Huvudmeny

Samproduktionen av samhällsvetenskap och samhälle: exemplet lyckoforskning

Startdatum

2013-01-01

Slutdatum

2016-12-31

Den moderna välfärdsstaten har kommit att bli allt mer beroende av samhällsvetenskaplig forskning, både för att förstå olika typer av sociala problem och för att förändra samhället till det bättre. Utbytet mellan samhällsvetare, å ena sidan, och politiker, samhällsplanerare och nyhetsmedia, å den andra, är numera omfattande, och politiska åtgärder är ofta baserade på storskaliga samhällsvetenskapliga enkätundersökningar. Detta gör det angeläget att studera samhällsvetenskapens utveckling, beskaffenhet och påverkan på samhället.

Med perspektiv från vetenskaps- och teknikstudier (science and technology studies, STS), undersöks ett relativt nytt och snabbt växande samhällsvetenskapligt forskningsfält, nämligen den empiriska lyckoforskningen. Denna är genomgående kvantitativ, och inriktad på att förklara olika typer av lyckoskillnader. Den psykologiska grenen av lyckoforskningen intresserar sig för skillnader mellan individer medan den sociologiska, statsvetenskapliga och nationalekonomiska grenen tenderar att fokusera på skillnader mellan nationer. Forskningen kännetecknas också av en mycket hög grad av specialisering: man forskar på välavgränsade problem och resultaten publiceras i artikelform. Men detta hindrar inte forskarna från att samverka med det omgivande samhället på olika sätt, t ex genom att samarbeta med politiska partier, skriva självhjälpsböcker eller svara på frågor från journalister. Det finns också tecken på att allt fler politiker börjar betrakta ökad lycka som ett centralt politiskt mål. Detta projekt studerar lyckoforskningens etablering och beskaffenhet, med särskilt fokus på dess vetenskapliga kontroverser och spridningen av forskningens rön ut till det omgivande samhället. Projektet vill ge en samlad bild av ett aktuellt men problematiskt forskningsfält med stor samhällelig betydelse. Projektet består av tre delar, var och en med en avgränsad tematik som återspeglar projektdeltagarnas kompetenser och intressen.

Forskningshandledare


Margareta Hallberg, Göteborgs universitet

Forskare

  • Margareta Hallberg, Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
  • Christopher Kullenber, Göteborgs universitet
  • Bengt Brülde, Göteborgs universitet
  • Filip Fors, Umeå universitet