Huvudmeny

2009-02-09 14:20

Hur anställningsbar blir jag om jag läser biblioteks- och informationsvetenskap?


I massmedia har man i bland kunnat läsa att alltför många bibliotekarier utbildas och att det är en dålig framtidsinvestering att välja bibliotekarieyrket med låg lön och höga studieskulder. De siffror från HSV och SCB som massmedia refererar till om extremt dålig arbetsmarknad för nyexaminerade utgår från prognostiserad statistik från år 2004/2005 om utbildningar före Bologna och är därför inte korrekta.


Frågan om det är någon bra idé att utbilda sig till bibliotekarie eller andra informationsyrken dyker upp då och då. I massmedia har man kunnat läsa att alltför många bibliotekarier utbildas och att det är en dålig framtidsinvestering att välja bibliotekarieyrket med låg lön och höga studieskulder. Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan (BHS) enkäter till nyantagna studenter visar att många aktivt valt att utbilda sig till bibliotekarie för att man helt enkelt är intresserad av yrket.

Utbildningar inom biblioteks- och informationsområdet har förändrats och diversifierats i flera akademiska nivåer och de har nu dessutom olika inriktningar och namn. BHS startade hösten 2007 utbildningarna i tre treåriga kandidatprogram 180 hp: bibliotekarie, informationsspecialist och informationsarkitekt (i samarbete med informatik IDA) och ett masterprogram i biblioteks- informationsvetenskap. Bibliotekarie- och masterutbildning erbjuds även på distans/halvfart varje vårtermin. Syftet med de nya kandidat- och masterutbildningarna är att kombinera professionsförberedandet med akademiska grundkunskaper. Utbildningarna ger grundläggande kompetens i biblioteks- och/eller informationsvetenskap och en viss (valbar) specialisering inför yrkeslivet. Hösten 2008 startades ett nytt tvåårigt Webbredaktörprogram och hösten 2009 startar en ny master i Digital Tjänster distans som tagits fram i samarbete med Göteborgs stadsbibliotek, Kungliga Biblioteket och Bibliotekstjänst AB.

De siffror från HSV (Högskoleverket) och SCB, som har figurerat i massmedia om extremt dålig arbetsmarknad för nyexaminerade utgår från prognostiserad statistik från år 2004/2005 om utbildningar före Bologna och är därför inte korrekta. Siffrorna baseras på att det i Sverige utbildas drygt 300 bibliotekarier årligen under perioden 2004-2020. Prognosen utgår från att mellan 200-250 årligen kommer att anställas fram till år 2017 för att sjunka till 180 per år fram till år 2019/20. Överskottet bibliotekarier i denna prognos beräknas bli uppemot 100 årligen för att år 2017 öka till 140 per år fram till år 2019/20 då 200 förväntas bli arbetslösa. Prognosen utgår vidare från de utbildningar som tidigare bedrevs i landet och inte från de som bedrivs nu. Ingen hänsyn har heller tagits till att bibliotekarieyrket har differentierats till flera program på flera akademiska nivåer med olika presumtiva arbetsgivare. ABM-master i Lund och Uppsala rör arbetsmarknad inom bibliotek, arkiv och museum, BHS fyra kandidatprogram riktar sig till bibliotek, andra offentliga organisationer och företag. Att det utbildas betydligt färre bibliotekarier nu än det gjordes under 90-talet och under perioden 2001-2006 framgår inte heller av denna prognos. I nuläget kan vi konstatera efter att ha sammanställt samtliga studerande vid B & I -utbildningar att det nu utbildas knappt 200 årligen i landet.

En helt ny prognos ”Trender och prognoser 2008 befolkningen utbildningen och arbetsmarknaden med sikte på år 2030” från SCB visar ett betydligt mindre överskott på knappt 100 personer fram till år 2015 för att sedan öka fram till år 2030, vilket snarare är ett antagande än en prognos. Att arbetsmarknaden successivt breddas med flera nya inriktningar på informationsyrken ingår troligen inte i prognosen utan den utgår huvudsakligen enbart från bibliotekarier. Vidare pågår det en generationsväxling vilket kommer att innebära en hel del lediga tjänster. Biblioteken och yrket har dessutom mycket högt förtroenden hos allmänheten vilket också är viktigt enligt de årliga SOM-undersökningarna.

 

Text: Margareta Lundberg Rodin, prefekt på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås

Publicerat av: Christina Kaspersen