Huvudmeny

2008-09-09 13:13

Utmanande utbyte i Kuba


Tre djärva tjejer på Ingenjörshögskolan valde att göra examensarbete i Kuba. Några månader senare summerar de sina upplevelser: Kubanerna är gästvänliga, det är annorlunda att skriva uppsats i Kuba, maten är inte som hemma och kubanska män är otroligt bra på att dansa.

Katarina Risö, Anna-Karin Jansson och Ida Emanuelsson, kemiingenjörsstudenter, fick under vårterminen möjligheten att åka till Kuba på ett Linnaeus-Palmeutbyte för att samla material för sin uppsats i kemiteknik.

De hade hört att tidigare studenter blivit avskräckta och åkt hem från Kuba i förtid och var därför förberedda på det värsta. Nu efteråt känner de sig mycket nöjda med utbytet och framför allt att ha klarat sig på egen hand i ett land där alla pratar spanska, vilket ingen av tjejerna själva gör, och få människor pratar engelska. I tre månader gästade de University of Technology José Antonio Echeverría. Och om de inte redan hade skinn på näsan innan de åkte, så har de det nu.

Annorlunda liv för studenter

Mötet med Kuba blev både annorlunda och intressant.
– Vi blev väldigt väl bemötta. De mötte oss på flygplatsen och sa hela tiden att vi måste säga till om något var fel.
Tjejerna upptäckte snart att det var något helt annat att arbeta med och skriva uppsats i Kuba än i Sverige.
– Kubanska studenter är inte vana att kritisera och lärarna där är inte vana vid kritik. Där räknas en lång uppsats som bra och källor, som ju måste anges i en uppsats, verkar det inte heller vara så noga med där. I Kuba återanvänder man allt, till exempel engångspipetter, som vi har som förbrukningsvaror i Sverige, renade de och använde flera gånger, berättar de.

Som stöd för sitt arbete hade de en handledare i Sverige och en i Kuba. Helt övergivna på plats var de inte heller då Ingenjörshögskolans prefekt, Hans Björk, besökte universitetet för att undervisa kubanska studenter.

Ris och bönor på menyn

20080908: KubamiddagVad livnär man sig då som student i Kuba? Jo, på vardagarna blev det frukost bestående av en fralla med stekt ägg och till lunch var det ris och bönor med något slags kött eller kyckling på studentrestaurangen, samma mat varje dag. Därför såg tjejerna fram emot fredagarna då de åkte in till Havanna och gick på en restaurang som serverade pasta.

Det dagliga livet för kubanerna ser annorlunda ut än för oss här hemma. De har ransoneringsböcker och handlar i speciella småbutiker.
– Vi gick in på ett snabbköp. Ibland verkade det som att det kom större leveranser av en viss vara och då var flera hyllplan täckta med just den varan, med t.ex. matolja.

Spanska fraser på väggarna

Tjejerna bodde i ett studenthus tillsammans med andra internationella studenter, framför allt från Latin- och Sydamerika. Eftersom ingen av tjejerna kunde spanska fick de god hjälp av sina grannar.
– Vi hade hela väggarna täckta med spanska fraser som en grannstudent hade lärt oss.
– Först tyckte vi att kubanerna inte var så trevliga, men det berodde nog mest på språket. Efter hand upptäckte vi hur gästvänliga de faktiskt är. Fast det kändes som om de trodde att hela världen kunde spanska.
Kuba är ju känt för sin musik och dans och något de blev imponerade av var hur duktiga latinamerikanska män är på att dansa.

Vad handlar examensarbetet som ni genomförde i Kuba om?

– Det handlar om rening av proteiner, EPO (erythropoietin) som är ett protein som finns i kroppen och är en del av processen vid nytillverkning av röda blodkroppar. För att företaget vi gjorde arbetet för ska få byta ut de geler som används vid reningen av EPO måste en karaktärisering göras, så att nya geler med exakt samma karaktärer kan användas, annars får man inte byta ut dem, enligt paragrafer o lagar. Vi har kollat vissa karaktärer på dessa två kromatografiska geler.

Rekommenderar ni andra att åka på liknande utbyte?

– Absolut! Helst ska man åka i sällskap med ett par, tre andra studenter för att kunna stötta varandra.

Har ni några tips för andra som vill åka till Kuba på utbyte?

– Det är bra om man kan lite spanska innan man åker. Det gäller också att inte vara kräsen med maten och att vara tålmodig. Det är också bra om man har lite resvana innan man åker och lite skinn på näsan är ett måste.

Ingenjörshögskolan har i fem år samarbetat med University of Technology José Antonio Echeverría inom det Sidafinansierade programmet Linneaus Palme.

Läs mer om Linnaeus Palme

Text: Ingeborg Herbertsson/Solveig Klug
Foto: Solveig Klug och Privat