Huvudmeny

Lars Lundberg

Win-win, en loopad fras för Lars Lundberg

Lars Lundberg är adjungerad på Institutionen för vårdvetenskap (VHB) och har sin huvudsakliga sysselsättning på Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Möjligheten att komma tillbaka till akademin, 20 år efter att han disputerat, är ännu ett exempel på en situation där båda vinner, enligt Lars Lundberg.

- Vanliga sjukhus fungerar bra i normalsituationer, en vanlig vecka där personalen är friska och man inte bygger om. Problemet med sjukhus i den civila världen är att man har väldigt svårt att klara plötsliga förändringar. Om en del av sjukhuset plötsligt skulle sluta fungera blir det kaos och det blir problem med ledarskap och organisation. Det som är bra med den militära världen är att vi i vårt grundtänk har hur vi ska klara av de mest kaotiska situationerna man kan råka ut för. Om vi tar fram ett nytt fältsjukhus ser vi genast till att vi har en stor övning och att fältsjukhuset får öva med sin personal i olika svåra situationer. Däremot är vi inte alls lika vana vid att tänka akademiskt med källkritik och evidens. Rent formellt, tack vare chefer som förstått att det här är viktigt, har jag fått möjlighet att på 25 procent vara adjungerad här på VHB. Man tycker att det är viktigt att jag får utveckla de akademiska ambitionerna därför att det kommer försvaret till godo.

Lars Lundberg läste till läkare i början av 1980-talet och utbildade sig sedan till specialist inom kirurgi. Under några år på 1990-talet arbetade han mer eller mindre dygnet runt som kirurg på olika sjukhus i landet. Hur kul det än var så började Lars längta efter något annat och 1997 kom möjligheten.

- Man sökte en läkare till Försvarets sjukvårdscentrum som då låg några mil ifrån där jag bodde. Man ville ha en läkare som var specialist i kirurgi, som dessutom var disputerad och var intresserad av utbildning. Då tänkte jag att det var en möjlighet man bara får en gång i livet.

Återigen en win-win-situation för både Lars Lundberg och hans arbetsgivare. Resonemanget kommer igen, när Lars berättar om sitt liv.

- Det jag insåg för 15 år sen är att om man ska ta sig fram här i den här världen så måste man ha mer än en kompetens. Det räcker inte att vara duktig kirurg. Den snilleblixt som jag fick då, och som burit frukt nu, är att jag satsat på att ha två områden. Det finns sannolikt ingen som slår mig inom militär prehospital sjukvård.

- Jag har även gjort en karriärväxling inom forskningen. Mitt ursprungliga forskningsområde handlade om smärtfysiologi. Det handlade om att sticka elektroder i nerver på försökspersoner, mäta aktiviteten i smärtfibrer och sedan räkna statistik och göra tabeller. Nu handlar det istället enbart om prehospital forskning.

Även på fritiden kan man prata om en dubbelhet, eller en typ av win-win-situation. Han gillar att vara långt under jord, men även högt ovan den.

- Jag har en passion för att befinna mig i djupa grottor långt ner under marken. Så fort det finns en grotta någonstans så vill jag gärna gå ner där. Ju längre ner under marken desto bättre. Men den absolut lyckligaste stunden jag haft i mitt liv var under flygutbildningen när vi åkte på 2000-3000 meters höjd i en SK60 och jag blev erbjuden att göra en loop. En loop i 600 km/h... jag har aldrig varit så lycklig.

 

Fakta Lars Lundberg

Namn: Lars Lundberg
Bor: Göteborg
Familj: Frånskild, en dotter och två söner
Bor: Stockholm
Bästa berg-& dalbanan: Balder på Liseberg är den bästa träbanan i världen, den är kanon. Är jag på Liseberg så åker jag alla tre, och gillar Lisebergsbanan mycket. Kanonen tycker jag är lite artificiell.
Sämsta: Det finns många som lämnar ett blekt avtryck.

 

Av Kristoffer Lidén