Huvudmeny

2008-10-16 10:48

Mångfaldigare kultur nytt kulturpolitiskt mål


Några förslag om skolbibliotek ”som sådana” lägger inte den arbetande kulturutredningen fram. Orsak: skolbibliotekens verksamhet hör till utbildningsområdet. Utredarna tycks däremot lägga fram förslag om att ändra i bibliotekslagen, liksom att betona förhandlingar framför nationell reglering som styrmedel inom kultursektorn. Detta framgick när Tobias Harding, en av sju sekreterare i kulturutredningen, inledde Mötesplatskonferensen vid Högskolan i Borås på onsdagen.


Sedan det inledande konferenssorlet lagt sig och de många deltagarna hälsats välkomna av såväl Margareta Lundberg Rodin, prefekt vid BHS, som Elisabeth Lundgren, kulturchef i Borås kommun, redogjorde Tobias Harding för kulturutredningens resonemang om bibliotekssektorn. Han poängterade att utredningen inte är en ren biblioteksutredning, och att utredningen ännu inte är klar; exakt vad utredarna kommer att föreslå kunde Harding inte berätta. Men av hans, av naturliga skäl vaga, beskrivning, framgick följande – till stor del känt för den som följt utredningens arbete:

  Målet är att skapa förutsättningar för en bredare kulturpolitik, med vilket menas att den ska omfatta hela landet och vara tillgänglig för alla, vara relevant för hela befolkningen och tillfredsställa befolkningens behov. Den ska också bli ”mångfaldigare”, eftersom vi har ett ”mer mångfaldigt samhälle”. För att uppnå dessa mål menar utredarna att privata finansiärer och entreprenörer ska ges en större roll, liksom att regioner och kommuner ska få större utrymme för lokala sätt att nå de nationella målen. Vidare ska det ideella arbetet, till vilket folkrörelserna hör, återfå en viktig uppgift i kulturpolitiken.

  Utredarnas ambition är att ge staten uppgiften att underlätta för alla aktörer inom kulturområdet. Ambitionen är inte att ”staten skall dra sig tillbaka”, enligt Harding; den nationella nivåns uppgift blir att möjliggöra mångfald och kvalitet, inte minst i det utbud skolor har till sina elever. En ytterligare uppgift blir att bevara kultursektorns egenart i förhållande till marknaden. Utredarna planerar inte att föreslå en minskad statlig kulturbudget.

Minskad statlig reglering

 
Den statliga reglering ska dock minska, om i betydelsen ”mindre detaljreglering” eller reglering av färre områden, förblev oklart. Klart är att myndighetsstrukturen inom kulturområdet på statlig nivå ska ändras, då den, enligt utredarna, är för splittrad nu. Harding exemplifierade med bibliotekssektorn där de kommunala folkbiblioteken faller under Kulturrådet, skolbibliotek under Skolverket, forskningsbiblioteken under Kungliga biblioteket. Han poängterade att självständigheten för ”biblioteken” är viktig i det framtida systemet, men gick inte in på några detaljer.

Viktigt för utredarna är att den framtida organisationen av kultursektorn ökar utrymmet för geografiska variationer i hur regioner och kommuner väljer att nå de kulturpolitiska målen.

Utredarna vill ha fler ”förhandlingslösningar” mellan nationell nivå och de underliggande nivåerna för att uppnå de kommande kulturpolitiska målen, och diskuterar därför nu med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om hur sådana förhandlingar ska gå till. 

Tydligt är också att den nationella nivån ska behålla ansvaret för att de kommande kulturpolitiska målen uppnås, vilket i sin tur innebär att forskare måste involveras mer i kulturpolitiken för att utvärdera vad som gjorts kommunalt, regionalt och nationellt. Hur bristande måluppfyllan ska bestraffas berörde inte Tobias Harding i sin redogörelse under Mötesplatskonferensen.

 

 

Text: Lena Waldau, BHS
Publicerat av: Christina Kaspersen