omfattande gemensam erfarenhet. De likheter eller skillnader som finns mellan klasser gäller hur läraren uppfattas och undervisar samt kvaliteten i relationer och arbetsklimat. CFA - metoden bedömdes användbar för den kommande datainsamlingen och utgjorde en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

I nästa arbete prövades modellen vid en jämförelse mellan elevers attityder till skola, lärare och kamrater i ett historiskt perspektiv (Holfve-Sabel, 2006a). Mellan de två undersökta tidsperioderna ligger 35 år och en betydande förändring av läroplaner och organisation. Sammanlagt analyserades 3000 elevers svar på de 40 frågorna. En ytterligare metodutveckling gjordes genom beräkning av samtliga elevers faktorpoäng. Eleverna i samma klass sammanvägdes sedan och fick gemensamma faktorpoäng på de 3 latenta mellanklass variablerna. I samtliga tre faktorer mellan klasserna märktes en förbättring av elevernas attityder under den aktuella 35-årsperiden. Inomklassvariablerna visade ingen ändring i elevattityder i 3 av faktorerna, nämligen ”Intresse för skolan, Synen på läraren samt Synen på arbetsförhållandena”. Klart bättre elevattityder år 2003 kunde emellertid ses i 4 faktorer som beskriver synen på relationer, ”Relationer med klasskamraterna, Synen på kamraterna, Upplevelse av trygghet samt Synen på bråk”.

Slutsatserna är flera. En är att svensk skola har förändrats i hur eleverna uppfattar sina klasskamrater och hur de interagerar i skolan. Rekommendationerna i Lpo94 är också inriktade på lärande i kommunikation med varandra. Att elever nu inte har mer positiva attityder i “intresse för skolan”, “synen på läraren” eller “synen på arbetsförhållandena pekar på att skolans kärnverksamhet inte upplevs mer attraktiv än den gjorde i slutet av 1960-talet. Det positiva resultatet på mellanklass nivå måste bedömas mot bakgrund av att variationen mellan klasserna nu är större än vid tiden för Lgr-62. Elevattityderna är förbättrade men insikten om sämre resultat i kunskaper enligt flera andra studier komplicerar bilden. Att skapa en demokratisk skola med god elevtrivsel samtidigt som elever utvecklar goda kunskaper kräver något utöver allmän attitydförhöjning. Att det är interaktionen men inte arbetet generellt som får de förhöjda värdena är ett resultat att undersöka närmare.

Utifrån denna studie förstår man att stora variationer mellan klasser avspeglar helt olika klassrumsklimat. Hur kan sådana kvalitetsskillnader i klassrumsklimat förklaras? Med hjälp av det utökade frågeformuläret och genom att lärare också gav sina uppfattningar och information var förhoppningen att komma underfund med såväl likheter som skillnader mellan klasser och mellan elever och lärare (Holfve-Sabel, 2006b). Det visade sig att skillnader mellan lärare och elever framför allt syntes i enskilda frågor. Lärare noterar elever som stör varandra, elevers stress, elevers arbete och interaktioner. Å andra sidan utvärderar lärare inte sina egna relationer med eleverna. Elevernas attityder visar att de önskar harmoni i klassen, De prioriterar samarbete och en uppskattande lärare i en klass utan störningar, tjat och mobbning. Nu blev det även möjligt att se var de största olikheterna mellan klassrummen fanns. Skillnaderna fanns i två domäner nämligen “arbetsklimatet i klassen” och “sociala relationer i klassen”. De starkaste sambanden fanns mellan dessa variabler och två nykonstruerade variabler nämligen ”utvecklande av hur man kommer till rätta med hanteringen av dåligt uppförande” och ”skapandet av en säker, trygg och ordentlig klassrumsmiljö”.

Variationen mellan klassrum är stor varför man inte kan påstå att eleverna fått en generellt förbättrad inlärningsmiljö. Detta kan vara en av förklaringarna till att kunskaperna inte blivit bättre över lag. Elevers attityder är en viktig källa för lärarens kännedom om klassen och kan utnyttjas för lärares egen reflektion över sitt arbete.

