Huvudmeny

2008-09-29 14:20

ForskarFredag för ut forskning till folket


En lyckad premiär. Så kan man sammanfatta högskolans första medverkan i årets upplaga av ForskarFredag. Tillsammans med 150 orter i Europa och 18 i Sverige presenterades forskning för boråsarna fredagen den 26 september. Man räknar med att runt 1000 människor fick ta del av högskolans forskning i de olika aktiviteterna.

Här följer en rapportering från ett urval av studenter på högskolans webbredaktörsutbildning som under dagen hade i uppdrag att bevaka evenemanget.

ForskarFredag 2008

Så var det dags för årets upplaga av Forskarfredag i Borås! Ännu en gång fick invånarna i Borås möta och lyssna till personer som forskar med allt från mobila experiment till taktil beröring. Dagen bjöd på kunskap från morgon till kväll.

Forskarfredag har blivit ett årligt återkommande inslag runt om i europeiska högskolor, med syftet att illustrera hur spännande och lärorik forskning inom olika ämnen faktiskt är.  Och i år blev fredagen den 26 september utlyst som Researchers Night av EU-kommissionen.  Researchers’ Night arrangerades första gången 2005, men sedan 2006 har de svenska aktiviteterna gått samman under namnet Forskarfredag, och det hela styrs av föreningen Vetenskap & Allmänhet.

Under Forskarfredag i Borås bjöds det på aktiviteter hela dagen för att locka en bred grupp människor med olika intressen och mål. Något som visade sig extra intressant var den så kallade festforskningen som ägde rum lite senare på kvällen.

Text och foto: Erik Hedlund

Vaken radiostart

Morgonpigga forskare.

Den morgonpigge lyssnaren kunde ställa frågor till en grupp forskare. P4 Radio Sjuhärads program Frukostklubben sände nämligen en forskarspecial med anledning av Forskarfredag i Borås. I studion fanns fyra forskare på plats, Maria Nyström, forskare i vårdvetenskap, Jörgen Tholin, forskare med betyg och skola i fokus, Anna Persson, forskare inom smarta textilier, samt Mohammad Taherzadeh, forskare inom biobränslen. Här syns de med programledaren Sofia.

Som lyssnare kunde man under en timmes tid maila in frågor om allt mellan himmel och jord. En fråga som togs upp var om hur man kan använda musik inom vården. Maria Nyström berättade att det har gjorts försök på intensivavdelningar där patienten har fått lyssna på klassisk musik i lurar för att sänka puls och blodtryck. Men det bedrivs också forskning om hur man kan använda musik vid olika typer av hjärnskador, t.ex. Stroke eller trauman.

 – Musiken kan där vara ett arbetsinstrument för att träna upp olika delar av hjärnan, säger Maria Nyström.
Mohammad Taherzadeh fick svara på om man kunde omvandla sopor till något användbart, t.ex. energi.

– De flesta material, framförallt organiskt, går att omvandla till något nyttigt t.ex. el och värme men det finns fortfarande många material som måste utvecklas mer för att kunna användas.

Text: Konrad Holm
Foto: Annie Andréasson

Kaffe med mjölk – en tidsfråga

Vad gör att en del saker bara går framlänges, medan andra inte går att skilja åt vare sig baklänges eller framlänges i tiden? Har ditt stökiga skrivbord något att göra med den riktning tiden går i? Forskaren Peter Ahlström svarade på dessa frågor och visar att tidens riktning ges av att naturen går mot ett sannolikare tillstånd.

Det första av två filmklipp som ska illustrera tidens riktning är en studsande boll. En smått overklig och hypnotiserande känsla infinner sig. Visas den framlänges eller baklänges? Trots att det inte går att urskilja är det både och. Betyder det då att tiden lika väl kan gå baklänges?

Tiden går framåt
När man tittat på tidens riktning så … ser man ju att det här är en sak som inte går att vända på” säger Peter och visar nästa filmklipp där någon häller mjölk i en kopp svart kaffe. Vad händer när filmen spelas baklänges? Jo, mjölk och kaffe skiljs åt. Processen att blanda kaffe och mjölk går inte att vända på utan att se skillnad. Vad beror det här på?

En kopp kaffe innehåller ca tre kvadriljoner (en trea med 24 nollor) molekyler. Dessa molekyler kan blanda sig på ca två triljoner olika sätt, där bara ett är det ordnade med kaffet underst och mjölken överst.

