Huvudmeny

2009-11-23 07:37

Familjecentral i centrum


Mikael Löfström, studierektor på Institutionen för data och affärsvetenskap, ingår i en forskargrupp som har studerat hur kommuner och Västra Götalandsregionen jobbar kring familjecentraler. - Målet är att främja en god hälsa och hur mäter man det, frågar sig Mikael Löfström.

Under 2000-talet har det i olika städer och orter runt om i Västra Götaland gjorts försök med familjecentraler, en plats där mödrahälsovård, barnhälsovård, öppna förskola och förebyggande individ- och familjeomsorg samlas under samma tak. Nu har Mikael Löfström, studierektor på Institutionen för data och affärsvetenskap, studerat hur huvudmännen, alltså kommunerna och Västra Götalandsregionen, arbetar för att styra och stödja verksamheten med familjecentraler och konstaterar följande.
- Huvudmännen samverkar INTE i tillräckligt stor utsträckning. De styr fortfarande varje verksamhet var för sig. Mödrahälsovård, barnhälsovård, öppna förskola och förebyggande individ- och familjeomsorg jobbar främst mot sina egna mål trots att de är samlade under samma tak.

Allt samlas på ett ställe

Familjecentraler är ett relativt nytt fenomen och syftet är att vara en mötesplats för blivande och nyblivna föräldrar som inte ska behöva åka runt till olika ställen beroende på i vilken fas de befinner sig. Hälsokontroller man gör under graviditeten, likväl som de första åren som barnet lever, ska finnas på samma ställe. Det finns många fördelar med familjecentraler, anser Mikael Löfström.
- Dels kommer föräldrar närmare varandra. De får ett socialt nätverk i och med att de är samlade på samma ställe. Samtidigt kan personalen inom olika myndigheter lättare komma i kontakt med varandra och utbyta erfarenheter.

Trots att personal inom olika förvaltningar kan prata med varandra har de fortsatt sina egna mål att nå upp till. Att skapa samverkan mellan olika myndigheter och förvaltningar på samma ställe kräver en långsiktig finansiell satsning.
- Det blir inte billigare på kort sikt att ha en familjecentral än de olika myndigheterna utspridda som det varit tidigare, säger Mikael Löfström.
- I och med att familjecentraler inte heller funnits så länge är det de som har bevisbördan. Det är i det här fallet familjecentralen som måste visa resultat, framförallt när det kostar mer pengar.

Svårt att mäta effekter

I den sista meningen hittar man ett annat problem, nämligen mätbarheten. Medan till exempel Socialtjänsten i vanliga fall jobbar med att ta hand om problem som uppstår i familjer syftar familjecentralerna till att problemen inte ska dyka upp. Familjecentralerna ska alltså jobba förebyggande.
- I och med att blivande och nyblivna föräldrar besöker familjecentralen redan innan barnet är fött och sedan upp till barnet ska börja grundskolan finns många tillfällen att upptäcka eventuella problem och ta tag i dem.

I rapporten, som kom i slutet av förra månaden, betonar Mikael Löfström huvudmännens och politikernas roll i att få familjecentralerna att fungera.
- Det behövs en medveten satsning och målet med att ha familjecentraler kan aldrig vara att spara pengar eftersom man inte ser resultatet förrän på kanske 10 års sikt. Det måste vara att främja hälsa.

Det Mikael Löfström nu kommit fram till i rapporten kan dock hjälpa kommunerna och Västra Götalandsregionen att lättare styra och stödja familjecentralerna i framtiden.
- Om huvudmännen tar rekommendationerna i rapporten på allvar kommer de att stärka familjecentralernas uppdrag. Då blir det lättare att följa upp målen och veta om familjecentraler ger bättre kvalitet för barnfamiljerna. Ingen ifrågasätter om barnavårdcentralen är bra längre och så måste det även bli med familjecentralerna, avslutar Mikael Löfström.

Hela rapporten kan du läsa här:

http://www.vgregion.se/upload/Folkh%c3%a4lsa/rapporter/Familjecentraler_utvardering.pdf

Sammanfattning av rapporten:

http://www.vgregion.se/upload/Folkh%C3%A4lsa/rapporter/Familjecentraler_sammanfattning.pdf

Text: Kristoffer Lidén

Foto: Erik Wasselius