Huvudmeny

2009-03-02 16:26

Biblioteken valde viktiga forskningsfrågor


Vilka frågor är viktiga för biblioteken att undersöka? Det var utgångspunkten för den stora studien ”På säker grund. En delfiundersökning om vilken biblioteksforskning som behövs” som pågick under hela 2008 och som engagerade 91 bibliotekarier från hela landet.

Studien har genomförts på uppdrag av Svensk Biblioteksförening, som i samband med biblioteksdagarna 2007 hörde talas om professorerna Tom Wilson och Elena Maceviciutes idé att använda sig av Delfimetoden (ett verktyg för att formulera och rangordna olika forskningsområden) för forskning inom biblioteksområdet.
– Tom Wilson och jag har länge haft idén att göra en studie utifrån vad fältet vill att man ska bedriva forskning kring när det gäller biblioteksområdet. När Tom presenterade idén under biblioteksdagarna nappade Svensk Biblioteksförening, berättar Elena Maceviciute som tillsammans med Tom Wilson är verksam vid Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan.
Utöver de två arbetade även universitetsadjunkterna Inga Lallo och Maria Lindh med studien.

Totalt deltog 91 yrkesverksamma bibliotekarier från hela landet och dessa representerade olika bibliotekssektorer; skol-, special-, folk- , läns- och regionbibliotek samt akademiska bibliotek.
– Vi ville inte få en statistisk representation från alla bibliotekskategorier, utan vår önskan var att få lika många experter, det vill säga bibliotekarier, från alla kategorierna och det lyckades vi med, berättar Elena Maceviciute.

Enkäter och workshop

Studien genomfördes i form av en något modifierad Delfistudie i flera etapper och inleddes av en enkät som skickades ut vid två tillfällen. I enkäterna fick experterna ranka olika forskningsfrågor som är viktiga  just för deras praktiska verksamhet. Dels rankades frågor som är viktiga idag och dels vad de tycker är viktigt i framtiden.
– Studiens inriktades på att nå konsensus i expertgruppen, vilket var spännande eftersom olika frågor inte är lika viktiga för olika bibliotekstyper, förklarar Elena Maceviciute.
Det var en krävande enkät, med drygt 60 frågor att svara på första gången och 40 frågor i andra. Vid det andra enkättillfället hade forskargruppen bakom studien sållat bort de frågor som experterna i första svarsomgången prioriterat som minst intressanta att utforska.
– Vi var förvånade över att vi fick så hög svarsfrekvens eftersom enkäterna krävde mycket tid och engagemang. 86 procent svarade på första enkäten och 74 procent på den andra, säger Elena Maceviciute.

Tio-i-topplista

När enkätstudien var klar kallades experterna till en workshop i Göteborg, där de under en heldag diskuterade och prioriterade bland 14 olika ämnen som rankats högst, exempelvis ”Biblioteks betydelse för lärandet”, ”Nya digitala mediers roll i vetenskap och forskning” och ”Bibliotekens förändrade roll i samhället. Nya funktioner, nya mål, nya roller, nya tjänster”.
Målet med workshopen var att komma fram till en tio-i-topplista över viktigaste forskningsfrågorna.

Poäng med att låta experterna ranka och prioritera bland forskningsfrågor är flera, menar Elena Maciviciute.
– Dels låter det oss få en uppfattning om vilka olika forskningsprojekt och forskningsfrågor som kan vara värdefulla för den praktiska verksamheten och dels låter det oss få en uppfattning om hur biblioteken ser på forskningsbehoven under de närmaste 3-5 åren. Dessutom kan fältets svar på vad som är viktigt för dem jämföras med den forskning akademin bedriver idag – är den relevant för yrkespraktiken?

Resultaten från studien visar att högst upp på rankinglistan över viktiga områden att undersöka hamnar forskning som stödjer utveckling av biblioteksservice men också bibliotekens förändrade roll i samhället. Bibliotekens betydelse för lärande och utveckling av bibliotekstjänster för barn och ungdomar i den digitala åldern hamnar också högt upp. Längre ned hamnar nya digitala mediers roll i vetenskap och forskning samt att studera effekten av biblioteks- och informationsservice.

Vad ska resultaten av er studie användas till?

– Resultatet från vår studie stödjer oss som forskare i att det är relevant för fältet vad vi på Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan gör redan nu. Vi bedriver idag forskning inom många av de forskningsfrågor som fältet prioriterade på tio-i-topplistan, exempelvis när det gäller bibliotekens förändrade roll eller forskning om litteratur och läsning. Även inom området digitala medier pågår forskning, säger Elena Maceviciute och fortsätter:
– Men det är viktigt att poängtera att forskningen inte bara måste syssla med det som är intressant just nu forskningen ska även blicka framåt och bland annat titta på det som inte prioriterades av experterna eller prioriterades bara i en bibliotekssektor.
Elena Maceviciute menar att i studien framkommer det att bibliotekarierna i ganska hög omfattning tror att det måste vara systemutvecklare eller andra tekniskt inriktade yrkesgrupper som forskar kring teknikutvecklingen.
– Men det är också viktigt att vi beforskar teknikutvecklingen ur vårt perspektiv, ur användarperspektivet.

Mer pengar till biblioteksforskning

Resultaten från studien är också tänkta att användas för att utveckla agendan för biblioteksforskning i Sverige.
– Vi behöver en samlad nationell biblioteksforskningspolitik i Sverige. Som ett exempel kan nämnas att när vi söker forskningsmedel för forskning inom biblioteksområdet konkurrerar vi med forskningsprojekt inom media- och kommunikationsvetenskap, som är ett enormt stort område. En förhoppning med vår rapport är att visa vikten av att det bedrivs forskning inom området biblioteks- och informationsvetenskap och trycka på regeringen att äska medel till biblioteksforskning i större utsträckning än idag, menar Elena Maceviciute.

Text och foto: Eva-Lotta Andersson