Ett annat exempel är att om du slumpvis lägger papper på ditt skrivbord så är chansen väldigt liten, nästan omöjlig, att det resulterar i ett prydligt skrivbord. Det finns många sätt att ha ett stökigt skrivbord på, men bara ett sätt att ha ett prydligt.

Text: Ebba och Linda

Artificiell Intelligens – är det intelligent?

AiVad är Artificiell Intelligens (AI), eller vad är föreställningen om ”skapad intelligens”, som det också kallas? Detta frågetecken skulle inte bli långvarigt under årets upplaga av ForskarFredag.

Det var en liten men förväntansfull grupp som uppenbarat sig i Kårhuset för att lyssna till föreläsning med Ulf Johansson, från institutionen för data - och informationsvetenskap.  Jag hade länge varit väldigt nyfiken, men också en aning rädd av ämnet sedan tidigare, så det var självklart att försöka finna mer information om den nya skapelsen av intelligens.  

Artificiell Intelligens handlar i grunden om att förstå och bygga system med "hjärnor" - Intelligenta system. På detta sätt skapar man intelligens hos maskiner, robotar. Föreläsningen bjöd på en rad nya, intressanta men i viss mån också skrämmande nyheter om hur snabbt utvecklingen tagit fart. Johansson visade upp filmer som illustrerar AI t. ex genom autonoma robotar som spelar fotboll, förarlösa bilar men han gick också igenom vilka mål industrin satt upp inför framtiden.  

Det är en spännande och snabb utveckling, men är den helt riskfri? Robotar som kan spela fotboll och bilar som kan köra utan förare låter onekligen roligt och fyndigt. Men det är inte det enda robotar kommer att kunna åstadkomma i framtiden, det är jag övertygad om. Efter föreläsningen dyker därför en ny fråga upp i skallen: Artificiell Intelligens – Är det verkligen intelligent? Men den frågan kan nog bara framtiden svara på.  

Text: Erik Hedlund                                      

Amerikansk advokat i Borås

Barney FymanMed ett yrkesliv som advokat, både i Borås och i New York, föreläste Barney Fyman om Amerikansk affärsjuridik under Forskarfredagen. Med en brinnande passion för juridik förklarade han begrepp såsom produktansvar, skadeståndsrätt samt anställningsskydd. Genom att skildra dessa begrepp både ur svenska och amerikanska perspektiv gav han åhörarna en tankeställare.

Om man som företag vill lansera en ny produkt har man givetvis ett produktansvar. En ny produkt kan ha olika sorters säkerhetsfel som kan ställa till det för såväl konsument som företag. Tillverkningsfel, designfel och informationsfel är några av dessa faktorer. I exempelvis USA har just informationsfel genererat i många skyhöga skadestånd, något som lett till att man blivit övertydliga med information. Barney Fyman nämner som exempel alla ”take away” muggar i USA som nuförtiden är märkta med varningstext om varm dryck.

Text och foto: Maria Karlsson

PreHospen ambulans

Nyfikenheten stor när ambulanssjukvården visade upp sig

Provligga en rescuebag? Under gårdagens Forskarfredag i Borås fanns det möjlighet till det då forskningsgruppen PreHospen och ambulanssjukvården visade upp sig vid stora torget.

Vid Stora torget hade forskare från PreHospen placerat sig för att berätta om deras verksamhet. PreHospen är ett forskningsprojekt som startade 1999 och är placerat på Högskolan i Borås. Syftet med forskningen är att vidareutveckla och förbättra ambulanssjukvården. Ett av deras projekt, Lindra, handlar om att förbättra ambulanssjukvårdens omhändertagande av personer som drabbats av akut bröstsmärta, då hela 20 procent av alla ambulanspatienter lider av just detta.  

Det fanns också ambulanssjukvårdare och en ambulans på plats vilket lockade många nyfikna förbipasserande, såväl unga som gamla, besökare.  Många stannade upp för att titta närmare på hur det såg ut inuti en ambulans. 

Text: Konrad  Holm och foto: Yvonne Samuelsson, PreHospen

 

Vetenskap och magi på Forskarfredagen

Bland stånd och försäljare på höstmarknaden i Borås fanns också annat som lockade på gatorna. Navet var under fredagen på plats och bjöd unga som gamla med sin ”magi”, eller ska vi säga vetenskap? Många som var där kunde inte se skillnad.