Stora förskjutningar mellan pojkars och flickors attityder har skett över 35 års tid (Holfve-Sabel, 2007), men detta gäller främst relationer till kamrater där pojkarna i hög grad är mer positiva. I ”Upplevelse av trygghet” har nu pojkarna till och med bättre scoring än flickorna. Man kan också notera att det föreligger en könsskillnad i ”hanteringen av dåligt uppförande” där pojkarna upplever förhållandena sämre än flickorna. Variationen mellan klasserna var dock stor i detta avseende.

I ett nytt arbete (Holfve-Sabel, 2008) var frågeställningen i vad mån lärares uppfattningar och bakgrundsdata kan förklara elevernas attityder i klassen. Två variabler för lärare konstruerades (”bedömning av interaktionen i klassen” och ”bedömning av uppförande i klassen) och två för eleverna (”klassens uppskattning av läraren” samt ”klassens upplevelse av stressfaktorer”). Lärarvariabeln ”interaktionen i klassen” hade mycket låg korrelation till klassens uppskattning av läraren. Lärarens bedömning av uppförande hade ett bättre samband med klassens upplevelse av stressfaktorer. Lärarvariablerna (”interaktion” och ”uppförande”) kunde till cirka 50 % förklaras av hur länge eleverna i klassen känt varandra och haft samma lärare, låg andel ”förhandling” (dvs. kända normer), frånvaro av grupper som undviker varandra och också typen av undervisning (positiv till parvis arbete, negativ till mycket plenarundervisning). Interaktion och uppförande bedömd av läraren visade hög korrelation. Eleverna visade också en hög korrelation mellan sina variabler om uppfattning av stress i klassen och uppfattning om läraren. Läraren uppskattades mest där arbetsmiljön uppfattades ha låg nivå av stressfaktorer.

Fortsatt forskning omfattar två huvudområden, dels en utökad undersökning av hur elevernas bedömning av klassrumsmiljöer kan förklaras av lärarens beskrivning av arbetssätt och uppfattning om klassen. (Se ”Nätverk och elevers attityder”).

Dels det andra området vilket gäller betydelsen av klassammansättning och interaktion under lektioner och raster. För detta har mått på segregation/interaktion inom klasser och i förhållande till könsfördelning och invandrartäthet utarbetats i ett tvärvetenskapligt samarbete med docent Anders Bengtsson, Ingenjörshögskolan, HB. Det har sedan blivit möjligt att jämföra elevattityder och lärarvariabler i förhållande till klassammansättning och segregation/interaktion (se ”Tillämpning av Spectral Segregation Index på små nätverk”).

Referenser

Holfve-Sabel , M.-A. & Gustafsson, J-E (2005) Attitudes towards school, teacher and classmates at classroom and individual levels: an application of two-level confirmatory factor analysis, Scandinavian Journal of Educational Research, 49(2), 187 – 202.
Holfve-Sabel, M.-A. (2006a) A comparison of student attitudes towards school, teacher and peers in Swedish comprehensive schools now and 35 years ago, Educational Research, 48(1), 55 – 75.
Holfve-Sabel, M.-A. (2006b) Classroom climate in grade 6 according to students and teachers. In: M.-A. Holfve-Sabel, Attitudes towards Swedish comprehensive school. Comparisons over time and between classrooms in grade 6. Akademisk avhandling. Göteborg, Acta Universitatis Gothoburgensis. http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/10035
Holfve-Sabel, M.-A. (2007) Students are more positive to school, teacher and peers now than 35 years ago and changing patterns between genders have occurred. Paper presented at NERA, Turku.
Holfve-Sabel, M.-A.
(2008) Differences between teacher and students in perceptions of interactions and work conditions in classrooms. Paper presented at ECER, Göteborg.

Projektledare

Holfve-Sabel, Mary-Anne

Ämnen

Utbildningsvetenskap

Forskningsområden

Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet

Forskare

Holfve-Sabel, Mary-Anne