Huvudmeny

2009-10-15 13:35

Matematiklärare tryggare med tiden enligt ny forskning


Under fem år har Institutionen för pedagogiks forskare Elisabeth Persson följt studenter från skolbänken till färdiga matematiklärare. Resultatet innebar ett positivt betyg för lärarutbildningen som går helt emot den bild media gärna visar upp. Nu väntar disputationen med avhandlingen ”Det kommer med tiden. Från lärarstudent till matematiklärare” den 16 oktober, något Elisabeth Persson ser som ett privilegium.

Elisabeth Persson har sedan länge följt debatten kring lärarutbildningens förtjänster och tillkortakommanden som pågått under ett antal år. Det har också framkommit i en rad rapporter att eleverna tappar intresset för matematik efter ett antal år i skolan.
– Jag ville koncentrera min forskning på matematik mot barn i yngre åldrar eftersom det är då grunden läggs.

– Jag ville också följa hur lärarstudenter förändrar sitt sätt att tala om matematik och matematikundervisning under utbildningen och kunna jämföra detta med hur de faktiskt sedan undervisar.

Tryggheten kommer från utbildningen

Hon har gjort en longitudinell studie vilket innebär en empirisk studie under en längre tid. I fem år har hon samlat in data.
– Jag valde ut studenter som dels påbörjat sin lärarutbildning i enlighet med de förändringar som infördes med 2001 års lärarutbildning och som dels hade valt att inrikta sin utbildning mot matematikundervisning i förskoleklassen och grundskolans tidiga år. Jag har följt dem och intervjuat dem vid tre tillfällen under deras utbildning.

Fem av 16 studenter följde hon sedan upp ett till två år efter avslutad utbildning med intervjuer och observationer av deras matematikundervisning. Resultatet visar att utbildningens två delar, den universitetsförlagda utbildningen och utbildningen ute i grundskolorna skiljer sig för mycket från varandra, vilket skapar en osäkerhet i yrkesrollen hos studenterna innan de började arbeta. Men när Elisabeth Persson åter träffade dem hade de blivit tryggare i sina roller.
– De delar av lärarutbildningen som varit förlagda till universitetet är dem som beskrivs som mest användbara i den dagliga verksamheten. De lärare som säger att de aktivt deltog i kursernas samtliga inslag och läste all litteratur är också de som i störst utsträckning efter ett år i yrket beskriver att de upplever sig som trygga i yrkesrollen.

Ett annat resultat från studien visar också att studenterna under utbildningstiden förändrar sitt sätt att tala, använder ord och begrepp som i stor utsträckning harmonierar med hur syn på kunskap och lärande skrivs fram i exempelvis grundskolans läroplan och kursplanen i matematik. Variationen är sedan stor när de gäller i vilken utsträckning lärarna omsätter detta i sin matematikundervisning.

Få intresserade av matematik

Enligt Elisabeth Persson behöver betydelsen av välutbildade matematiklärare bland barn i yngre åldrar lyftas fram.
– Argumenten jag möter, dels under forskningen men också bland rektorer jag träffar är att matematiken inte betyder så mycket när barnen är små – ”det är bara plus och minus – det är ju inte så svårt”, har jag fått höra ofta. Det är helt fel inställning.

– Det är ju i de yngre åldrarna grunden läggs och därför är duktiga matematiklärare oerhört viktiga för den gruppen av barn

– Det är få studenter som valt inriktning mot matematik därför att de är intresserade eller känner sig säkra i ämneskunskaperna. De motiveras sitt val med att ”man blir anställningsbar” och att det ju ändå bara handlar om de yngre barnen och därför inte så svår matematik, menar Elisabeth Persson.

Intresset växte med åren

Elisabeth Persson själv har alltid haft ett stort intresse för matematik utan att hon riktigt har vetat varför.
– Jag tyckte det var jätteroligt att lösa multiplikationstabellen och tävla mot magistern på tid, säger hon med ett leende.

– Som mellanstadielärare växte intresset ännu mer ur fascinationen hur vissa barn använder olika lösningsmetoder och nya sätt att tänka.

Under 90-talet bestämde hon sig för att läsa påbyggnadsutbildning inom matematikdidaktik vid Göteborgs universitet och hade, som hon själv uttrycker det, förmånen att ha Bengt Johansson som kursansvarig.
– Bengt Johansson, som i dag är föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, är en entusiastisk person som verkligen brinner för att förbättra matematikutbildningen, säger Elisabeth Persson och visar hur hon också tackar honom i förordet i sin avhandling.

Efter avslutad utbildning sökte hon sig till Högskolan i Borås och det var där intresset för forskningen tog vid. Resten är vad man brukar säga, historia.

”En otrolig kompetensutveckling”

Imorgon den 16 oktober är det dags för disputation. Något som känns pirrigt men samtidigt som ett privilegium.
– Det ska bli oerhört spännande att få diskutera forskningen med opponenten som verkligen har satt sig in mitt arbete och som kan lyfta saker jag gjort eller kanske kunde gjort annorlunda.

– Hela arbetet har varit väldigt intressent och att få gå in på djupet på något som rör mitt dagliga arbete har varit en otrolig kompetensutveckling, säger Elisabeth Persson avslutningsvis. 

Fakta: Elisabeth Perssons disputation

Tid: kl. 10:00
Plats: Stockholms universitet, Tillbergsalen, T-huset, Campus Konradsberg, Rålambsvägen 32
Avhandlingen titel: Det kommer med tiden. Från lärarstudent till matematiklärare

Text och foto: Therese Rosenblad