Anna Gunnarson och Erik Wikstrand från Navet stod mitt i folkvimlet med var sin låda och i hopfällbara bord. Det bjöds på olika sorters trick, bland annat en fisk som efter några sekunders hypnos-liknande snurrande från en liten träskiva, såg ut att ha vuxit helt utan vidare. Anna Gunnarsson kunde också till mångas förvåning gissa födelsedatum med knappt några ledtrådar alls. Ett par glada pojkar stod också och släppte en liten metallbit genom ett rör, som tog ”evigheter” på sig att trilla igenom. ”Det finns magneter i röret” - Hörde man en av de glada pojkarna utbrista, och visst det fanns säkert sanning i detta. Alla trick hade en vetenskaplig förklaring berättade både Erik och Anna, men det tycktes inte kännas mindre som magi för den sakens skull. 

Av: Joel Linderos

 

LINDRA-projektet, ett helhetstänkande

Hur blir man som patient bemött om man behöver ambulanssjukvård? Ser vårdaren till hela människan? Och vad betyder detta för patienten? Dessa frågor ska och har också börjat besvaras genom högskolans nya projekt LINDRA.

Birgitta Wireklint Sundström och Mattias Öman.Att bli akut sjuk och behöva ambulanssjukvård kan vara mycket stressande, och i många fall handlar det om just bröstsmärta. ”Många fall handlar om bröstsmärta, och då kan det röra sig om allt från ett friskt hjärta (alltså psykologiskt betingad bröstsmärta) till en full hjärtinfarkt” säger sjuksköterskan Mattias Öman. Och i sådana stressade situationer är det än mer viktigt att man försöker lugna patienten, menar Birgitta Wireklint Sundström som är forskare på Högskolan i Borås och leder LINDRA-projektet. ”Är man stressad får hjärtat jobba ännu hårdare, därför är det viktigt att man också tänker på att lugna patienten och lindra stress, då ökar chanserna att patienten skall ha ett friskt hjärta, därför är ett lugnt förhållningssätt fokus i LINDRA-projektet” berättar hon.

Men hur är det då när det gäller det kvinnliga perspektivet, som ju är en het diskussionsfråga, tänker man på att kvinnor kan ha mer diffusa symptom vid hjärtsjukdom än män? ”Ja, vi tänker på att kvinnor kan ha andra symptom än män, och vi är generösa med att göra undersökning av hjärtat på kvinnor” säger Mattias Öman.

Vårdare ska genom den här kursen få lära sig, förutom ökad medicinsk kunskap, vad ett lugnt förhållningssätt innebär och hur stor betydelse det faktiskt har. Vårdarna får också utvärdera hur mötet med patienten blev, vilket är helt unikt, detta har tidigare inte gjorts.

Text och foto: Alexandra Rödby

Taktil beröring, den nya stresshanteringen

Lugnande mediciner, antidepressiva medel, värktabletter… Ja, det finns mycket kemikalier man kan stoppa i sig vid olika problem med stress och kronisk smärta (fibromyalgi). Känner du igen dig? Stressad tillvaro, och problemen blir bara värre. Samtidigt är du kanske rädd att bli beroende. Lugn, nu finns andra alternativ. Enligt forskaren Maria Henricsson på Högskolan i Borås har sett att den taktila beröringen kan hjälpa allt från dementa till människor som bara behöver en stunds avkoppling.

Maria HenricssonMen vad innebär då taktil beröring? Maria Henricsson, som även arbetar med att ge taktil beröring, berättar att metoden helt enkelt innebär lätta strykningar av patientens kropp, vilket alltså innebär att det skiljer sig från den klassiska massagen där man är mycket mer hårdhänt och arbetar med musklerna. Vad som då händer är att man får en bättre kroppsuppfattning och man blir avslappnad, i och med att signalsubstansen oxytocin frisätts.

För den som är intresserad av att lära sig tekniken så börjar nu, 29 september, en kurs på Högskolan som heter ”komplementära hälsometoder med fokus på taktil beröring” där man får lära sig beröring av händer, fötter och rygg. För mer information om kursen se Högskolan i Borås hemsida.

Text och foto: Alexandra Rödby

Text och foto: Studenter på webbredaktörsutbildningen.