Huvudmeny

Lärararbetets villkor

– hur erfarna lärare ser på arbetets förändringar och nya villkor (post doc-projekt)

Marianne Dovemark, lektor

Med bakgrund av en samhällsförändring som för verksamheter inom den offentliga sektorn inneburit omstrukturering och decentralisering räknas numera den svenska skolan som en av världens mest decentraliserade skolsystem. Talet om
ett kunskapssamhälle, parallellt med marknadisering och fokusering på ledarskapsfilosofier som empower management har inneburit förändrade krav på professionell kompetens. Nya normer och krav ställs och införlivas i de professionellas
kroppar och tankar.

Föreliggande projekt bygger på intervjuer med erfarna lärare i grundskolan, gjorda under våren 2007. Lärarna har det gemensamt att de har arbetat i grundskolans kärnverksamhet, med andra ord ”klassundervisning”, i minst 25 år. De
har alla erfarenheter av förändringar i termer av decentralisering, professionalisering, målstyrning etc.

Syftet med projektet är att studera hur de intervjuade lärarna säger sig kunna realisera sina professionella ambitioner under de arbetsvillkor som drivits fram av olika reformer och omstrukturering. Hur hanteras intentioner och villkor?
Vilka processer eller ’politiska teknologier’ framträder och vilka marginaliseras? Termen ’politisk teknologi’ refererar här till den konstruktion av kunskap och makt som mobiliseras för att forma det sätt på vilken individer uppfattar sig
själva och sitt handlande (Foucault, 1991). Foucault menar att den moderna maktens viktigaste framträdelseform är vad han benämner governmentality. Begreppet används för att koppla samman idén om styrning med idén om en särskild
mentalitet eller rationalitet som ligger bakom styrningsträvanden. Man kan säga att dagens maktutövning har ”decentraliserats” till den enskilda individuella individen, genom möjligheten att forma individen till ett subjekt som villigt
underställer sig den ideologiskt färgade regim eller diskurs som råder.

Preliminära resultat pekar mot en individualisering av kollektivet och en ökad exploatering av lärares arbete. Diskursen talar till strukturella villkor medan effekterna blir individuella med konsekvenser att lärarna uppfattade sig själva som
den huvudsakliga källan till sina lyckanden eller eventuella misslyckanden. För att tala i Beck och Beck-Gernsheims termer (2002): ”Individualismen har ympats in i människors hjärta och sinne”.

Krav på ’entreprenörskap’, medverkan till skolutveckling, olika utvärderingar, svårtolkade betygskriterier, måluppfyllelse etc. skapade frustration, stress men också utmaningar bland de intervjuade lärarna. Mötet med eleverna visade sig
vara en starkt bidragande orsak till att lärarna stannat kvar i yrket, trots förändrade arbetsförhållanden.

Projektledare

Dovemark, Marianne

Ämnen

Utbildningsvetenskap

Forskningsområden

Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet

Forskare

Dovemark, Marianne