Huvudmeny

2008-06-04 13:00

Mustigt 50-tal för barnen och pussel på väggen


Idag visar de upp sina examensarbeten. Maria Bergström och Karin Hägglöf har arbetat med trikå, men deras resultat är vitt skilda och visar textildesignerns stora spännvidd. Maria Bergström sätter färg på den offentliga miljön med nydanande textil väggdesign. Karin Hägglöf presenterar en mustigt mönstrad barnkollektion på ett lekfullt sätt.

Maria Bergström

– Jag vill sätta färg på väggarna, säger Maria Bergström.

Hennes textila väggdesign påminner om ett pussel där du själv kan laborera fram ett eget väggmönster. De avlånga rutorna med rundade hörn är 24x9 cm långa och byggs ihop till ett valfritt väggmönster. Kombinationerna är många.

– I stort sett kan man skapa vilka former som helst och kombinera olika färger och mönster, förklarar Maria Bergström.
De kan läggas sida vid sida i en gemensam färgskala, kombineras utefter färgfält och mönster – i geometriska former, tätt, tätt bredvid varandra. Eller varför inte lager på lager? Det är ett pussel utan rätt lösning.

Hennes materialval är något originellt. Maria Bergström har laminerat trikå ovanpå formpressad filt. Det gör att väggmönstret inte bara är vackert utan också ljudabsorberande.

– För mig är det viktigt att få in mer färg i den offentliga miljön. Vi har alldeles för mycket färglösa väggar. Jag kan se mina textilier som en fondvägg på en restaurang, i en skolmiljö eller varför inte ett hotell.

Inspirationen

Formpressad filt

I sitt examensarbete har Maria Bergström inspirerats av slitna ytor med avskavd färg. Första inspirationen fann hon under en resa till Barcelona. Hon fängslades av stadens mosaik och kakelplattor.

– Jag börjar alltid med att bygga en form och ser sedan vad det blir för mönster när jag upprepar det.
I hennes examensarbete har hon lagt stor möda på strukturen.

– Jag vill få fram ett reliefmönster. Jag har gjort mängder av tester för att få fram rätt yta och struktur på materialet, förklarar hon.
Färgmässigt har Maria Bergström inspirerats av varmt och kallt och olika skiftningar av ljus. Bland annat hittar man samma gröna skimmer som björkarna har precis när de just slagit ut.

– Ljuset är viktigt för mig. Jag tittar på hur det faller och vilka nyanser som bildas. Naturen är en oändlig inspirationskälla.
Maria Bergströms examensarbete är framtaget tillsammans med företaget Nordifa. Både hon och Nordifa hoppas hitta en köpare så att idén kan sättas i produktion.

Mustigt 50-tal för barnen

Inspiration

En anspråkslös illustration av några lekande barn på ett akvarellmuseum inspirerade Karin Hägglöf till de härliga mönstren i mustig färgskala som bildar basen i hennes barnkollektion. Det är lekfullt, men samtidigt inte så där skojfriskt färgglatt som vi vant oss vid på barnplagg. Och visst får man lite retrokänslor och associerar till 50-talets färgtoner. Det är som en dekor eller ett mosaikliknande mönster.
– För mig är det viktigt att hitta nya uttryck i färgskalan.

Inspirationen

– Jag har inspirerats av barnens värld. De har ett okomplicerat förhållande till kreativitet. Det passar mig och taggar min egen fantasi. Jag känner att det är just så som jag vill jobba, förklarar hon.
Karin Hägglöf har ännu inte bestämt sig för slutresultatet på examensarbetet. Hon vet att det ska bli en kollektion av barnplagg, men ännu inte riktigt hur många plagg. Hon laborerar fortfarande med mönster och strukturer på textilierna. För det är ju det som är hennes bas.
– Jag har så många olika tankar. Men en sak är säker. Det ska vara enkla former. Det är viktigt att materialet och mönstret framhävs.

Arbetssättet

Karin HägglöfKarin Hägglöf börjar alltid arbeta via skisser. Från handen växer en rörelse fram på skissblocket. Hon gör mängder av skisser.
– Då gäller det att jag får ur mig allt snabbt, skrattar hon och fortsätter:

– Det är en arbetsperiod, då det inte syns mycket rent konkret, med det händer mycket här inne – både när det gäller tankar och i text, säger hon.
Karin Hägglöf letar efter olika saker och färger i bilder som hon klipper ihop till collage. Till sist gallrar hon i materialet och går vidare.

– Det kan handla om färgkänslor, inspiration. En sak som jag har lärt mig under min studietid. Det är alltid en utmaning att skapa. Jag har en metod som jag jobbar efter. Ur en del föds något annat. Det är en arbetsprocess som jag går igenom varje gång.

Fast ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig…

Bubblig bild– Jag hade lagt in ett fyllnadsgarn för att ta fram ett tjockare material som komplement, men när jag tvättade det så krympte det mycket mer än jag tänkt mig och ytan blev alldeles bubblig. Men det blev faktiskt bättre än jag tänkt mig, sådana saker får lov att hända ibland. Det gäller att ta vara på sådana ”missar” och se möjligheterna. Det är väl egentligen det som jag tycker är så spännande i arbetsprocessen. Man vet aldrig riktigt var det slutar.

Examensvisningen på Textilhögskolan visas den 4-5 juni i Textilhögskolans lokaler på Bryggaregatan 17.

Text: Annie Andréasson

Foto.Daniella Ferro