Huvudmeny

2008-10-16 11:41

Faktor X avgörande vid omvärldsanalys


Endast nio procent av kommuners ledande personer vänder sig till bibliotek för att få hjälp vid omvärldsanalyser. Det visar en av Per Frankelius studier av beslutsfattares informationssökning. Han manade därför Mötesplatskonferensens deltagare:   - Ni borde vara kunniga och offensiva, inte kunniga och ödmjuka!

Med hjälp av många exempel visade Per Frankelius, lektor vid Örebro universitet, hur vitt utspridd informationssökning i förening med förmåga att handla utifrån det funna, gjort företag till föregångare på vinstgivande fält. Det räcker inte med bra informationssökning, en organisation måste också förmå handla utifrån det funna; handlingskraft är lika viktig som omvärldsanalys:

  - Skillnaden mellan lyckosamma entreprenörer och andra är att de lyckade har ”opportunity recognition capacity”, alltså förmåga att förhålla sig till och handla utifrån information som dyker upp utan sökinsats, betonade Frankelius. De kan koppla insikt med handling.

  Traditionella ekonomiska teorier betonar relationer mellan köpare och säljare, mellan den som erbjuder något och den som använder detta något. När en organisation gör en omvärldsanalys begränsas den ofta till just dessa enkla relationer. Men detta räcker inte enligt Per Frankelius’ forskningsresultat: en faktor X måste in, alltså vilken omvärldsfaktor som helst som påverkar en verksamhets utveckling. Per Frankelius illustrerade med höstlöv:

  - Alla som blivit försenade vid tågresor på grund av att höstlöv legat på rälsen, vet att höstlöv påverkar tågtrafiken. Men höstlöv finns inte med i de traditionella ekonomiska teorierna.

  Eftersom det är så mycket i omvärlden som kan påverka en verksamhet, måste systematisk informationssökning gå till på följande sätt, enligt Frankelius’ senaste teori, kallad Issueanalysis:

  • Gå ut stort och leta information i tusentals databaser och med breda sökprofiler.
  • Göra en grov sovring för att få bort det definitivt irrelevanta. Sortera resten i ”issues”, eller frågor, och låta någon skriva en A4 om varje fråga. Resultatet bör ligga runt 30 frågor.
  • Kalla till en konferens där frågorna diskuteras i såväl plenum som smågrupper.

  - Så småningom upptäcker man att det uppstår mättnad i materialet, alltså att man inte får fler nya issues, utan bara fler exempel på redan uppfångade frågor, sa Per Frankelius.

  Efter denna ”mjukdatasurvey där verkligheten får styra” gäller det att organisationen beslutar vad som är värt att gå vidare med, och dessutom handlar utifrån det funna.

  Per Frankelius föreslog avslutningsvis konferensdeltagarna att hjälpa till att under 2009 bygga upp en samling exempel på hur bibliotekariers bistånd vid informationssökning haft effekt på specifika kunders processer.

Text: Lena Waldau, BHS
Publicerat av: Christina Kaspersen