Huvudmeny

2008-10-09 07:40

Rättvisare ranking


Är Högskolan i Borås Sveriges artonde, åttonde eller rent av tredje bästa lärosäte? Buden om vilka som är landets mest framgångsrika högskolor är många, nästa lika många som antalet rankinglistor. Under den senaste veckan har det publicerats två undersökningar som ger radikalt olika bilder av vilka typer av lärosäten som ska förses med vinnarstämpel.

Inom den akademiska världen är misstron utbredd mot ranking. Listningar av lärosäten anses inte ge en rättvisande bild, bland annat därför att äpplen jämförs med päron. Men bland politiker och inte minst i massmedierna finns det stort intresse för ranking. Genomslaget blev alltså stort när samhällsmagasinet Fokus nyligen presenterade sin årliga listning av vilka som tillhör toppen respektive botten i högskolesverige.

Kvalitetsmål

I motsvarande temanummer förra året lyftes Högskolan i Borås fram som ett exempel på ett ungt och relativt litet lärosäte som ofta placerat sig högt på rankinglistor. Fokus skrev om ”en västgötsk tiger” och anspelade på de asiatiska tillväxtekonomier som ofta kallats för just tigrar. Högskolan i Borås fick beröm för att ha lyckats både med kvalitets- och profileringsmål.

I årets ranking faller Högskolan i Borås tillbaka från femtonde till artonde plats, vilket inte är någon dramatisk förändring. Till glädjebudskapen hör att man anses ha landets bästa bibliotek. I en särskild så kallad breddranking som mäter hur pass väl lärosätena lyckats med målet om att nå ut till nya studerandegrupper, hamnar Högskolan i Borås på en framträdande sjätte plats. Positivt är också att studenterna som studerar i Borås tillhör den tredjedel som är mest nöjd med sin utbildning.

Däremot framstår det som ett stort problem att lärosätet ligger långt ner i en viktig kategori som andelen disputerade lärare.

Alternativ ranking

Ett intressant alternativ till den typen av traditionell ranking som Fokus presenterar, finns i en aktuell rapport från Högskolan i Halmstad. Författarna Romulo Enmark och Gunilla Lundkvist lyfter fram betydelsen av att ta hänsyn till de politiskt givna förutsättningar lärosätena har, då dessa i hög grad bestämmer vilken verksamhet som kan bedrivas.

Resultat inom forskning och utbildning måste, det är poängen, relateras till vilka resurser som lärosätena förfogar över.

Om en sådan rättvisefaktor förs in i rankingdiskussionen blir utfallet väsentligen annorlunda än i Fokus. I traditionella mätningar hamnar de mindre högskolorna regelmässigt i botten, ett faktum som ibland tas till intäkt för att resurser borde styras om till de större universiteten. Enmark och Lundkvist menar tvärtom att det borde satsas mer pengar på de mindre lärosätena eftersom dessa i regel är bättre på att utnyttja sina resurser effektivt.

Effektiva högskolor

Av undersökningen framgår att Högskolan i Borås placerar sig väsentligen högre upp på rankinglistor än vad man kunde förvänta sig utifrån bland annat statens tilldelning av medel. Enligt författarna har bara sex lärosäten sämre politiskt bestämda förutsättningar än Högskolan i Borås, som ändå genomsnittligt hamnar på tolfte plats när landets 31 universitet och högskolor jämförs i olika mätningar.

Med ett effektivitetsmått som relaterar placeringen på rankinglistor till givna resurser och examensrättigheter är Högskolan i Borås tredje bäst i landet.

Enmark och Lundkvist är nu inga vänner i sig av att göra listor över framgångsrika högskolor. Till deras slutsatser hör att ”den som söker rättvisa i ranking söker förgäves”. Men de vill visa på ett alternativ till mätningar som i hög grad likställer framgång med att förfoga över stora resurser.

Om ranking ska fungera kvalitetsdrivande måste det tas hänsyn till de resurser och rättigheter som politikerna ger till respektive lärosäte. Annars kommer ”de som har bäst förutsättningar ohotat att ligga i topp”, medan ”de som ligger i botten alltid” kommer ”att hamna i bakvattnet.”

Läs Romulo Enmark och Gunilla Lundkvist artikel här.

Text: Johan Sundeen