Huvudmeny

2009-01-27 08:00

Anders Börjesson undersöker kolnanorörs födelse


Hur gör man kolnanorör? Det är en fråga som Anders Börjesson söker svar på i sin forskning inom fysikalisk kemi. Den 28 januari gör han en mellanlandning i sitt arbete och presenterar sin licentiatavhandling.

Titeln på Anders Börjessons avhandling är ”Computional Studies of Metal Cluster and Carbon Nanotubes”. Hans forskning går ut på att förstå mekanismen bakom tillverkningen av kolnanorör, ofta kallad för växt eftersom de växer ut från små metallpartiklar.

Kolnanorör är tunna rör vars väggar består enbart av kolatomer. Väggarnas tjocklek varierar från ett atomlager till några tiotal atomlager. Rörens diameter är i storleksordningen en nanometer medan längden kan komma uppgå till centimeter.

- Förenklat kan dessa rör ses som ett ark grafit som rullas ihop till ett rör. Beroende på hur man rullar ihop arket får röret olika struktur. Exempelvis beror rörets elektroniska egenskaper på denna struktur. Ännu har ingen riktigt lyckats med att tillverka eller att sortera ut endast en typ av rör utan det som produceras är ofta en distribution av många olika typer av rör, förklarar Anders Börjesson.

Använder datorsimulering

Kolnanorör.I det arbete, som den forskningsgrupp där Anders Börjesson ingår i, studerar man kolnanorörs egenskaper och tillväxt genom att använda sig av datorsimulering. På så vis kan man studera egenskaper hos ett litet system i detalj för att just få en ökad förståelse för hur kolnanorör växer fram.

- Kolnanorör är ett lovande material för användning inom två möjliga områden. Kolnanorör är ett av de starkaste material man känner till. Det gör att de är väldigt lämpliga att använda till armering i plaster, metaller och så vidare, förklarar han.

Kolnanorör används redan idag för detta ändamål, t.ex. i exklusiv idrottsutrustning som cyklar och basebollträn. Det andra användningsområdet är för elektronik. Här är kolnanorör väldigt intressanta eftersom deras elektroniska egenskaper beror på vilken struktur rören har.

Krävs kontrollerad tillverkning

- För att kunna dra maximal nytta av rören i elektronik krävs att man antingen kan kontrollera tillverkningen så att man enbart gör rör av en ren typ, eller att man kan separera ut olika slags kolnanorör i ett senare skede. Det är återigen här vårt arbete kommer in i bilden.  Kombinerar man dessa båda egenskaper kan man också tänka sig att kolnanorör kan användas i en mer flexibel typ av elektronik, t.ex. i kläder.

Anders Börjesson är 30 år och kommer från Brastad utanför Lysekil. Han började som doktorand på Institutionen Ingenjörshögskolan 2006. Under sin grundutbildning, som han genomförde på Göteborgs universitet, läste han främst fysik och matematik. Intresset låg främst kring matematik och beräkningsfysik.

Under tiden har han också hunnit ta sig igenom en halv lärarutbildning. Att det inte blev en hel, berodde på att han erbjöds en doktorandtjänst på Högskolan i Borås. Här har han vid sidan om forskningen hand om bland annat undervisat i räkneövningar i termodynamik och han har även lett kurser i hållbar utveckling och laborationer i fysik. Han är aktiv på Göteborgs universitet, Institutionen för Fysik, i undervisningssammanhang. Han hjälper bland annat till med demonstrationer av olika experiment för grundskoleelever. Målet med detta är att på ett enkelt och underhållande sätt åskådliggöra fysikaliska principer och att öka intresset för naturvetenskap och teknik.

Text och foto: Solveig Klug