Huvudmeny

Disputation: Solmaz Aslanzadeh, Ingenjörshögskolan


Tid: 2014-02-27, 10:00 — 12:00
Plats: Sal E310, Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås
Evenemangstyp: Disputation

Solmaz Aslanzadeh.Välkommen att delta när Solmaz Aslanzadeh, doktorand vid Institutionen Ingenjörshögskolan, disputerar med avhandlingen ” Pretreatment of cellulosic waste and high rate biogas production”.

Ämne: Bioteknik
Opponent: Irini Angelidaki, professor vid Institutet för Miljöteknik, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark
Handledare: Prof. Mohammad Taherzadeh

Disputationen genomförs på engelska.

Solmaz Alsazadeh är den första forskarstudenten som får doktorsexamen vid Högskolan i Borås inom forskningsområdet resursåtervinning.

Innehållet i avhandlingen i korthet

Biogas är en förnybar gas som används till bland annat fordonsbränsle och för produktion av el och fjärrvärme. Biogas består huvudsakligen av metangas som bildas när organiskt material som gödsel och matavfall från hushåll och industri bryts ner av mikroorganismer under syrefria förhållanden. Processen kallas rötning och kan ske spontant i naturen i t.ex. våtmarker och i magen på idisslare. Hur mycket biogas ett organiskt material kan producera beror på dess karaktär. Exempelvis kan man från matavfall få ut cirka 400 m3 metan per ton organisk substans medan en motsvarande mängd av andra material som halm eller skogsavfall ger ett utbyte av en betydligt mindre mängd metan. Detta beror bland annat på att materialets struktur eller sammansättning kan göra det svårt för mikroorganismer att bryta ned materialet.
Det finns flera sätt att producera biogas. Vanligast är dock att man lägger organiskt material i en rötkammare som består av en helt lufttät behållare eller ett lufttätt kärl. Rötkammarens volym kan variera från några milliliter i labbskala till tusentals kubikmeter i industriskala.  
Medeluppehållstiden för biogasprocessen, dvs. tiden för rötningsprocessen, är idag lång och brukar ligga på minst 30 dagar.
Denna avhandling fokuserar på att öka effektiviteten av svårnedbrytbara material samt på att förkorta den långa uppehållstiden dvs. minska tiden för rötningsprocessen. För att öka metanutbytet av svårnedbrytbara material har en förbehandlingsmetod, som har visat sig effektiv, undersökts. Vidare har rötningsprocessen delats upp i två steg för att utnyttja tillväxthastigheten hos de mikroorganismer som medverkar i processen. Snabbväxande mikroorganismer används i första steget för nedbrytning av materialet till lösliga molekyler och långsamma, känsliga mikroorganismer används i andra steget för att snabbt omvandla det lösliga materialet till biogas. Tvåstegsprocessen har gjort det möjligt att öka den organiska belastningen avsevärt samtidigt som man kan minska reaktorvolymen och minska rötningstiden till 3 dagar.

Kontakt: Solmaz Aslanzadeh

Arrangör: Institutionen Ingenjörshögskolan